Rektors tal vid installations- och promotionshögtiden 2022

Rectores, promotores, promovendi och installandi, medaljör och pristagare, ärade gäster!

Varmt välkomna till 2022 års installations- och promotionshögtid vid Stockholms universitet! 

Idag är det forskningen som står i fokus, er forskning. Ett universitet är aldrig mer än sina lärare och forskare. Ni alla, dagens festföremål, har bidragit till att forma Stockholms universitet till vad det är, både ni jubeldoktorer som redan för femtio år sedan avlade er doktorsexamen och inte sällan har fortsatt er forskargärning, ni hedersdoktorer som genom er forskning eller på andra sätt har bidragit till universitetets verksamhet, ni nya professorer som har ansvaret för att leda forskningen och utbildningen i framtiden och ni nya doktorer som genom era avhandlingar bidragit till att föra forskningsfronten framåt. 

Vi lever i tider av oro – och just därför är vårt uppdrag som universitet idag särskilt viktigt: att med långsiktighet och kritiskt tänkande utveckla och främja den vetenskapliga kunskapen, och att öppet dela forskningsresultat och forskningsdata, för att främja transparens och reproducerbarhet. Pandemin gav oss en kraftfull påminnelse om vetenskapens stora betydelse i samhället, där bland annat redan existerande grundforskning gav oss ett vaccin på rekordtid. Många forskare ställde också snabbt om till att utforska många av de obesvarade frågor vi ställdes inför och som fortfarande utmanar inför framtiden. Också det pågående kriget i Ukraina aktualiserar på många sätt vetenskapens vikt; säkerhets- och konfliktforskning, krigs- och fredsetik och inte minst kunskaper i språk, kultur och historia ger viktiga byggstenar för att ge relevanta underlag och tolka utvecklingen i samtiden. Men i båda fallen är svaren stundom motsägelsefulla – vetenskapen ger sällan enkla facit. 
 
För två veckor sedan var jag i Bologna där jag tillsammans med ett stort antal rektorer från hela världen med glädje och stolthet kunde underteckna Magna Charta Universitatum 2020, ett tillägg till den ursprungliga överenskommelsen från 1988, som Inge Jonsson undertecknade för Stockholms universitet. Det utvidgade Magna Charta-dokumentet betonar alltjämt i lika hög grad de akademiska kärnvärdena, autonomi och akademisk frihet, men understryker också universitetens ansvar och det gensvar som krävs för att möta samhällets utmaningar. Stockholms universitet har identifierat kunskap, upplysning och sanningssökande som sina särskilda kärnvärden. De är viktigare än på länge i tider av ofred, där demokratin i en rad länder trängs tillbaka och såväl den akademiska friheten som yttrandefriheten på många håll är under hot.

Denna månad har vi som bekant också haft val i Sverige. Ur universitetsperspektiv måste det sägas att det har varit en bedrövlig valrörelse, där den forskningsbaserade kunskapen så gott som helt har lyst med sin frånvaro i den politiska debatten, för att inte tala om själva forskningsfrågorna, som ju sällan brukar vara valfrågor. Men nu har det varit värre än så: både klimat och pandemi har varit som bortblåsta när politikerna överträffat varandra i diverse utspel som inte sällan gått tvärt emot vetenskapligt beprövad kunskap. Det är för tidigt att säga något om en ny regering. Men den har mycket att leva upp till om den vill ta Sveriges ambitioner som ledande kunskapsnation på allvar. Om två år är det dags för nästa forskningspolitiska proposition. Det är hög tid att redan nu gemensamt formulera och börja driva de frågor som vi ser som särskilt viktiga ur lärosätenas perspektiv: den fria grundforskningen och en säkrad basfinansiering, forskningsinfrastruktur, särskilt e-infrastruktur och stärkt stöd i övergången till öppen vetenskap, för att nu nämna några. 

Det akademiska året 2021-22 var på många sätt ett framgångsrikt år för Stockholms universitet. Universitetet är bland de främsta svenska lärosätena rörande citeringsgenomslag – det bekräftas också av Vetenskapsrådets båda senaste forskningsbarometrar. På Shanghairankningen av enskilda ämnen ligger vi i världstoppen inom ett tiotal ämnen: på plats sexton i världen inom geografi och plats nitton inom atmosfärsvetenskap, men med toppositioner också inom geovetenskap, oceanografi, miljövetenskap och teknik, ekonomi, kemi, sociologi och utbildning. 

Vi hade också stora framgångar vad gäller externa medel. Från Vetenskapsrådet fick universitetet totalt drygt 600 miljoner kronor, att jämföra med ca 400 miljoner året innan. Fem projekt för befintlig forskningsinfrastruktur beviljades också från VR, liksom tre ytterligare projekt där universitetet är partner. En rådsprofessur gick till Stockholms universitet, och ytterligare en till en affilierad professor. Från European Research Council fick universitetet fyra Starting grants, två Consolidator grants och vad som kom att bli två Advanced grants. 

