Stockholms universitet

Hedersdoktorer

Ett hedersdoktorat är en utmärkelse som uttrycker universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden.

Vicerektor fattar beslut om hedersdoktorer för respektive område. Fakulteterna är aktivt involverade i nominerings- och beredningsprocessen. Behöriga att nominera hedersdoktorer är de personer som tillhör universitetets lärarkollegium. En person som inte tillhör lärarkollegiet men som har ett förslag till hedersdoktor kan be en person inom kollegiet att nominera, t.ex. prefekten.

 

Hedersdoktorer 2023

Humaniora

Richard Dyer

Richard Dyer. Foto: Greg Funnell

Richard Dyer är professor emeritus i filmvetenskap vid King’s College, London. Han är sedan 1970-talet en av de internationellt mest betydande filmforskarna och en pionjär inom representationsforskning med fokus på sexualitet, etnicitet, genus och ras inom både television och film. Han är även tongivande inom forskningsfälten filmhistoria, film- och televisionsgenrer, filmstjärnor, italiensk film, filmmusik och Hollywood-film. Sedan tidigt 1990-tal har Dyer bidragit med sin stora kunskap till olika undervisnings- och forskningsmiljöer vid Stockholms universitet.

Susanne Ljung

Susanne Ljung. Foto: Peter Jönsson

Susanne Ljung är journalist och har skrivit om musik, resor, film och inte minst om mode. Under åren 1997–2001 var hon chefredaktör för livsstilsmagasinet Damernas värld och sedan 2016 är hon modekrönikör i Dagens Nyheter. Sedan 2007 är hon programledare för radioprogrammet Stil i Sveriges Radio i vilket hon avhandlar och undersöker modets många uttryck och företeelser. Genom en aldrig sinande och smittande nyfikenhet bidrar Susanne Ljung här till att väcka ett intresse för modets många betydelser bortom dess yta och kommers, vid många tillfällen i samtal med medarbetare från Stockholms universitet.

Juridik

Birke Häcker

Birke Häcker. Foto: Laurenz Bostedt

Birke Häcker är professor i juridik vid Universität Bonn, Tyskland, där hon även är Schlegel-professor samt föreståndare för Institutet för internationell privaträtt och komparativ rätt. 
Efter sin examen i juridik vid University of Oxford erhöll hon ett av två årliga Examination Fellowships vid All Souls College. Dessa ger finansiering för sju års akademisk forskning och är kanske de mest åtråvärda forskarpositioner som Oxford erbjuder. Birke Häcker var fram till 2022 föreståndare för Institute of European and Comparative Law vid Oxford och har spelat en avgörande roll för samarbetet mellan de juridiska fakulteterna i Oxford och Stockholm, såväl på ett institutionellt som på ett personligt plan.

Samhällsvetenskap

Jim Albrecht

Jim Albrecht. Foto: Privat

Jim Albrecht är professor i nationalekonomi vid Georgetown University, USA. Hans forskning omfattar både teoretiska och empiriska studier av arbetsmarknaden med utgångspunkt i sökteori, som beskriver arbetslösas sökaktivitet och företagens rekryteringsbeteende. Han har en lång publikationslista som sträcker sig flera decennier tillbaka. Ett klassiskt bidrag från 1984 är hans artikel med Bo Axell, som disputerade vid Stockholms universitet. Artikeln handlade om hur jämviktsarbetslösheten bestäms av hur löner, arbetslöshetsersättning och arbetslösas sökaktivet samverkar i en ekonomi. Han har också forskat kring frågor som handlar om den svenska arbetsmarknaden, i synnerhet frågor om könsskillnader på arbetsmarknaden och hur sådana skillnader samspelar med utformningen av föräldraförsäkringen. Genom forskningssamarbeten och ofta återkommande och varaktiga besök har Jim Albrecht bidragit till att påtagligt stärka forskningsmiljön vid Stockholms universitet.  

Janet Gornick

Janet Gornick. Foto: The City University of New York

Janet Gornick är professor i statskunskap och sociologi vid Graduate Center, City University of New York, USA. Hennes forskning rör social ojämlikhet mellan länder och speciellt samband mellan socialpolitik, könsskillnader på arbetsmarknaden och inkomstskillnader. Forskningen är i hög grad tvärvetenskaplig och rör teman som förenar sociologer,
nationalekonomer och statsvetare. Hon har varit en nyckelperson inom LIS, tidigare kallad Luxembourg Income Study, först som medarbetare och senare dess direktör. LIS är en databas bestående av harmoniserade inkomst- och förmögenhetsdata från cirka 50 länder, varav Sverige är ett, som är tillgängligt för forskare från medlemsländer och har varit av helt avgörande betydelse för möjligheterna att bedriva högklassig jämförande forskning om inkomstskillnader och social ojämlikhet. Forskare vid Institutet för social forskning och Stockholm universitet har varit aktiva i LIS sedan det grundades. LIS är en flitigt använd källa inom forskning om social ojämlikhet vid universitetet och flera av institutionens forskare har samarbetat med Janet Gornick.

Susan Vroman

Susan Vroman. Foto: Privat

Susan Vroman är professor i nationalekonomi vid Georgetown University, USA. En stor del av hennes forskning handlar om arbetslöshet och sökteori, som beskriver arbetslösas sökaktivitet och företagens rekryteringsbeteende. Susan Vroman har en gedigen publikationslista som sträcker sig flera decennier tillbaka. Hennes forskning har även varit inriktad mot den svenska arbetsmarknaden, och särskilt med fokus på könsskillnader på
arbetsmarknaden och hur utformningen av föräldraförsäkringen samspelar med dessa skillnader. Ett mycket ofta citerat bidrag är hennes artikel från 2003 med Anders Björklund, numera professor emeritus vid Stockholms universitet, och Jim Albrecht (se ovan) där de dokumenterar en glastakseffekt på svensk arbetsmarknad som förklarar en stor del av lönegapet mellan män och kvinnor. Genom forskningssamarbeten och ofta återkommande och varaktiga besök i Stockholm har Susan Vroman bidragit till att påtagligt stärka forskningsmiljön vid Stockholms universitet.

