Stockholms universitet

Stenarna talar till oss – och blir nu mer förståeliga

Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu skapas en databas över stenarna så de ska bli mer tillgängliga för forskare och allmänhet.

 
 
Sigmund Oehrl, professor i arkeologi vid Universitetet i Stavanger och som leder projektet vid Stockholms universitet, berättar om de gotländska bildstenarna och det digitaliseringsarbete som pågår och som gör att forskarna hittar nya meddelanden från forntiden. Filmen är inspelad på Historiska museet i Stockholm.
 
Se även bildspelet i slutet av artikeln.

De gamla bildstenarna på Gotland är speciella – inte enbart för att motiven är vackra – utan även för att det nästan enbart är på Gotland dessa stenar finns. En bildsten har utmejslade motiv på stenens ena sida. Medan runstenar i Götaland och Svealand främst kommunicerar med text så berättar bildstenarna med illustrationer. De gotländska bildstenarna är unika för hela den germansktalande världen under det första årtusendet. Stenarnas kontinuitet är också speciell. De höggs under en period på närmare tusen år, från folkvandringstiden på 400-talet e.Kr. till tidig medeltid på 1100-talet.

 

Gotland ett viktigt handelscentrum

Bildsten
Denna sten från Garda Bote visar en stjärna framför en ryttare. Det här är ovanligt och är det enda exemplet inom germansk konst från den här tiden på en ryttare som följer en stjärna – men det är väldigt vanligt i kristen ikonografi.

Att bildstenarna finns på Gotland är ingen slump. Den gotländska berggrunden består till stor del av kalksten, som är ett bra material att hugga ut bilder i. En annan viktig orsak är Gotlands läge mitt i Östersjön, vilket tidigt gjorde ön till ett viktigt handelscentrum med långväga kontakter. I spåren av handeln skapades välstånd på ön och önskan att visa upp framgång och bedrifter i form av bilder. Bildstenarna ger bevis för långväga kontakter med andra områden och kulturer. Bildhuggarna var inspirerade av romerska och bysantinska motiv. De tidigaste gotländska bildstenarna har förlagor i romerska provinser. Det finns även romerska gravstenar med nästan exakt likadana bildkompositioner.

De gotländska bildhuggarna omtolkade även motiven från medelhavsländerna enligt sina egna uppfattningar om världen. Den liggande halvmåne som förekommer på romerska gravstenar blev till en båt, och de kristna symbolerna laddades med en annan innebörd.

 

Projekt för att digitalisera bildstenar

Sigmund Oehrl vid bildstenen Haugstajns på Gotland.
Sigmund Oehrl vid stenen Haugstajns på Gotland. Foto: Anders Andrén

I dagsläget är cirka 700 gotländska bildstenar kända. För att göra dem mer tillgängliga för forskare och allmänhet pågår projektet Forntida bilder 2.0 – en digital utgåva av de gotländska bildstenarna. Det startade 2019 och avslutas under 2024 och är en del av forskningsprogrammet Digarv, finansierat av Vetenskapsrådet tillsamman med Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Projektet leds från Stockholms universitet och är ett samarbete med Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet. Fokus är på att öka tillgängligheten, främst genom att digitalisera alla gotländska bildstenar genom 3D-visualisering. Forskarna ska även samla och digitalisera gamla anteckningar, bilder och annan information från olika arkiv. Projektet ska utmynna i en interaktiv och fritt tillgänglig digital utgåva av bildstenarna, där de finns som 3D-modeller.

 

Avsaknad av inhemska skrivna dokument

Sigmund Oehrl är professor i arkeologi vid Arkeologisk museum vid universitetet i Stavanger och leder projektet vid Stockholms universitet.

– De gotländska bildstenarna är en unik källa till förkristen skandinavisk kultur och religion. Det finns inga inhemska skrivna dokument från denna period. Stenarna är det sätt vi kan få veta från nordborna själva vad de hade för föreställningar om världen de levde i och vad de trodde hände efter döden, säger Sigmund Oehrl.

Andra beskrivningar vi har från denna tidsperiod är nedtecknade av betraktare som kom utifrån, som romerska författare. De hade kanske inte själva varit i Norden och de hade ofta en egen agenda. Eller så är berättelserna nedtecknade i efterhand, som den isländska Eddan. Detta gör att dessa källor inte är helt tillförlitliga.

 

Stenarna talar till oss

Sigmund Oehrl beskriver bildstenarna som ett visuellt språk. I stenarna ristade människorna bilder av den värld de levde i och dessa bilder är bevarade än idag.
– Stenarna talar till oss. De ger oss glimtar av och fungerar som titthål in i vår historia.

Redan som språk- och arkeologistudent i Tyskland blev Sigmund Oehrl fascinerad av tidig medeltid och bildstenar.

 

Vad fascinerar dig mest med bildstenar?

