Yttrande över remiss om lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten

 

Bakgrund

Akademisk frihet är en central del i ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är även en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna bedriva högre utbildning och forskning på ett trovärdigt sätt och med hög kvalitet. Stockholms universitet vill inledningsvis betona att den allvarligaste utmaningen mot akademisk frihet i dag utgörs av ökad politisk styrning. Stockholms universitet vill därför understryka vikten av att den akademiska friheten ses i relation både till de interna förhållandena inom lärosätet och till staten som huvudman. Detta betonade universitetet i sitt yttrande över remisspromemorian (U2020/03053/UH) som ligger till grund för dagens bestämmelse i högskolelagen (1992:1434) om att främja och värna den akademiska friheten (1 kap. 6 § högskolelagen). I yttrandet framhöll universitetet att principbestämmelsen om akademisk frihet även skulle inkludera staten som huvudman.

Universitetskanslersämbetets (UKÄ) remiss avser inte begränsningar i den akademiska friheten i relation till staten som huvudman. Stockholms universitets svar följer i huvudsak UKÄ:s direktiv om att redogöra för universitetets eget arbete med att skapa en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning samt främjar och värnar akademisk frihet. Samtidigt har UKÄ efterfrågat exempel på då den akademiska friheten aktualiserats eller åberopats av lärare, forskare eller studenter i verksamheten, även om situationen inte handlar om akademisk frihet rent juridiskt. Stockholms universitet anser att det inte enkelt går att separera denna typ av upplevelser från effekterna av statens styrning av högskolesektorn. Detta gäller särskilt universitet och högskolor som är förvaltningsmyndigheter under regeringen och därmed inte är tillförsäkrade institutionell autonomi eller skydd mot otillbörlig politisk styrning. I universitetets yttrande belyses denna komplexitet bland annat genom de olika exemplen som redovisas.

---

 

SU:s eget arbete

Redogör för lärosätets eget arbete med att främja och värna en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning, i enlighet med bestämmelsen i högskolelagen.

Akademiska kärnvärden och en tydlig organisationsstruktur

Stockholms universitet arbetar aktivt med de grundläggande akademiska kärnvärdena autonomi och akademisk frihet. Detta kommer till uttryck såväl i Stockholms universitets centrala strategier som i den dagliga verksamheten vid universitetets områden, fakulteter, institutioner och centrumbildningar. Utöver de akademiska kärnvärden som slås fast i Magna Charta Universitatum har Stockholms universitet identifierat kunskap, upplysning och sanningssökande som kärnvärden i den egna verksamheten. Stockholms universitet menar att dessa värden är avgörande för akademiskt arbete och skapar en gemensam grund för lärare och studenter. Universitetets strategier utvecklas och implementeras i nära dialog mellan universitetets olika nivåer där de akademiska kärnvärdena utgör en tydlig bas.

En del i den akademiska friheten är att universitet och högskolor själva beslutar om hur verksamheten ska organiseras. Inom Stockholms universitet finns en långvarig tradition av kollegiala berednings- och beslutsprocesser som utgår från att kollegialt inflytande är centralt för att upprätthålla akademisk integritet och kvalitet. Den kollegiala organisationsstrukturen innebär att beslut som rör utbildningens och forskningens inriktning, uppläggning och kvalitet fattas av kollegiala organ där ordförande är en akademisk ledare och övriga ledamöter utgörs av lärare och studenter. Likaså innebär det att akademiska ledare, dvs. vicerektorer, dekaner och prefekter, utses i en process där lärarkollegiet är involverat. Denna beslutsstruktur finns fastställd i Stockholms universitets arbetsordning och i universitetets besluts- och delegationsordningar. Delegationerna följer från universitetsstyrelse och rektor till områdes- och fakultetsnämnder, institutionsstyrelser, vicerektorer, dekaner, prefekter samt till chefer inom verksamhetsstödet. Syftet med beslutsstrukturen är att skapa en inkluderande, kollegial och tydlig struktur. Detta bidrar till en tillitsfull kultur som värnar akademiska förhållningssätt och utvecklar kvaliteten.

