Stor påverkan på luftkvaliteten av sopbranden i Kagghamra
Sopbranden i Kagghamra på Södertörn i december 2020 hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En ny studie visar ökade halter av partiklar, tungmetaller och polyaromatiska kolväten under branden.
Den nya studien, som publiceras i open access-tidskriften Atmospheric Environment, avslöjar en betydande ökning av koncentrationen av luftburna partiklar, partikelformiga tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) under brandförloppet, något som understryker vikten av att övervaka och ta itu med luftkvaliteten vid sådana händelser.
– Avfallsbränder kan ha en stark inverkan på luftkvaliteten. Det är viktigt att vara redo att snabbt mobilisera utrustning för övervakning av luftkvaliteten för att kunna få en bra uppskattning av hälsoriskerna och informera befolkningen om lämpliga åtgärder, som att stanna inomhus, säger Sarah Steimer, huvudförfattare till studien och biträdande lektor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.
Kagghamrabranden, som startade i december 2020 och pågick till slutet av februari 2021, skedde i ett avfallslager i Kagghamra i Botkyrka kommun på Södertörn. Forskarna genomförde omfattande mätningar för att bedöma påverkan på luftkvaliteten i två bostadsområden som ligger nära branden.
Förhöjda halter av skadliga kemikalier och luftburna partiklar
– Vår studie visar att halterna av vissa skadliga kemikalier som tungmetaller (särskilt bly) och polyaromatiska kolväten (PAH) som finns i partiklarna vissa dagar under branden var kraftigt förhöjda jämfört med de nivåer som vanligtvis finns i luften i den här typen av miljö. Halterna låg dock fortfarande under gränsvärdena, betonar Sarah Steimer.
Studien visar dessutom att Kagghamrabranden hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En betydande ökning av koncentrationerna av luftburna partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer (PM2,5) och som är mindre än 10 mikrometer (PM10) observerades när vinden blåste från brandriktningen.
– Under vår mätperiod överskreds inte de svenska miljökvalitetsnormerna för PM10, men våra mätningar täcker bara en del av den långa tiden då branden pågick. Det är därför möjligt att gränsvärdena överskreds, men det kan vi inte säga med säkerhet, säger Sarah Steimer.
Påverkan i ett större område
När det gäller utsläppens räckvidd och brandens påverkan på luftkvaliteten i ett större område påpekar Sarah Steimer att dataanalyser pågår. Men vissa dagar under Kagghamrabranden observerades föroreningar från branden så långt bort som i centrala Stockholm, över 35 kilometer bort.
– Om vi antar att dessa utsläpp liknade eller sannolikt var giftigare än de från skogsbränder, så var det flera dagar då luftföroreningarna nådde ohälsosamma och till och med farliga nivåer under flera timmar. Under denna tid borde man försöka hålla sig inomhus så mycket som möjligt och undvika kraftig aktivitet. Detta visar hur viktigt det är att övervaka luftkvaliteten vid bränder för att kunna ge rätt råd till befolkningen, säger Karine Elihn, medförfattare till studien och docent vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.
Trots effekterna av avfallsbranden visar studien att luftkvaliteten snabbt återgick till det normala när branden i Kagghamra var släckt.
Studien gjordes i samarbete med SLB-analys vid Miljöförvaltningen Stockholm stad, Institutionen för kemi vid Oslo universitet samt Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Läs artikeln i Atmospheric Environment: Air quality impacts of a large waste fire in Stockholm
Läs mer om branden i Kagghamra på Botkyrka kommuns webb
Branden i Kagghamra
I december 2020 utbröt en kraftig brand på ett avfallslager i Kagghamra i Botkyrka kommun söder om Stockholm. Anläggningen, som ursprungligen var avsedd för lagring av upp till 10 000 ton rivningsmaterial, trä och metallbyggavfall, hade tidigare fått klagomål för att ha överskridit lagringsgränserna för hur länge avfallet skulle lagras och hur mycket och vilka typer av avfall som lagras där.
Branden täckte ett stort område, av storlek som en fotbollsplan, med 5– 10 meter höga lågor. Närhet till ett vattendrag, en havsvik och en grundvattenkälla innebar även problem eftersom traditionell vattenbaserad brandbekämpning riskerade att förorena miljön. Därför beslutades att släcka branden genom att täcka den med sand. Det första sandlagret var på plats den 10 februari 2021, vilket markant minskade rökutsläppen och innebar slutet på den öppna branden. Den 19 februari 2021 var sandtäcket klart och släckningsarbetet avslutat.
För att bedöma den potentiella exponeringen av befolkningen upprättades två övervakningsplatser: Söderängstorp, som ligger cirka 900 meter sydsydväst om branden, och Tegelvreten, som ligger cirka 1 000 meter ostnordost om branden. Övervakningen omfattade mätningar av små partiklar (PM2,5 och PM10), kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NO) och sot (BC). Datainsamlingen påbörjades i början av 2021 och fortsatte fram till den 3 maj 2021.
Senast uppdaterad: 30 oktober 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen