Rektors tal vid installations- och promotionshögtiden 2021

Rectores, promotores, promovendi och installandi, medaljörer och pristagare, ärade gäster,

Varmt välkomna idag till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid för det akademiska året 2020 – 2021! 

När universitet och högskolor i mars 2020 tvingades övergå till digital utbildning trodde vi nog, de flesta av oss, att det handlade om en kortare tids omställning. Föga anade vi då att det skulle dröja ända till i år innan pandemin skulle tillåta oss att åter samlas i Stadshuset för akademiska högtider. Än mindre anade vi att vi nu visserligen tycks ha det värsta av århundradets största hälsokris bakom oss, men att vi istället skulle hamna mitt uppe i en världsomspännande säkerhetskris med invasionen av Ukraina. 

I denna verklighet blir vårt uppdrag som universitet särskilt viktigt: att med långsiktighet och kritiskt tänkande utveckla och främja den vetenskapliga kunskapen, och att öppet dela forskningsresultat och forskningsdata, för att främja transparens och reproducerbarhet. För under dessa år har vi samtidigt fått en kraftfull påminnelse om vetenskapens stora betydelse i samhället. Det gällde vid pandemins utbrott, där redan existerande grundforskning gav oss ett vaccin på rekordtid. Många forskare ställde också snabbt om till att utforska många av de obesvarade frågor vi ställdes inför och som fortfarande utmanar inför framtiden, alltifrån virusets mutationer och spridningsmönster till beredskap inför framtida pandemier. Att det även uppstod en hel del forskningsmässiga kontroverser är en del av forskningens villkor; att de utspelades inför öppen ridå och ibland i tonlägen som inte hör hemma i vetenskapliga diskussioner hör medielogiken, inte minst de sociala medierna, till. 

Vetenskapens vikt aktualiseras också på många sätt i den pågående krisen, där säkerhets- och konfliktforskning, krigs- och fredsetik och inte minst kunskaper i språk, kultur och historia ger viktiga byggstenar för att ge relevanta underlag och tolka utvecklingen i samtiden. Men även här är svaren stundom motsägelsefulla – vetenskapen ger sällan enkla facit. 

Vi har just haft val i Sverige, med regeringsskifte som följd, och vad det kommer att betyda för oss som universitet står givetvis inte klart ännu. Samtidigt befinner vi oss mitt emellan två forskningspolitiska propositioner. Propositionen 2020 gav som vi vet stärkta och välkomna resurser till forskning och forskningsinfrastruktur, i huvudsak uppdelade på en lång rad olika utlysningar avsedda att möta olika viktiga samhällsutmaningar – förutom hälsa och välfärd även klimat och miljö, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle – men även en lång rad mindre satsningar av olika slag. Stödet till den fria grundforskningen, som vi vid Stockholms universitet alldeles särskilt värnar om, var däremot mindre omfattande. Det är särskilt viktigt att hålla den i minnet inför kommande forskningsproposition – för utan en stark grundforskning, som ger en bred bas för framtida, oväntade tillämpningar, kommer vi aldrig att kunna möta kommande, ännu okända samhällsutmaningar. 

Det akademiska året 2020-2021 var viktigt på många sätt för Stockholms universitet, både genom forskningsframgångar och samverkansinsatser. Först vill jag nämna ett självpåtaget samverkansuppdrag – tillverkningen av handsprit, som våra kemister tog initiativ till, och som fick stor betydelse inom vården i Stockholm. På samverkanssidan vill jag också nämna konsthallen Accelerator och dess framgångsrika digitala samtal med forskare, konstnärer och studenter kring aktuella forsknings- och samtidsfrågor, som fick verksamheten att lyfta mitt i nedstängningen under pandemin. Hösten 2020 tog vi också emot vår första forskare inom ramen för Scholars at Risk, ett internationellt nätverk av allt större betydelse i tider av global oro. 

Wallenbergstiftelsernas stora och viktiga satsning på datadriven livsvetenskap, där Stockholms universitet ingår, lanserades 2020. Det kommer att betyda mycket för universitetets möjligheter att stärka forskningen inom cell- och molekylärbiologi, evolution och biodiversitet. 

Men universitetet genomförde också flera egeninitierade satsningar. Stockholm Material Hub, ett samarbete inom Stockholm trio för materialvetenskap, startade under året. Även Stockholms universitets centrum för cirkulära och hållbara system, SUCCESS, startade under detta akademiska år, för att genom forskning och tillämpningar adressera den stora utmaningen att styra om till cirkularitet för att klara klimatmålen. 

