Östersjöforskning i samverkan med samhällsaktörer

Vid Stockholms universitet finns närmare 300 forskare som, helt eller delvis, arbetar med havsforskning och Östersjöfrågor. Östersjöcentrum är en samlande nod för den, och har dessutom en unik kompetens i form av anställda omvärldsanalytiker med stor kunskap om politiska beslutsprocesser. 

Vi arbetar tillsammans med forskare och kommunikatörer för att nå ut med viktig kunskap till nationella och internationella beslutsfattare och tjänstemän. Målet är nå rätt instans och i rätt tid, så att beslut kan tas på vetenskaplig grund. 

Gun Rudqvist, policychef på Östersjöcentrum. 

Genom det långsiktiga samarbetet med Baltic Sea Science Center på Skansen får också skolelever och allmänhet genom utställningar, evenemang och specialframtagna lektionspaket ta del av viktig forskning om Östersjöns miljö och miljöproblem.
Det här är en viktig arena för nå ut brett med forskningsresultat. 

Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding vid invigningen.
 

Forskning från kust till öppet hav

Mycket forskning fokuserar på Östersjöns största miljöutmaningar. Allt större fokus har under senare år lagts på den viktiga kustmiljön. Där samlas nu många forskare för att få en bred och tvärvetenskaplig förståelse av Östersjöns kustekosystem och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter, föroreningar och klimatförändringar.

I den andra änden av skalan finns det internationella samarbetet där forskare bistår med vetenskapligt underlag till räddningsplanen Baltic Sea Action Plan, som alla Östersjöländerna skrivit under. De deltar också som experter i olika arbetsgrupper, framför allt inom området övergödning.

Nödvändiga resurser för havsforskning

Till Östersjöcentrum hör också fältstationen Askölaboratoriet och flera forskningsfartyg, som finns tillgängliga för alla som vill bedriva forskning och utbildning. Dessa resurser används också i den viktiga nationella och regionala miljöövervakningen, vars mätserier är avgörande för att vi ska kunna följa tillståndet i havet.

Tack vare forskningsfartyget R/V Electras avancerade utrustning kunde vi samverka med Haverikommissionen och göra en detaljerad kartläggning av det förlista fartyget Estonia.

Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, ledde undersökningen.