Organisationen innebär vidare goda förutsättningar för dialog mellan olika nivåer inom universitetet genom kollegialt samarbete, studentmedverkan och gemensamt ansvarstagande. Ett exempel på en centralt initierad insats, som involverade ett stort antal lärare och forskare, är det internationella pilotprojektet Living Values som universitetet drivit inom ramen för Magna Charta Observatory. Med akademiska kärnvärden som grund syftar projektet till fortlöpande dialog inom verksamheten för att främja och värna akademisk frihet.

En kvalitetskultur

Akademisk frihet är grundläggande för en god kvalitetskultur. I Stockholms universitetets organisation finns inbyggda kvalitetsdrivande processer, såsom interna och externa granskningsprocesser, beredande organ och seminarier. Dessa skapar förutsättningar för ett gemensamt främjande och värnande av en akademisk kvalitetskultur. Forskningen vid Stockholms universitet ska värna kvalitet, integritet och nyskapande, vilket förutsätter att den genomförs i enlighet med god forskningssed. Kvalitetskulturen skapar miljöer för öppna och välinformerade samtal om forskningsetik. Som stöd för bedömningar rörande etik finns dels institutionernas egna kollegiala organ, till exempel speciella etikgrupper med syfte att samla och sprida aktuell information om forskningsetik till institutionens forskare samt utgöra stöd vid frågor om etikprövning, dels en stödfunktion vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd. Stödfunktionen har nära kontakt med institutionerna och arrangerar regelbundet seminarier om forskningsetiska frågor samt bevakar utvecklingen inom området.

Stockholms universitetets kvalitetssystem för forskning bygger på centralt sammanställd information om bland annat externa forskningsbidrag, publikationer, rekryteringar. Med denna sammanställning som grund genomförs kvalitetsdialoger mellan universitetets ledning och institutionerna, där kvantifierbart underlag kan kompletteras och kvalitetsdrivande arbete i daglig forskningsverksamhet, till exempel högre seminarier och ansökningsverkstäder, kan lyftas fram och synliggöras. Syftet är att skapa forum för dialog om förutsättningarna för och utvecklingen av den akademiska verksamheten utan att öka administrationen och därmed undvika att ta kraft från kärnuppdraget. Dessa dialoger kompletteras med externa fokusutvärderingar där särskilda behov av genomlysning identifierats. 

Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning är utarbetat i dialog mellan universitetets ledning, kärnverksamheten, vetenskapsområdena, Stockholms universitets studentkår (SUS) och verksamhetsstödet. Utvecklingen av kvalitetssystemet leds av Rektors beredning för universitetsgemensamma utbildningsfrågor och system för kvalitetssäkring (Rebus). Centrala utgångspunkter för Rebus arbete, utöver de akademiska kvalitetsaspekterna, är studentinflytande, jämställdhet och likabehandling samt samverkan med arbetslivet. 

Kvalitetssystemens utformning bidrar till att skapa forum för öppen dialog samt en tillåtande kultur som möjliggör kunskapsutbyte, vilket återkopplar till de akademiska kärnvärdena om kunskap, upplysning och sanningssökande.
Vid Stockholms universitet ska studenter och doktorander ses som aktiva medskapare i utbildningen och i sin studiesituation. Detta är en del av en inkluderande kvalitetskultur. Som exempel kan Humanistiska fakultetens forskarskola nämnas. Den inbegriper kursverksamhet, ett forskarskoleprogram och medel för kvalitetssäkrande verksamhet, och erbjuder en utvidgad miljö för fakultetens doktorander där de kan knyta kontakt med andra doktorander och seniora forskare, såväl från den egna fakulteten som från andra lärosäten. Forskarskole-programmet syftar bland annat till att synliggöra tyst kunskap om akademin och ge doktorander kompetens för att navigera i forskarvärlden, vilket skapar trygghet som främjar utövande av akademisk frihet.

Interna stödsystem

Universitetets ledning har ansvar för att säkerställa att det finns en god intern miljö. Arbetet med att skapa en god arbets- och studiemiljö ingår som en central del i den interna miljön. Vid universitetet finns ett centralt råd för arbetsmiljö och lika villkor (RALV), som tillika är Stockholms universitets skyddskommitté. RALV leds av universitetsdirektören och är ett rådgivande organ till rektor och universitetsledningen. Inom ramen för RALV samverkar arbetsgivar-, medarbetar- samt studentrepresentanter i universitetsövergripande frågor som rör arbetsmiljön samt i lika villkorsfrågor. Vid institutionerna finns även lokala råd för samverkan i frågor som rör institutionen. Vidare inkluderas frågor om brister i den organisatoriska och sociala arbets- och studiemiljön årligen i diskussioner inför universitetets riskanalys.