Naturvetenskap

Ian Brooks

Ian Brooks. Foto: Privat

Ian Brooks, professor vid University of Leeds, Storbritannien, är en ledande expert på utbytet av energi, gaser och partiklar mellan hav och atmosfär. Han arbetar främst med observationer i fält, till exempel över öppet hav vid hög vind eller havsisen i Arktis, men även med utvärdering och utveckling av numeriska modeller för klimat och väder. Ian Brooks har deltagit i flera Arktisexpeditioner med den svenska forskningsisbrytaren Oden och är en mycket uppskattad medarbetare för många forskare vid Stockholms universitet.

Jan Ellenberg

Jan Ellenberg. Foto: EMBL

Dr. Jan Ellenberg är chef för enheten för cellbiologi och biofysik och föreståndare för mikroskopicentrumet vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg. Han är en världsberömd molekylär cellbiolog vars forskning har avslöjat några av de grundläggande processerna som styr celldelning och kärnorganisation. Jan Ellenberg har haft en ledande roll i etableringen av mikroskopifaciliteter i Europa genom sin medverkan i etableringen av Euro-Bioimaging ERIC. Han har varit en inspirationskälla för uppbyggnaden av SUs facilitet för intravital mikroskopi och har fungerat som en mycket viktig rådgivare för utvecklingen av SciLifeLabs infrastrukturer.

Peter Sarnak

Peter Sarnak. Foto: New York Photo

Peter Sarnak är Gopal Prasad-professor vid Institute for Advanced Study samt Eugene Higgins professor i matematik vid Princeton University, USA. Hans arbete inom talteori och matematisk analys är känt för sitt stora djup och sin enorma bredd, med en vision som har format hela forskningslinjer, inklusive tillämpningar som expandergrafer och kvantdatorer. Han har under många år varit redaktör för framstående tidskrifter, särskilt Annals of Mathematics. Bland hans utmärkelser finns Wolfpriset i matematik (2014) och Sylvestermedaljen (2019). Han är medlem av Royal Society (Storbritannien) och medlem av National Academy of Sciences (USA), och han har också arbetat för att utveckla de matematiska vetenskaperna i sitt hemland Sydafrika. 

Janet M. Thornton

Janet M. Thornton. Foto: EMBL-EBI

Janet M. Thornton, professor vid European Bioinformatics Institute, Storbritannien, har bidragit avsevärt till strukturell bioinformatik genom att öka vår grundläggande förståelse för proteiners struktur och funktion och hur de bidrar till sjukdom och åldrande. Hon har unikt kombinerat analysen av strukturella egenskaper med utvecklingen av prediktionsmetoder. Tillsammans med Christine Orengo utvecklades den populära databasen CATH. Hennes studier av sidokedjekonformation och stereokemi utvecklades tillsammans med Roman Laskowski till ett verktyg, PROCHECK, som ofta används för att utvärdera kvaliteten på experimentellt definierade proteinstrukturer. Tillsammans med Orengo och David Jones utvecklade hon metoder för att förutsäga proteinstruktur. Hon var chef för European Bioinformatics Institute från 2001 till 2015 och initierade den europeiska infrastrukturen ELIXIR. 

Installations- och promotionshögtid den 29 september 2023

De nya hedersdoktorerna promoveras vid universitetets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus fredagen den 29 september kl 17.00.  

Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Den utsedde hedersdoktorn ska ha anknytning till Stockholms universitet eller i något avseende ha bidragit till universitetets verksamhet.

Mer information om installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet.

 

Vem kan utses till hedersdoktor?

Den föreslagne ska ha anknytning till universitetet då ett hedersdoktorat är ett uttryck för områdets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Hedersdoktorat får inte delas ut som motprestation för ekonomiska bidrag, gåvor och liknande.

En person som i Sverige avlagt doktorsexamen inom ett område, t.ex. filosofie doktorsexamen, kan inte utses till hedersdoktor inom samma område. Det är däremot möjligt att t.ex. utse en filosofie doktor till juris hedersdoktor och tvärtom. Det är inte brukligt att någon utses till hedersdoktor vid samma lärosäte som han/hon tagit sin examen. Det finns inga krav på att en hedersdoktor har avlagt en akademisk examen.

När det gäller personer med utländsk doktorsexamen finns inget hinder för att ge hedersdoktorat inom samma område som den utländska examen. Den föreslagne får inte vara hedersdoktor inom samma område vid ett annat universitet eller högskola i Sverige. Däremot kan en person exempelvis vara filosofie hedersdoktor vid ett lärosäte och medicine hedersdoktor vid ett annat. Ett hedersdoktorat kan inte utdelas postumt.

 

Tidigare års hedersdoktorer

Stockholms universitets första hedersdoktorer utsågs 1909, då vid Stockholms högskola. Alla hedersdoktorer från och med detta år kommer att sammanställas och publiceras på denna sida.

Här finns en förteckning över Stockholms universitets hedersdoktorer från och med år 1994.

Hedersdoktorer vid Stockholms universitet 1994-2022

 

 

Kontakt

E-post doktorspromotion@su.se

Ingrid Harris, tf ceremonimästare
Telefon: 08-164908

Besöksadress:
Spökslottet, Drottninggatan 116

Postadress:
Stockholms universitet
Ledningssekretariatet
106 91 Stockholm

På denna sida