Rektors tal vid installations- och promotionshögtiden 2023

Fru landshövding, rectores, promotores, promovendi och installandi, medaljör och pristagare, ärade gäster! 

Varmt välkomna till 2023 års installations- och promotionshögtid vid Stockholms universitet!

Av tradition är vi ju här i Stadshuset – men det är lite extra högtidligt i år när det är hundraårsjubileum för denna enastående byggnad. Jag vill gärna ta tillfället i akt att uttrycka min tacksamhet till Stockholms stad som upplåter den för så många ändamål av vikt för stadens invånare, inte minst då Stockholmsuniversitetens högtider. 

Universitetets akademiska högtid är alltid en årlig höjdpunkt, då vi kan stanna upp för en stund och begrunda året som gått, men också våga oss på att blicka framåt. Det är forskningen som befinner sig i högsätet denna kväll, men universitetets uppdrag omfattar ju även högre utbildning, liksom samverkan, som också har sin givna plats i festligheterna. Huvudpersonerna vid högtiden är förstås ni alla som är dagens festföremål. Ni som avlade er doktorsexamen för femtio år sedan, och som idag får kreeras till jubeldoktorer. Ni nya doktorer, som framgångsrikt försvarat era avhandlingar och därmed symboliskt kan bestiga parnassen – ni har nu fått rätten att meddela akademisk undervisning. Ni hedersdoktorer, som genom er forskning eller samverkan väsentligt bidragit till att utveckla universitetets verksamhet. Ni nya professorer, som har det främsta ansvaret för att leda Stockholms universitets forskning och utbildning i framtiden. Här belönas också i år genom universitetets stora medalj en enastående samverkansinsats, och genom det pedagogiska priset särskilt framstående lärargärningar. 

Som det slås fast i Stockholms universitets strategier 2023-2026 är universitetets roll att vara drivande i framväxten av ny kunskap, genom fri forskning och utbildning på forskarnivå, och i formandet av framtidens samhälle. De kärnvärden vi som lärosäte identifierat, kunskap, upplysning och sanningssökande – utöver de grundläggande värdena autonomi och akademisk frihet som slås fast i Magna Charta Universitatum – får en särskild tyngd och ett särskilt allvar i tider av samhällelig oro där vetenskapens legitimitet inte sällan sätts i fråga. Samtidigt befinner vi oss i ett kritiskt skede där forskning och högre utbildning har stora möjligheter att på ett avgörande sätt bidra till utvecklingen. Men inget av detta skulle vara möjligt att förverkliga utan våra forskare och lärare, och här spelar ni, dagens huvudpersoner, en avgörande roll. 

Under det gångna verksamhetsåret kan Stockholms universitet glädja sig åt många framsteg. Vi har utvecklat samarbetet inom Stockholm trio, där vi bland annat har lanserat ett nytt gemensamt masterprogram för våra tre lärosäten inom biostatistik och datavetenskap. Vi genomför nu också vårt återkommande Hållbarhetsforum i samverkan inom trion.

I förra veckan fick vi efter hårt arbete och många års väntan äntligen inviga vårt nya campusområde Albano, ett strategiskt nav i skärningspunkten mellan staden och våra tre lärosäten, som förbinder KTH med Stockholms universitet, med fantastiska möjligheter för att utveckla vår forskning och utbildning.

Samverkan inom den europeiska CIVIS-alliansen fördjupas också fortsatt mellan elva universitet i Europa och våra sex afrikanska partneruniversitet. I vårt arbete med ansvarsfull internationalisering är CIVIS särskilt viktig.

Det är också det hedersuppdrag som Stockholms universitet nu haft för andra året, att arrangera det ukrainska högskoleprovet, för ukrainska blivande studenter som befinner sig i Sverige. Det är svårt att i dessa dagar tänka sig ett uppdrag som känns mer meningsfullt än just det.

Gällande internationella samarbeten på forskningssidan vill jag nämna att Stockholms universitet genom Institutet för solfysik, och tack vare ett särskilt bemyndigande från riksdagen, är en av nio institutioner i totalt sju länder som nu gått samman i en kanarisk stiftelse för att bygga det europiska solteleskopet, en forskningsinfrastruktur av stor strategisk betydelse för Europa, där vi bland annat ska bidra till instrumenteringen. 

