Det Humanvetenskapliga och det Naturvetenskapliga området bedriver både vart för sig och gemensamt ett framgångsrikt arbete med att attrahera extern forskningsfinansiering. Vi lägger vid Stockholms universitet ner mycket tid och resurser på rekryteringsarbete och har därför många skickliga lärare och forskare som regelbundet söker och erhåller externa forskningsbidrag. Viktiga forskningsfinansiärer är Vetenskapsrådet (VR), EU:s ramprogram och ERC (European Research Council), Riksbankens Jubileumsfond, Wallenbergstiftelserna, FORMAS, Forte, Vinnova med flera. Vetenskapsrådets fria projektbidrag, där de sökande själva fritt definierar vetenskapliga frågeställningar och föreslår metod är viktiga då de inte är riktade mot något särskilt ämne eller kräver någon särskild forsknings- eller utmaningsinriktning. De utgör en grundpelare för det fria obundna kunskapssökandet.
Rektors kansli har, i dialog med oss dekaner, undersökt hur beviljandegraden för ansökningar om just VR:s fria projektbidrag skiljer sig åt för första-, andra-, och tredjegångssökande från Stockholms universitet under perioden 2017–2022. En förstagångssökande har inte fått något avslag tidigare under perioden, en andragångssökande har fått ett avslag och så vidare. För förstagångssökande från SU:s Naturvetenskapliga område och Humanvetenskapliga område är beviljandegraderna 38 respektive 17 procent, för andragångssökande 25 respektive 14 procent för att sedan endast minska något till 21 respektive 10 procent vid det tredje försöket. Undersökningen baseras på nära tusen sökande.
Två saker är viktiga att uppmärksamma här: För det första att beviljandegraderna för båda områdena var mycket högre än motsvarande nationella VR-medelvärden som var 22 respektive 11 procent för Naturvetenskap och Teknik (NT) och för Humaniora och Samhällsvetenskap (HS) under den period som undersökningen omfattar. För det andra att det är goda chanser att få sin ansökan beviljad om man söker igen efter ett avslag.
Det finns alltså all anledning för fler medarbetare att söka bidrag och att söka även om man har fått ett eller flera avslag. Vi dekaner vill uppmana de lärare och forskare som har behörighet, en bra forskningsidé och stöd från sin prefekt eller motsvarande, att utarbeta ansökningar till nu aktuella och kommande utlysningar. Nyttan med att inte ge upp efter ett avslag utan att fortsätta förbättra en ansökan är tydlig för VR och också för till exempel ERC där vi bedömer att Stockholms universitet har en särskilt stor potential för ökad framgång.
Texten är skriven av dekanerna Henrik Cederquist, Jessika van der Sluijs, Yvonne Svanström och Elisabeth Wåghäll Nivre, under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i Nyheter för medarbetare som skickas till alla medarbetare vid universitetet.