Stöd för studenterna ges på olika nivåer och genom olika funktioner inom universitetet. Universitetet ska uppmuntra, stödja och underlätta för studenterna att engagera sig i arbetet med studentinflytande. På universitetets webbplats finns samlad information gällande de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för studenterna. Här finns bland annat länkar till Studenthälsan, information om fusk och plagiat samt kontaktuppgifter till studentkårerna och jämlikhets-/studiemiljöombud. Jämlikhets-/studiemiljöombudets roll är att fånga upp problem och tillsammans med studentkåren och institutionen se till att studenterna har en bra fysisk och psykosocial studiemiljö. Motsvarande funktion för doktoranderna finns genom studentkårens doktorandråd. Studentkåren erbjuder stöd och rådgivning för studenter och doktorander vid Stockholms universitet som har hamnat i en besvärlig situation eller stött på problem i sin kontakt med universitetet. Vid institutionerna finns student- respektive doktorandråd som dels samlar studenter och doktorander mitt i verksamheten, dels har nära kontakt med studentkåren och med olika student- och doktorandforum på fakultetsnivå.

När det gäller Stockholms universitets säkerhetsarbete genomförs en säkerhetsskyddsanalys med efterföljande säkerhetsskyddsplan i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585) med tillhörande föreskrifter.7 Säkerhetsskyddsanalysen beaktar den akademiska friheten och identifierar universitetets skyddsvärden. Säkerhetsplanen syftar till att skydda verksamheten mot otillbörliga hot som kan påverka universitetets värden och den akademiska friheten. Utgångspunkten för arbetet med säkerhet är därmed att utbildningen och forskningen ska kunna bedrivas så störningsfritt som möjligt samtidigt som säkerheten aldrig ska avvika från vad som krävs utifrån behovet av att skydda säkerhetskänslig verksamhet och från bindande krav i lagstiftningen. Säkerhetsskyddsanalysen har tagits fram i en sekretessbelagd version samt en öppen del. Syftet med den öppna delen är att sprida information och kunskap om säkerhetsskyddet. Denna öppna version av säkerhetsskyddsanalysen vänder sig till medarbetare, studenter och övriga intressenter.

Vidare finns en visselblåsarfunktion till vilken personal och studenter kan rapportera anonymt. Systemet tillhandahålls av en till Stockholms universitet oberoende part och är helt fristående från Stockholms universitets webbplats. När det gäller anmälan om olyckor, tillbud och säkerhetsavvikelser, brott, incidenter, arbetsskada, arbetssjukdom och miljöavvikelser görs rapportering i ett internt stödsystem som universitetets säkerhetsfunktion ansvarar för.

Stockholms universitet tar frågor om hat, hot och trakasserier på stort allvar och har tydligt utarbetade rutiner för hantering av denna typ av ärenden. Medarbetare uppmanas att rapportera denna typ av incidenter och ibland kopplas även andra myndigheter in, exempelvis rättsvårdande sådana. I universitetets riskanalys har risken att hot och trakasserier leder till att utbildning och forskning inte kan bedrivas inom vissa områden identifierats. Som åtgärd pågår framtagande av en policy för nolltolerans mot hot, trakasserier och våld. Vidare ska en e-kurs för universitetets medarbetare i hur man kan hantera hot, trakasserier och våld utarbetas.

---

 

Hur vanligt är det att den akademiska friheten på lärosätet utmanas internt/externt?

2. Hur vanligt är det att den akademiska friheten på lärosätet utmanas
a) internt, dvs. i situationer som uppstår inom lärosätet?
b) externt, dvs. genom påverkan av aktörer utanför lärosätet?

Stockholms universitet vill understryka att det inte genomförs någon frekvensrapportering vad avser utmaningar av den akademiska friheten. Det går därför inte att enkelt svara på frågan om hur vanligt förekommande sådana företeelser är. För att besvara frågan har en genomlysning gjorts genom förfrågan till de olika stödverksamheter inom förvaltningen som kan vara berörda, till SUS samt till personalorganisationerna. Det bör framhållas att genomgången har utgått från ett brett perspektiv på begreppet akademisk frihet som kan omfatta aspekter kopplade till utbildning, forskning, organisation och ekonomi. Universitetet vill återigen påpeka svårigheten i att extrahera interna förhållanden från extern statlig styrning särskilt vad gäller de externa utmaningarna (fråga b). Nedan ges ett par exempel på frågor som kan innebära utmaningar av den akademiska friheten.