Genom en kraftfull satsning från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, WISE, Wallenberg initiative on Material Science for Sustainability, där Stockholms universitet är ett av sex deltagande universitet, finns stora möjligheter till betydelsefulla nyrekryteringar, både av mer seniora forskare, ett trettiotal postdoktorer och lika många doktorander – med mera. Det ger fantastiska möjligheter, inte minst också för samverkan med de andra stora forskningsuniversiteten som är delaktiga i satsningen.  Från KAW fick universitetet också medel för rekrytering av framstående matematikforskare. Kompletterat med en storslagen privat donation från Sverker Lerheden på 100 miljoner till Matematiska institutionen har matematikämnet vid Stockholms universitet fått en lika väsentlig som välkommen förstärkning. Även polarforskningen vid universitetet kommer att få en betydande förstärkning genom Britt-Louise Theglanders donation av hela sin kvarlåtenskap för ändamålet. Dessa privata donationer som ges helt förutsättningslöst till forskningens behov inom ett visst område är av största betydelse, särskilt i tider när medlen för fri grundforskning är begränsade. 

Under året inrättades vid universitetet Centrum för indoeuropeiska språk och kulturstudier, med grund i ett forskningsprogram från Riksbankens jubileumsfond. Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia kunde äntligen officiellt invigas, efter att ha påbörjat sin verksamhet under pandemin. 

Stockholm trio har i samband med sin officiella förkonferens till Stockholm +50-konferensen också förnyat sitt gemensamma samarbetsavtal med universitetet i Tokyo, som en av deras särskilt utvalda globala partners. Stockholms universitet har också, efter ett tiotal år av välfungerande informellt partnerskap, nu undertecknat ett strategiskt partnerskapsavtal med Helsingfors universitet, där en grundbult i samarbetet avser Östersjön, genom det fleråriga samarbetet Baltic Bridge mellan Östersjöcentrums Askölaboratorium och Helsingfors universitets fältstation Tvärminne, men nu också vidgat till att omfatta atmosfärsvetenskap i satsningen Coast Clim. 

I sommarens utdelning av nya medel från EU-kommissionen till Europauniversitetssatsningen fick CIVIS, där Stockholms universitet ingår, som en av de ursprungliga universitetsallianserna från pilotomgången, nu också medel för de fyra kommande åren. Stockholms universitet har här ansvaret för de så kallade hubbarna, där universiteten samarbetar kring fem prioriterade samhällsutmaningar, och är värd för hubben Klimat, energi och miljö. 

Jag vill också nämna några samverkanssatsningar från det akademiska året som gått. Bildningspodden, en satsning från den humanistiska fakulteten som utvecklats till en av Sveriges mest uppskattade historie- och forskningspoddar, har nylanserat såväl aktualitetsmagasinet Studio Anekdot och klassikerpodden Verket. Stockholms universitet har även av regeringen fått uppdraget att vara värd för en återkommande demokratimässa för gymnasieungdomar, som redan framgångsrikt genomförts vid en rad tillfällen. Sist men inte minst vill jag nämna insatser i spåren av invasionen av Ukraina, där Stockholms universitet haft möjlighet att välkomna ett antal forskare, men också under sommaren fick hedersuppdraget att arrangera det ukrainska högskoleprovet för deltagare som befinner sig i Sverige. Sällan har en insats inom ramen för universitetets samhällsansvar känts så maktpåliggande och meningsfull. 

När universitetets samverkansinsatser för samhället kommer på tal brukar jag annars särskilt nämna själva det faktum att vi erbjuder högre utbildning och bildning till nya generationer. Jag är därför särskilt glad att universitetet vid sin installations- och promotionshögtid också premierar framstående lärarinsatser – det har stor symbolisk betydelse. Det är inte av en slump som våra anställningar som biträdande lektor, lektor och professor kallas, och är, just läraranställningar: forskning och högre utbildning hör samman. För vad vore väl våra vetenskapliga landvinningar om de inte förmedlades vidare av kunniga och engagerade lärare – och sedan av studenter som gjort dem till sina. Idag har vi också en medaljör som på alldeles särskilt sätt bidragit till att främja kvaliteten i dessa utbildningar, och för vars insatser hela universitetet har anledning att känna stor tacksamhet. 

Installandi och promovendi, ni har framför allt all anledning att känna stolthet idag, givetvis över den egna forskningen och dess resultat men också över den forskningsmiljö där ni har varit eller är verksamma, och jag hoppas att även våra prominenta jubeldoktorer, där flera alltjämt är forskningsaktiva, idag kan glädjas över sitt Alma mater, som min företrädare i ämbetet Staffan Helmfrid i sitt jubeldoktorstal en gång kallade ”det friaste av alla fria universitet”. Jag vill idag varmt lyckönska er alla till era välförtjänta framgångar! 

Dixi.