Universitetet betalar allt mer för öppen publicering

I dag betalar Stockholms universitetsbibliotek både för läsning av vetenskapliga tidskrifter samt för publiceringen av öppet tillgängliga artiklar vid universitetet. Biblioteket har sedan 2016 via Bibsamkonsortiet tecknat så kallade transformativa avtal med de stora vetenskapliga förlagen, som kombinerar kostnaden för läsning och publicering. Tanken med de transformativa avtalen var att de skulle vara tillfälliga och att förlagen skulle ha möjlighet att ställa om till ett helt öppet publiceringssystem till 2024. Så har det inte blivit.

Wilhelm Widmark är överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet (SU), samt vice ordförande för Bibsamkonsortiet som förhandlar fram avtalen med förlagen.

Wilhelm Widmark.
Foto: Cecilia Burman

– Om man ser till hur mycket andelen artiklar med öppen tillgång har ökat, har de transformativa avtalen varit en succé. Men syftet med de transformativa avtalen var att driva på en övergång från prenumerationsbaserade affärsmodeller till en affärsmodell baserad på öppen tillgång, och idag vill många av förlagen fortsätta att ta betalt både för läsning och publicering. Dessutom ökar den sammanlagda kostnaden för varje år på ett nationellt plan, och det är inte hållbart, säger han.

Ökning av andelen öppet tillgängliga artiklar

Mellan åren 2018 och 2022 ökade andelen omedelbart öppet tillgängliga artiklar på Stockholms universitet från 45 procent till 79 procent, och bland de artiklar där huvudförfattaren var affilierad med SU var siffran för 2022 hela 89 procent. KB:s redovisning av siffror för hela riket visar att andelen omedelbart öppet tillgängliga artiklar ökade från 39 procent till 70 procent under samma tidsperiod*. Talande för statistiken är att öppet tillgängliga artiklar i hybridtidskrifter, som tar betalt både för läsning och publicering, var de som ökade mest både på SU och nationellt. De mer än fördubblades under tidsperioden.

Universitetsbibliotekets sammanställning av kostnader för öppen publicering visar att universitetet betalar en allt större andel för publicering – men fortfarande en stor andel för läsning ovanpå det. Under 2022 betalade universitetet 26,6 miljoner kronor för publicering av öppet tillgängliga artiklar, och 13,4 miljoner kronor för läsning i e-tidskrifter.

Totala kostnader för licenser och OA 2018-2022

Under åren 2018 och 2019 hade SU inget avtal med det vetenskapliga förlaget Elsevier, vilket orsakade en markant sänkning i licenskostnaderna. Sänkningen av kostnaderna mellan 2020 och 2021/2022 beror på valutaförändringar. Under 2021 gjorde licensgruppen en ny omfördelning av kostnaderna vilket gör att kostnaderna stämmer bättre överens med den faktiska publiceringen.

Wilhelm Widmark deltar i arbetsgruppen Bortom transformativa avtal, utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), som nyligen lagt fram ett förslag på strategi för övergången från de transformativa avtalen. Bland huvudpunkterna i rapporten står att gruppen rekommenderar Bibsamkonsortiet att enbart teckna rena publiceringsavtal för helt öppet tillgängliga tidskrifter. Rekommendationen handlar alltså om att inte teckna avtal där hybridtidskrifter ingår och att det bör ske senast från 2026.

– Målet är ett landskap där alla vetenskapliga artiklar är öppet tillgängliga, och att vi endast betalar för publiceringen, inte för läsningen, säger Wilhelm Widmark.

Läs även: Behov att komma bort från transformativa avtal om öppen tillgång

Text: Annica Wentzel och Julia Milder

* KB:s siffror för hela riket bygger på den automatiserade tjänsten Unpaywall och SUB:s egna siffror kontrolleras manuellt, vilket kan innebära en diskrepans i statistiken. För SU:s del handlar det om en underskattning av andelen öppet tillgängliga artiklar på 8 procentenheter för 2022 i KB-statistiken.