Interna utmaningar

Det svenska forskarsamhället omgärdas av en rad externa lagkrav exempelvis vad avser informationssäkerhet, personuppgiftshantering, etikprövning och öppna datalagen. Lagstiftningen som innefattar krav på forskarsamhället har blivit och förväntas bli än mer komplex i framtiden. Här krävs en kompetens som den enskilde läraren eller forskaren vanligtvis inte besitter. Korrekt regelefterlevnad upplevs ofta som hämmande och regelverken som motsägelsefulla och svåra att efterleva (som exempel kan nämnas principen om öppenhet visavi integritetsskyddet). Det finns erfarenhet av att sådana externa rättsliga krav, i kombination med avsaknad av kompetens samt resurser som kan stötta forskarna, upplevs som hämmande för den akademiska friheten.

Det finns lärare och forskare som vittnar om att ökad reglering innebär en utmaning för möjligheten att utöva akademisk frihet. Ett exempel är interna rutiner och processer för att säkra att bestämmelserna i etikprövningslagstiftningen efterföljs. Här kan enskilda institutioner i vissa fall ha utformat rutiner som upplevs alltför restriktiva. Detta grundar sig sannolikt i att universitetet som huvudman har ett stort ansvar för etikfrågor samt i en strävan efter att genomförd forskning inte ska behöva avfärdas på grund av brister i etikprövningen i forskningens initiala skeden. Den interna hanteringen kan på så sätt leda till en upplevelse av att den akademiska friheten utmanas. Det är emellertid viktigt att här påpeka att den interna styrningen är en konsekvens av etikprövningslagstiftningen och den osäkerhet som finns kring vilka konsekvenser som kan uppstå om forskningen anses bryta mot bestämmelserna. 

Ett annat exempel som nämnts är Stockholms universitets regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå (dnr SU FV-1-1-2-3363-20). I de lokala bestämmelserna fastställs bland annat att uppgift om kurslitteratur och övrigt kursmaterial som studenten behöver ha tillgång till, i normalfallet ska vara fastställd minst två månader före kursstart. Det innebär i praktiken att litteratur till delmoment som ges i slutet av en kurs, exempelvis i december/januari, behöver vara fastställd redan i maj. I reglerna framgår att det ur tillgänglighetssynpunkt är nödvändigt med denna framförhållning. Det tar cirka två månader att ”nyinläsa” talböcker. Vidare är produktionstiden för en punktskriftsbok eller en e-textbok cirka två månader och förstoringar tar cirka en månad. Den lokala regeln innebär dock en minskad flexibilitet och frihet för de lärare som arbetar med kursen, att under dess gång anpassa litteratur till aktuella händelser eller utforma innehåll och inriktningar inom en kurs tillsammans med studenterna. Vidare kan det försvåra för institutionen och kursansvarig att ersätta lärare vid exempelvis sjukdom i och med att en ny lärare inte ges möjlighet att välja vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Exemplet illustrerar hur olika värden, i detta fall tillgänglighet visavi flexibilitet, behöver balanseras i utformningen av de interna bestämmelserna vilket kan resultera i att upplevelsen av frihet utmanas.

Externa utmaningar

Forskningsfinansieringssystemets utformning som innebär att lärare och forskare löpande behöver söka externa medel påverkar i varierande grad upplevelsen av akademisk frihet. Här skiljer sig riktade utlysningar och forskningssamarbeten med företag tydligt från de statliga forskningsrådens fria forskningsmedel. Samtidigt är det viktigt att betona att de förra inte innebär tvång eller kontroll av forskningsresultaten. Men riktade satsningar inom specifika områden utgör en form av begränsning av möjligheterna till fri forskning. I vissa fall styr externa finansiärer även indirekt inriktningen på verksamheten genom beslut om vilka lärosäten som ska tilldelas finansiering för rekrytering av enskilda forskare.