August Strindbergs samlade verk blev under våren 2021 digitalt tillgängliga genom Litteraturbanken. Det var krönet på Strindbergsutgivningens 35-åriga arbete lett från Stockholms universitet, med Gunnel Engwall som lika oförtröttlig som engagerad redaktör under 30 år. Det är både en vetenskaplig bragd och en viktig samverkansinsats. 

Under läsåret fick forskare vid Stockholms universitet ett Consolidator Grant och inte mindre än fyra Advanced Grants från det europeiska forskningsrådet ERC. Fem nya Horizon 2020-projekt från EU beviljades med Stockholms universitet som huvudsökande, och ytterligare fem där universitetet är partner. 

Ett KAW-projekt beviljades under året: ”Nätverksorganisation och dynamisk kontroll av aggression i hjärnan, från enskilda konfrontationer till beteendeuttryck över livscykeln”. Två av tre av de stora forskningsprogrammen från Riksbankens Jubileumsfond gick hösten 2020 till Stockholms universitet, ”Att mäta nationers välstånd. En studie av långsiktig ekonomisk tillväxt med hjälp av historiska flygbilder” inom nationalekonomi, samt ”Den glömda flottan. Sveriges ’blåa’ kulturarv ca 1450-1850” inom historia, liksom två bidrag från Vetenskapsrådet till framstående forskningsmiljöer inom humaniora och samhällsvetenskap. 

Även betydande privata donationer har kommit universitetet till del under detta akademiska år. Exempelvis kunde Stockholm Resilience Centre genom en donation inrätta Curt Bergfors professur i hållbara livsmedelssystem, vars innehavare installeras idag.  

Den årliga rapporten 2020 över ekonomiska och bibliometriska forskningsindikatorer placerade universitetet högt vid en nationell jämförelse. Stockholms universitet är bland de främsta svenska lärosätena rörande citeringsgenomslag – det var redan då ett faktum sedan ett antal år tillbaka, och det bekräftas också av Vetenskapsrådets båda senaste forskningsbarometrar. 

Som nya doktorer och professorer vid Stockholms universitet finns det all anledning för er att känna stolthet idag, givetvis över den egna forskningen och dess resultat men också över den forskningsmiljö där ni har varit eller är verksamma, och jag hoppas att även våra prominenta jubeldoktorer, där flera alltjämt är forskningsaktiva, idag kan glädjas över sitt Alma mater. 

Jag vill gärna också nämna våra bägge medaljörer, detta år två forskare som haft stor betydelse för Stockholms universitet genom både sin forskning och sitt ledarskap. Universitetets medalj är ett sätt att uttrycka tacksamhet, men också att premiera och visa på vikten av engagerade akademiska ledare. 

Låt mig också särskilt nämna våra pedagogiska pristagare, som får motta sina diplom inom ramen för installations- och promotionshögtiden. Det har stor symbolisk betydelse att vi även premierar framstående lärarinsatser vid denna ceremoni där vetenskapen är i högsätet. Det är inte av en slump som våra anställningar som biträdande lektor, lektor och professor kallas, och är, just läraranställningar: forskning och högre utbildning hör samman. För vad vore väl våra vetenskapliga landvinningar om de inte förmedlades vidare av kunniga och engagerade lärare – och sedan av studenter som gjort dem till sina. Däri ligger universitetets allra främsta samverkans- och samhällsinsats, att vi erbjuder högre utbildning och bildning till nya generationer. 

Behovet av kunskap, upplysning och sanningssökande, som är Stockholms universitets kärnvärden, är större än på länge i tider av ofred, där demokratin i en rad länder trängs tillbaka och såväl den akademiska friheten som yttrandefriheten på många håll är under hot. 

Men trots att världsläget idag inte stämmer till fest är jag tacksam över att vi varken helt ställde in eller försökte oss på en digital högtid. För om vi lärt oss något under de senaste åren, förutom att vi utvecklat vår digitala kompetens och insett att tekniken fungerar till mycket, är det samtidigt att den inte riktigt räcker till när det kommer just till festivitas. Gaudeamus igitur – låt oss alltså vara glada – är inledningen till den medeltida latinska studentvisa som under många år också gav namn åt Stockholms universitets studenttidning, Gadden kallad. Det är en glädje som bäst njuts i verkligt sällskap, i promotions- och installationshögtidens symboliska, fysiska gester och i bankettens festglans och gemenskap. Så, när vi nu äntligen får fira och universitetet får hedra er, vill jag varmt lyckönska er alla till era välförtjänta framgångar!  

Dixi.