Den nya interna rapporten ”Analysis of International Research Collaborations at Stockholm University” kartlägger internationella samarbeten vid Stockholms universitet genom att titta på vetenskapliga sampublikationer. Även om det inte är en direkt indikator är analys av sampublikationer ett av de vanliga sätten att kartlägga resultatet av internationella samarbeten. Tillsammans med andra uppgifter erbjuder analysen också ledtrådar om vilka faktorer som kan främja internationella samarbeten och sampublikationer.
Visar internationalisering vid universitetet
Publiceringsdata har också kartlagts tillsammans med information från Stockholms Universitets forskningsdatabas om externt finansierade internationella forskningssamarbeten och postdoc-destinationer för Stockholms universitets forskare.
Rapporten är en av flera studier skrivna som bakgrundsmaterial för Stockholms universitets kommande strategi för fortsatt internationalisering 2019-22. Tillsammans med andra rapporter ger den information om internationalisering och möjliga sätt att öka internationella samarbeten vid universitetet. Dessutom visar studien aktuell data över internationella kontakter och samarbeten, t.ex. genom att peka på potentiella strategiska partneruniversitet i olika länder.
Högt citerade publikationer är ofta internationella
Studien visar bland annat att:
- Antalet internationella sampublikationer vid Stockholms universitet ökar ständigt, idag är antalet över 70%.
- Internationella sampublikationer är vanliga inom naturvetenskapliga publikationer (mer än 75%), medan 50% inom samhällsvetenskap och mindre än 30% inom humaniora och juridik.
- De vanligaste samarbetsländerna är de som har den högsta publikationsgraden i världen: USA, Storbritannien och Tyskland. De följs av Kina, Finland och Norge.
- Det finns några exceptionellt starka specifika kopplingar mellan vissa institutioner och länder som ofta är resultatet av internationella rekryteringar.
- Enligt ”Highly Cited Papers“ är universitetets starkaste forskningsområden fysik, astronomi, kemi, miljövetenskap och geovetenskap inom naturvetenskap; och åldrandeforskning, psykologi, stressforskning och sociologi inom samhällsvetenskap. Humaniora är underrepresenterade i publikationer som gäller dessa.
- Antalet högt citerade publikationer vid universitetet är nästan uteslutande resultatet av internationella samarbeten, ett fåtal publikationer utan internationella samarbeten är bland högt citerade publikationer.
