Hur skapar lärosätet förutsättningar för samverkan, vilka incitament finns, hur följs arbetet med samverkan upp? Denna metodik är intressant, eftersom det betyder att vi i utbildningen och forskningen kan ha hur utbredd och framgångsrik samverkan som helst, men om det finns brister i styrning och uppföljning av densamma riskerar vi kritik i granskningen.
Utvärderingen består av flera delar, varav en del är en granskning av arbetet vid varje enskilt lärosäte baserat på en självvärdering. Stockholms universitet har nyligen sammanställt och skickat in sin självvärdering till UKÄ och utifrån det arbetet kan man göra ett antal reflektioner.
En sådan reflektion är att universitetets grundläggande syn är att samverkan inte ska betraktas som en tredje uppgift, vilket den ibland kallas, utan är en integrerad del av kärnverksamheten, dvs forskning och utbildning. Detta uttrycks också i universitetets strategier där vi betonar att ”samverkan är en del av verksamhetens utveckling och inbegriper en interaktion där flöden av idéer, problemställningar, kunskap och resurser mellan universitetet och externa aktörer leder till ömsesidig utveckling”. Det är därför svårt att beskriva vårt strategiska arbete specifikt för samverkan, eftersom det med vår syn på samverkan innebär styrning och uppföljning av all vår verksamhet.
En annan reflektion är att samverkan är svårt att definiera på ett tillfredställande sätt. Det grundläggande elementet i samverkan är att det handlar om kontakter med samhället utanför vår egen organisation, Stockholms universitet. Normalt brukar man dock inte inkludera de kontakter som sker med andra lärosäten och andra forskare. Det räknas snarare som samarbete inom vår kärnverksamhet. Men all övrig interaktion med det omgivande samhället, ”för ömsesidigt utbyte [… så] att den kunskap och kompetens som finns vid lärosätena kommer samhället till nytta” (1 kap. 2 § högskolelagen), kan räknas som samverkan. Och denna interaktion är synnerligen omfattande på ett så stort och brett lärosäte som Stockholms universitet.
Vi ska heller inte glömma bort att det finns andra sätt än genom direkt samverkan med externa parter som universitetets verksamhet kommer samhället till godo. Alla de tusentals studenter som varje år tar examen blir bärare, förmedlare och omsättare av vår kunskap och kompetens, till samhällets nytta. Tillsammans med den rika samverkan som sker i övrigt gör det mig trygg i att vi lever upp till högskolelagens skrivningar om att vi ska verka för att vår kunskap kommer till nytta i omgivande samhälle.
Texten är skriven av prorektor Clas Hättestrand under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.