– Nästan allt vi vet om myter, religion och världsbild i det förkristna Norden kommer från den fornisländska skrifttraditionen, det vill säga Eddan och de skaldiska dikterna. Men de skrevs ner på Island först under medeltiden, och vi vet inte alltid hur gamla de här historierna egentligen är. Ofta är det kopior gjorda av kopior som forskare måste förlita sig på. Bilderna som är inristade i stenarna är emellertid originaldokumenten. De är inte tolkningar gjorda av andra och de skapades inte århundraden senare.

Forskarna försöker nu rekonstruera det ”språk” som finns på stenarna. Det är inte alltid lätt. Vissa stenar har gått sönder eller använts för andra ändamål (se nedan) eller så har tidens tand nött så att bilderna är svåra att urskilja. På många stenar, främst de äldsta, är motiven inristade enbart några millimeter. Därmed blir de svåra att urskilja för blotta ögat, speciellt om de nötts ned av väder och vind, vilket är vanligt med mjuk kalksten.

 

Ny teknik möjliggör nya studier

Teknik som kommit de senaste decennierna har gjort det möjligt att hitta och studera delar av bilderna som knappt varit möjliga att upptäcka tidigare. Det rör sig främst om fotogrammetri, en process där högupplösta 3D-modeller kan skapas på grundval av serier av digitala foton. Den avancerade fotogrammetriteknik som används i projektet gör det möjligt att skapa 3D-modeller med så hög precision att de kan beskrivas som digitala tvillingar.

Tidigare var det vanligt att måla i ristningarna på stenarna för att bilderna skulle synas bättre. Nu behöver det inte göras längre. Den nya tekniken kan skilja ristningar från stenens naturliga struktur och skapa en tredimensionell bild av stenen. Den bilden går det sedan att zooma in, belysa och rotera på för att kunna se stenen från olika vinklar – och därmed kanske hitta nya betydelser av bilderna. Inom ramen för projektet har personal vid Gotlands museum och samarbetspartnern, företaget Viospatia i Visby, fotograferat och scannat bildstenar, både på museerna i Stockholm och Visby och runt om på Gotland.

 

Bildstenarna blir tillgängliga för fler

Bildsten
Sten från Alskog Tjängvide som visar en död man som blir mottagen av valkyria i livet efter döden. Han sitter på Odens åttabenta häst Sleipner.

I slutet av 2024 ska databasen var klar. Då ska alla cirka 700 kända bildstenar finnas tillgängliga med bilder, högupplösta 3D-modeller och information på engelska om stenarna. Det blir även svenska sammanfattningar för alla stenar. Användarna ska enkelt kunna söka efter specifika objekt, stenar i ett visst område eller stenar som finns i kyrkor. Det ska även gå att söka på nyckelord som "skepp" eller "kvinna" för att se alla stenar med dessa motiv.

Genom databasen blir bildstenarna tillgängliga på ett sätt de inte varit tidigare.
– Alla är fascinerade av bildstenarna, det finns intresse över hela världen. Därför ska vår databas vara öppen för alla, både forskare och lekmän, säger Sigmund Oehrl.

 

Många nya bildstenar upptäckta

Databasen blir ett viktigt verktyg för fortsatta forskning om bildstenar. Men även projektet med att bygga upp databasen har genererat ny kunskap för forskningen. Sigmund Oehrl vill främst lyfta hur mycket mer material som blivit känt under arbetets gång. När projektet startade var cirka 600 bildstenar kända. Idag rör det sig om cirka 700. Den nya teknik som används för att fotografera och scanna stenarna har även gjort att forskarna kunna urskilja saker på stenarnas bilder som de inte kunnat se tidigare. Dessutom kommer tolkningen av alla bilder att stå i centrum för hans framtida forskning.

 

Återanvändning av bildstenar

Sigmund Oehrl leder ytterligare ett forskningsprojekt om gotländska bildstenar. Det heter Perceptions of a pagan past. Prehistoric spolia in medieval Scandinavian churches, with an emphasis on Gotland och finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse. I projektet är fokus på varför dessa hedniska stenar kom att användas i kyrkor och vad det säger om den bild medeltidens gotlänningar hade om forntiden.

Digitalisering av Gotlands bildstenar

Loggan

Projektet Forntida bilder 2.0 – en digital utgåva av de gotländska bildstenarna startade 2019 och pågår till 2024 som en del av forskningsprogrammet Digarv och genomförs vid Stockholms universitet och Gotlands museum med målen att:
1. Digitalisera alla gotländska bildstenar genom 3D-visualisering.
2. Samla och digitalisera litteratur, rapporter, tidiga fotografier och teckningar, brev och annan information som förvaras i olika arkiv.
3. Skapa en interaktiv och fritt tillgänglig digital utgåva av bildstenarna, riktad till både lekmän och forskare. Den ska innehålla bilder av alla stenar med texter, tillsammans med en 3D-modell.
4. Föreslå nya tolkningar av bilderna utifrån den digitala dokumentationen. Forskningen fokuserar på ikonografi, utländska influenser och skandinaviska paralleller, verkstadstraditioner och återanvändning av bildstenar.

Läs mer om projektet