Tack vare djurförsök får vi också ökad kunskap om djurens hälsa, beteenden och sjukdomar. Även studier av vilda djur klassificeras som djurförsök. Sådana studier kan ge mer kunskap om hur djuren lever i det vilda och hur olika miljöfaktorer påverkar djur och människor. Den typen av forskning ger oss också kunskap om hur vi människor påverkar vår miljö och djuren som lever där.

Försöksdjursverksamhet vid Stockholms universitet

Vid Stockholms universitet bedrivs forskning och undervisning inom ett flertal ämnesområden. Viss forskning syftar till att förstå mekanismerna bakom, och hitta botemedel till, sjukdomar som diabetes, cancer och infektionssjukdomar. Annan forskning bedrivs för att öka kunskapen om samspelet mellan djur och deras omgivning och förbättra samhällets åtgärder mot olika miljöproblem som involverar djur och människor, till exempel överfiske, miljögifter och klimatförändringar. Universitet bedriver också forskning om djurs beteenden, för att öka vår generella kunskap om beteenden och som på sikt kan leda till förbättrad livskvalitet och artöverlevnad för både vilda och tama djur.

Majoriteten av forskningen som bedrivs vid universitetet görs utan att använda djur och när det är möjligt undersöks forskningsfrågorna alltid i djurfria system. Ibland krävs dock en intakt organism för att svara på den vetenskapliga frågeställning, som till exempel när beteende ska studeras eller för att fullt ut förstå hur sjukdomar och miljöförändringar drabbar hela organismen.

Vid Stockholms universitet finns en försöksdjursorganisation som arbetar aktivt för djurens välfärd. Där ingår tillståndshavare, tillståndhavarkansliet, djurskyddsorganet samt föreståndare för respektive verksamhet. Samtliga arbetar enligt de uppgifter som anges i gällande lagstiftning.

Lagkrav för att utföra djurförsök

Användandet av djurförsök i Sverige är reglerat i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen samt i djurskyddsföreskrifterna. I EU-direktivet (EU/2010/63) finns ytterligare riktlinjer. All användning av försöksdjur vid Stockholms universitet ska bedrivas i enlighet med dessa. Även studier av vilda djur klassificeras i de flesta fall som djurförsök enligt lagen. Däremot räknas ryggradslösa djur (förutom bläckfiskar) inte som försöksdjur enligt lagen, vare sig de studeras i laboratoriet eller i naturen. På Stockholms universitet bedrivs sådan forskning på bl. a dagfjärilar och fruktflugor.  

I Sverige får djurförsök bara användas när inga alternativa metoder finns tillgängliga. Alla djurförsök ska också godkännas av en djurförsöksetisk nämnd innan de får genomföras. I den djurförsöksetiska nämnden sitter en hovrättsdomare, forskarrepresentanter och lekmän och deras uppgift är att väga påverkan på djuren mot nyttan av forskningen. Den etiska ansökan utarbetas av försöksledaren i samråd med föreståndare, veterinär samt personal som sköter djuren.

All forskning som innefattar djur på Stockholms universitet ska följa 3R-principen (Reduce, Refine, Replace). Detta innebär att Stockholms universitet ska:

• Använda så få djur som möjligt för att svara på den vetenskapliga frågeställningen (Reduce)
• Kontinuerligt förbättra djurens förhållanden och välfärd samt utforma försöken så att de blir så skonsamma som möjligt (Refine)
• Ersätta djurförsök med djurfria metoder där det är möjligt för att svara på den vetenskapliga frågeställningen (Replace)

Utbildning

All personal som arbetar med försöksdjur och bedriver djurförsök ska enligt lag ha genomgått utbildning i försöksdjursvetenskap. I utbildningen ingår gällande lagstiftning, etik, djurhållning samt praktisk och teoretisk kunskap om den art som ingår i försöket.
Forskare knutna till Stockholms universitet ska även följa de interna riktlinjer och
tillståndshavarbeslut som finns. Vidareutbildning ska ske fortlöpande för både djurskötande personal och övrig personal som arbetar med djur.

Kontakt

Har du frågor om djurförsök på Stockholms universitet, kontakta
Tillstandshavarkansliet.mbw@su.se