Yttrande: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om direktinvesteringar

Synpunkter på förslaget till föreskrifter/allmänna råd

Stockholms universitets synpunkter är i enlighet med MSB:s önskemål redovisade i ett svarsformulär vars text anges nedan.

1 kap. 3 §

Kommentar

Som en sista bisats anges att bestämmelsen ska tillämpas ”om inte annat anges”. I föreskrifterna preciseras att storskalig industriell tillverkning och handel avser en omsättning på 10 miljoner euro samt att sågverk vars omsättning understiger en viss volym ej omfattas av regleringen. Däremot anges inget område där granskningssystemet skulle vara tillämpligt för bolag med en årlig omsättning som understiger 5 miljoner SEK eller oaktat bolagets omsättning. Då det enligt såväl Prop. 2022/23:116 som konsekvensutredningen kan finnas skäl att göra sådana undantag skulle ett förtydligande behövas i det avseendet. Med fördel skulle förtydliganden göras i de paragrafer som avser områdena där ett oinskränkt utredningsansvar skulle kunna vara aktuellt. Utan närmare utredning saknas möjlighet att föreslå sådana preciseringar.        

Förslag till ny text

Regleringstekniskt är bestämmelsens ordalydelse i sig godtagbar om områden där omsättningsgränsen ej ska tillämpas anges i respektive kapitel. Alternativt kan kriterier för att göra avsteg från det kategoriska undantaget baserat på omsättning anges direkt i föreskrifternas 1 kap. 3 §.

13 kap.

Kommentar

Med tanke på teknikområdenas dynamik föreslås att kapitlets tillämpningsområde breddas till liknande verksamheter. Även om bestämmelsens förutsebarhet därmed minskar något överväger samhällsnyttan av flexibilitet då ny teknik ej kräver lagändringar och svåra klassificeringsproblem kan undvikas i det enskilda fallet. Istället för att myndigheten och bolag lägger resurser på branschspecifikt hårklyveri bör resurserna användas till att säkerställa lagstiftningens skyddssyfte.  

Förslag till ny text

Lagstiftningstekniskt kan en bisats läggas till i
1 § med orden ”eller motsvarande alster”;
2 § med orden ”eller motsvarande forskning och utveckling”;
3 § med orden ”eller motsvarande forskning”.

Synpunkter på konsekvensutredningen

Synpunkten avser

Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning

Synpunkter om vad som är fel, vad det borde stå istället och varför

Förslaget till föreskrifter bygger i likhet med Prop. 2022/23:116 rörande granskningssystemet främst på avvägningar mellan å ena sidan näringsfriheten och skyddet av privat egendom (i enlighet med artiklarna 16 och 17 i EU:s rättighetsstadga och svensk grundlag) och å andra sidan Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige. I enlighet med proportionalitetsprincipen som inom ramen för unionsrätten ska tillämpas enligt artikel 52 i EU:s rättighetsstadga kan de privata intressena begränsas i den mån som det är nödvändigt för att säkerställa samhällsintressena. Därutöver beaktas arbetsbelastningen och kostnaderna som genomförandet av kontrollsystemet medför. När det gäller myndighetens kostnader blir det en fråga om att väga resursallokering och skyddsaspekter mot varandra. Eftersom en överväldigande majoritet av företagen inom de områden som omfattas av regleringen har färre än fem anställda och ett sådant företag i normalfallet inte uppfyller kriterierna för lagstiftningens tillämpning, anges i konsekvensutredningen att lagstiftningen som huvudregel ej ska tillämpas om företaget har en omsättning som understiger 5 miljoner SEK. För vissa verksamheter har gränsen satts högre. I andra verksamheter ska det ej finnas i avgränsningar eftersom viktiga kompetenser kan finnas även i väldigt små bolag. I förslaget till föreskrifter 1 kap. 3 § sägs att nämnda begränsning ska gälla ”om inte annat anges”. I Prop. 2022/23:116 (s. 72) avfärdar Regeringen dock synpunkten att det skulle finnas en korrelation mellan en viss omsättning eller en investerings storlek och risken för Sveriges säkerhet, allmän ordning, eller allmän säkerhet i Sverige. Således torde utgångspunkten vara att en säkerhetsprövning ska göras av samtliga direktinvesteringar inom de identifierade områdena. Om expertmyndigheten med tillräcklig säkerhet kan fastställa att kategorier av små bolag ej kan ha den samhällsskadliga påverkan som lagstiftningen syftar till att förhindra kan förvisso utredningsansvaret begränsas. Som nämns i konsekvensutredningen måste dock flexibilitet vägas mot förutsebarhet. I konsekvensutredningen saknas uppgift om var undantagen skulle anges. Eftersom inga undantag från omsättningsgolvet anges i förslaget till förskrifter torde det finnas ytterligare styrdokument. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv skulle det dock vara tillrådligt att ange vilka områden som berörs i föreskrifterna. Alternativt skulle ett förtydligande i 1 kap. 3 § av de kriterier som tillämpas för bedömningen vara välkomna. Att överlåta bedömningen till myndighetens fria skön är olämpligt utifrån såväl ett skyddsperspektiv som utifrån näringslivets behov av tydlighet kring förutsättningarna för direktinvesteringar. Föreskrifternas bör här alltså preciseras.

Detta beslut är fattat 2023-11-02 av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Ulf Nyman, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Juridiska institutionen. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.