På forskningssidan generellt har vi glädjande nog åter varit framgångsrika i att attrahera externa medel. För att nu bara nämna några exempel från de finansiärer där vi lyckats bäst – och listan på dem brukar vara tämligen konstant – fick vi från Vetenskapsrådet bland annat tre större bidrag till forskningsmiljöer och två excellenscenter. Från Forte beviljades vi exempelvis två sexåriga programstöd och från Formas ett antal projektbidrag. Från Wallenbergstiftelserna fick vi bland annat fyra betydande forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential, och från Riksbankens jubileumsfond ett stort programstöd, vilket vi i år också fått från Mistra. Universitetet har också fått betydande EU-bidrag, bland annat tre koordinerade samarbetsprojekt inom Horisont Europa, men inte minst på excellenssidan, med bland annat tre ERC Advanced Grants 2022 och fyra ERC Consolidator Grants samma år, där Stockholms universitet var det enda svenska lärosäte som fick finansiering inom humaniora och samhällsvetenskap, samt två ERC Starting Grants följda av ytterligare ett i år. 

2023 är på många sätt också ett viktigt år mer generellt för landets lärosäten. Under vårens EU-ordförandeskap tog Sverige fram rådsslutssatser om transparent, rättvis och öppen tillgång till akademiska publikationer, som antogs i maj. På anslutande tema hölls under ordförandeskapet också en konferens i Lund i juni om forskningsinfrastruktur, som resulterade i den så kallade Lundadeklarationen om hur samhället kan öka nyttan av forskningsdata. Båda dessa dokument är centrala för den framtida utvecklingen av öppen vetenskap, där Sverige på många sätt är ledande, och Stockholms universitet länge varit nationellt drivande. Det är viktigt att den globala övergången till öppen vetenskap fortsätter, både för forskningens transparens, reproducerbarhet och kvalitet. Inom EU pågår för närvarande förberedelserna för fullt för det tionde ramprogrammet för forskning. Där är Stockholms universitet betydligt bättre rustat än tidigare genom Stockholm trios Brysselkontor, som redan har lämnat inspel med utgångspunkt i våra strategiska prioriteringar och där den enskilt viktigaste frågan är att värna en stark och fri grundforskning, framför allt via ERC. Men Brysselkontoret har också ökat vår synlighet inom EU, bland annat genom flera seminarier under det svenska ordförandeskapet, om beredskap för framtida globala kriser och om livsvetenskaper med utgångspunkt i vår verksamhet inom SciLifeLab. 

På det nationella planet har det under året – med rätta, enligt min mening – framförts kritik mot en del av regeringens åtgärder på högskolans område, inte minst de kortade mandatperioderna för styrelserna och det strypta stödet till utvecklingsforskning, mitt under brinnande ansökningsperiod. Detta är inte platsen för politiskt käbbel, men nog krävs det bättre än sådana åtgärder om Sverige ska kunna leva upp till ambitionerna att vara en ledande kunskapsnation. Vi har nu i vanlig ordning beretts möjlighet att lämna inspel till nästa forskningspolitiska proposition, utifrån de tre ledorden excellens, internationalisering och innovation, som statsrådet Mats Persson har slagit fast som sina särskilda prioriteringar. Det är som alltid ett välkommet och viktigt tillfälle att föra fram universitetsperspektivet i sammanhanget, och vi ska självklart axla detta gemensamma ansvar för att bistå regeringen i utformandet av en stark och välavvägd forskningspolitik för framtiden. I denna tid av stora utmaningar kring klimat och miljö, geopolitik och säkerhet, demokrati och yttrandefrihet – listan kunde göras betydligt längre – ser vi också på ett särskilt sätt vikten av vår unika roll som universitet. 

Installandi och promovendi, mot denna fond av allvar är det särskilt glädjande att i kväll få fokusera på att fira vetenskapens framsteg, genom allas era framgångsrika insatser inom de forskningsmiljöer där ni är eller har varit verksamma. Jag vill idag gratulera var och en av er, och försäkra er om Stockholms universitets och mina personliga varma välgångsönskningar för framtiden. 

Dixi.