Lärare och forskare kan också uppleva att de organisatoriska och ekonomiska ramarna sätter gränser för den akademiska friheten. Här kan såväl den interna som den externa styrningen och kontrollen kringskära den akademiska friheten. Mycket tid avsätts för återrapportering, utvärderingar och granskningar, tid som i normalfallet tas från undervisnings- eller forskningstiden. De interna regelverken, återrapporteringarna och granskningsprocesserna grundas i de flesta fall på krav från regeringen, riksdagen eller andra statliga aktörer.

Det finns vittnesmål från lärare och forskare som upplevt att deras forskning inom exempelvis ett mer politiskt, etiskt och/eller moraliskt laddat ämne (ex. genus, mångfald, religionsfrihet, yttrandefrihet, brottsforskning, migration, miljö m.m.) gett upphov till starka reaktioner i form av hatiska mail och yttringar i sociala medier med hotfullt anslag. Exempelvis har personal-organisationerna vid Stockholms universitet erfarit en ökad utsatthet för medlemmar som bedriver forskning inom områden som av extremhögern uppfattas som politiskt negativa. Det har rört sig om hot mot enskilda forskare, negativa och felaktiga skrivningar om deras forskning i sociala media och på Flashback. Resultatet av detta har för några skapat oro och självbegränsningar i att förmedla sin forskning till det omgivande samhället, dvs. verka för att kunskapen nyttiggörs. För andra som inte begränsat sig enligt ovan, har det inneburit att de vid upprepade tillfällen behövt utstå kränkningar och hot. Situationen kan således innebära dels att lärare och forskare undviker publiceringar, dels att de ändrar inriktningen på sin forskning. Att lärare och forskare på detta vis tvingas utstå hat och hot har givetvis betydande konsekvenser för upplevelsen av akademisk frihet.

---

 

Ge exempel på när den akademiska friheten på lärosätet har utmanats internt respektive externt.

3. Ge exempel på när den akademiska friheten på lärosätet har utmanats internt respektive externt. Beskriv konkret hur lärosätet agerade för att värna den akademiska friheten i de situationerna och vilka lärdomar som dragits.

Det finns enskilda exempel på att forskare vid Stockholms universitet inför publicering av sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift har kontaktats av industriföretag som ansett sig utpekade med anledning av de forskningsrön som framgår av artikeln. Forskarna har ställts inför hot om stämning för förtal och krav på skadestånd, vilket skapat oro dels utifrån att den tidskrift där den vetenskapliga artikeln skulle publiceras inte erbjudit ett tillräckligt starkt rättsskydd till stöd för forskarna, dels för att det varit svårt att förutse konsekvenserna av att bli stämd i utländsk domstol enligt utländsk rätt. Universitetet har i sådana fall gett juridiskt stöd anpassat till det enskilda ärendet genom Rättssekretariatet.

När det gäller osäkra anställningar och upplevelser av ofrihet kopplat till behovet av att söka externa forskningsmedel lyfter personalorganisationerna de lokala kollektivavtalen för professorer och lektorer som innebär att det finns forskningstid avsatt i tjänsten. Denna lösning är av största vikt för att främja och värna den fria grundforskningen.

Som nämndes ovan finns exempel på lärare och forskare som tvingas utstå hat och hot i samband med att de kommunicerar sin forskning. I dessa fall ges stöd från Kommunikations-avdelningen, säkerhetsfunktionen, institutionsledningen och vid behov Personalavdelningen. Det finns även exempel på att lärare i samband med undervisning fått utstå verbala hatfulla kommentarer från studenter. Även i dessa fall kan agerandet få konsekvenser på så sätt att läraren väljer att undvika ämnet vid nästa undervisningstillfälle. Detta utgör enskilda, men nog så allvarliga fall, då institutionsledningen, säkerhetsfunktionen och Personalavdelningen på olika vis ger stöd. Sådana fall kan även innebära att andra studenter upplever obehag och att deras möjligheter att uttrycka sig i klassrummet och därmed också deras fria kunskaps-sökande begränsas. Studenter kan i sådana situationer vända sig dels direkt till lärare, kursansvariga, studierektorer och studievägledare på institutionen, dels till Student-avdelningen och Studentkåren. Händelserna kan även tas upp i universitetets disciplinnämnd.

