Stockholms universitet

Yttrande över promemorian Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet

Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) anmodats att inkomma med synpunkter på promemorian "Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet" (KN2023/04664). Universitetet har följande att anföra. Dnr SU FV-4819-23.

Stockholms universitet tillstyrker i stort förslagen i promemorian. De framstår som väl avvägda och kommer att öka tillförlitligheten i att miljöbedömningar görs där detta krävs enligt direktivet och dessutom kan anses påkallat utifrån riskerna för omgivningen. Dessutom blir det tydligare att en sådan bedömning gjorts genom att myndigheter behöver fatta ett beslut i ärendet. Som helhet kommer förändringarna skapa ökad tydlighet i tillämpningen.

Återkommande i promemorians genomgång av konsekvenser för företag (avsnitt 8.6, ss. 94ff.) är konstateranden att förslagen antas medföra ökad administration, kostnader och tidsåtgång. Stockholms universitet menar att promemorians förslag i stort innebär en balans mellan att leva upp till MKB-direktivets bindande krav och att undvika onödiga administrativa bördor, men vill understryka vikten av att berörda myndigheter eftersträvar att genom så effektiv ärendehantering som möjligt minimera negativa konsekvenser.

Stockholms universitet tillstyrker inte förslaget (avsnitt 6.1.5, s. 49) att det särskilda undantaget från tillståndsplikt i fråga om vattentäkt för en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning begränsas till tio kubikmeter yt- eller grundvatten per dygn på Gotland eller Öland och 25 kubikmeter yt- eller grundvatten per dygn på annan plats än Gotland eller Öland.

Förslaget motiveras (s. 51) utifrån MKB-direktivets bilaga 3, som bland annat anger att hänsyn ska tas till miljöns känslighet i de geografiska områden som blir påverkade av ett projekt, i synnerhet vad gäller naturresursernas relativa förekomst. Begränsningarna i uttag för Gotland och Öland motiveras av den begränsade vattentillgången i dessa landskap. Detta framstår dock som relativt kortsiktigt och godtyckligt. Det finns redan i dagsläget andra geografiska områden som har begränsad vattentillgång och antalet sådana områden kommer sannolikt att öka. Det vore därför bättre att antingen göra ett mer noggrant urval av specifikt utpekade geografiska områden där vattentillgången är begränsad, eller formulera reglerna så att de kan få en mer individuell tillämpning beroende på den faktiska situationen. Det senare skulle också svara bättre mot kraven på vattenuttag i EU:s Ramvattendirektiv (2000/60/EG).

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand och avdelningschef Maria Wilenius. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Ärendet har beretts av Områdesnämnden för humanvetenskap och Områdesnämnden för naturvetenskap. Övrig närvarande och föredragande i ärendet har varit Rikard Skårfors, Ledningssekretariatet (protokollförare). 

På denna sida