I undervisningssituationer kan det uppstå spänningar där lärare måste hantera ibland svåra diskussioner mellan studenter och studentgrupper och där ifrågasättanden av vissa ämnen och viss ämneskunskap kan göras utifrån uttalade eller outtalade agendor, likt ett nyligt uppmärksammat fall vid Karlstads universitet. Ett förebyggande arbete i sådana fall är att kontinuerligt arbeta med att stärka kollegialitet och lärarlag. Det kan bland annat göras genom att tala om svåra händelser i undervisningssituationer, genom att använda kollektivt producerat undervisningsmaterial, till exempel föreläsningsanteckningar och Power Point-presentationer som delas och förs vidare mellan lärare, samt genom ett gemensamt värnande och stärkande av vetenskaplig metod och arbetssätt. Även tydligt utarbetade och kommunicerade rutiner för att hantera eventuella konflikter eller spänningar mellan studenter och studentgrupper är av betydelse för att värna ett fritt och öppet samtalsklimat och bidra till att främja akademisk frihet.

Det finns exempel på att studenter påpekat att vissa ämnen och texter kan vara känsliga och där institutioner tydligt markerat att inga triggervarningar utfärdas. Istället fokuseras arbetet på att klassrum och utbildningsrum ska vara trygga på så sätt att studenterna ska våga lägga fram idéer och provprata och samtidigt kunna utmana föreställningar om att alla måste tycka lika. Här används konkret greppet att uppmana och ge i uppgift att ta andra positioner och pröva tankar i undervisningssituationer. Motsvarande exempel kan förekomma i forsknings-sammanhang, exempelvis vid högre forskarseminarier, där till exempel traditionstunga talar-ordningar baserade på senioritet, som kan förekomma inom vissa ämnen, kan luckras upp genom att doktorander och juniora forskare uppmuntras till aktivt deltagande i diskussioner och/eller att kommentarer och frågor tas i en runda baserad på placering i rummet och inte på senioritet.

---

 

Har lärosätet några ytterligare synpunkter som rör den akademiska friheten?

4. Har lärosätet några ytterligare synpunkter som rör den akademiska friheten?

Akademisk frihet äger alltid rum i en viss historisk och politiskt specifik kontext och är begränsad genom de strukturer inom vilka den utövas, till exempel genom kanonisering av olika vetenskapliga traditioner. Frågor om akademisk frihet och ofrihet kan riskera att reduceras till en diskussion om lärares eller studenters rätt att fritt få uttrycka sig och säga vad de vill medan de villkor som kan möjliggöra utövande av akademisk frihet inte alltid diskuteras i lika hög utsträckning. Här kan till exempel nämnas trygga anställningsvillkor och olika former av reglering. Genom en delegerad organisation och styrning, bidrar Stockholms universitet till att minska avståndet mellan olika delar av verksamheten och öka möjligheterna till inflytande från kollegium och studenter. Detta öppna klimat bidrar till möjligheten att utöva akademisk frihet och ta ansvar för att upprätthålla vetenskaplig och pedagogisk verksamhet av hög kvalitet. Under arbetet med detta remissvar har följande synpunkter framförts på vad som kan göras i daglig verksamhet för att främja och värna akademisk frihet.

• Lärosäten kan erbjuda kontinuerlig fortbildning för undervisande och forskande personal, verksamhetsstöd och studenter för att öka medvetenheten om frågor som rör akademisk (o)frihet. Vid Stockholms universitet finns etablerade stödsystem och strategier för att värna ett öppet, tryggt och tillåtande arbetsklimat.
• Vetenskapsområdenas mentorskapsprogram som kopplar samman yngre lärare och forskare med erfarna kollegor som kan erbjuda vägledning och stöd bidrar till en kollegial sammanhållning över ämnes- och fakultetsgränser. Här kan universitetet arbeta ytterligare med att särskilt uppmärksamma yngre lärare och forskare från underrepresenterade grupper för att bidra till en öppen och trygg kultur.
• Uppmuntra/underlätta nationella och internationella samarbeten och partnerskap för att bredda perspektiven och erfarenheterna (reflektera kring regler som försvårar samarbete och forskning utanför Sverige till exempel avseende etikansöknings-förfarande).
• Granska och revidera kursplaner och litteraturlistor regelbundet så att de innefattar olika perspektiv och att författare och teorier från olika sammanhang, kön och bakgrunder inkluderas.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, efter föredragning av professor Lisa Käll och utredare Ulrika Bjare. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig.