– Jag hade studerat till magisternivå i teoretisk filosofi samtidigt som jag gick juristlinjen och efter min tingstjänstgöring fick jag två erbjudanden. Det ena var att studera filosofi i Sorbonne det andra var att arbeta med harmoniseringen av Europas rättsordningar, berättar Mårten Schultz en varm augustiförmiddag just när det oändliga sommarlovet är över.
Efter mycket funderande, det var inte något självklart beslut, föll valet att att åka till Osnabrück, inte långt från Hamburg och arbeta med juridiken.
– Mycket föll på att jag kände att att min franska kanske inte var tillräckligt skarp för att studera filosofi på Sorbonne. Hade det varit Oxford hade beslutet kanske blivit ett annat, säger han eftertänksamt och berättar hur han som gymnasiestudent närde en romantisk dröm om studier i anrika, sekelgamla, lite dammiga universitetsbibliotek iklädd sammetskavaj. En verklighet som onekligen är ganska långt ifrån den moderna Centret för Commercial Law några våningar över biblioteket på Stockholms universitet.
Kränkning på nätet
Många känner igen Mårten Schultz som en engagerad debattör och expert när det gäller integritetsfrågor. 2013 grundade han tillsammans med Filippa Sjödén Institutet för Juridik och Internet, som arbetar för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, särskilt integriteten, på nätet. Institutet drivs idag som en expertorganisation under ledning av Mårten och juristen Ängla Eklund med ett nätverk bestående av såväl juridikstudenter och seniora jurister. Verksamheten står på två ben, det första handlar om opinionsbildning och utbildning. Det andra handlar om att påverka samhället och framför allt lagstiftaren att stärka det juridiska och praktiska skyddet för integriteten.
– Institutets roll är att göra internet till en bättre plats där normalt ansvarstänkande är normen, säger Mårten, som gärna reflekterar både kring de filosofiska och juridiska aspekterna på kränkning och konsekvens. En kränkning beskrivs i rättsliga sammanhang som ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller kanske ära. Det som behöver stärkas är själva konsekvensen för den som utför det, att det faktiskt blir ett ansvarsutkrävande enligt lagen, konstaterar Mårten.
”Någon dag hoppas jag att jag kan doktorera i filosofi”
– När FRA-debatten var som mest intensiv så fördes samtalet om integritetsskydd framåt snabbt, men juridiken hängde inte med. Det fanns stora brister i det svenska integritetsskyddet, säger Mårten som 2014, presenterade 10 punkter för stärkt integritetsskydd för dåvarande justitieministern. Tre år senare trädde den nya lagstiftningen i kraft. De flesta punkterna fanns med.
– Lagens skydd för integriteten på nätet är på det hela taget bra idag. Nu handlar det mer om att skapa en situation där regelverket också används på ett effektivt sätt.
Kausalitet och ansvar
Studierna i filosofi, med fokus på teoretisk filosofi, har varit värdefulla i Mårtens liv både professionellt och privat – t ex i de livliga diskussionerna i hemmet med hustrun Maria och döttrarna Isolde och Ofelia. Även i forskning och undervisning har han haft stor nytta av framförallt vetenskapsteorin och det har gjort honom till en bättre jurist och lärare, säger han rakt.
(Red anm. Mårten har utsetts till både årets jurist och årets lärare vid Stockholms universitet 2012).
Mårten konstaterar att den analytiska teoretiska filosofin på många vis har kopplingar till rättsvetenskapen – fram till mitten av 1800-talet var filosofi synonymt med vetenskap medan fakulteterna för teologi, juridik och medicin var yrkesutbildande. I doktorsavhandlingen finns flera referenser till filosofer som John Stuart Mill, David Hume och John Mackie. Den handlar om, förenklat uttryckt, att reda ut orsaksbegreppets innebörd i juridiken.
– Orsakskravet är det mest grundläggande kriteriet i skadeståndsansvaret, men det var det minst analyserade, säger Mårten, som tog fram en empirisk orsaksmodell som betonade både nödvändigheten och tillräckligheten till hur och varför skadan uppstod.
Fiktionalism och filosofi
En bit in i intervjun säger Mårten något som får mig att haja till. Något som ytterligare visar hans nerv av nyfikenhet, obändiga lust att lära, att utmana och utforska.
– Någon dag hoppas jag att jag kan doktorera i filosofi, om min hjärna inte är för trött, säger han med den spjuveraktiga blicken.
På frågan vad han då skulle vilja forska inom svarar han moralisk fiktionalism, extremt kortfattat kan det beskrivas som en slags metafysisk tanke någonstans mellan realism och antirealism.
– Jag skulle närmare vilja undersöka filosofiskt hur moralisk fiktionalism förhåller sig till rätten.
När jag läser ett av hans många blogginlägg i ämnet så hittar jag följande citat som på något vis verkar sammanfattar fascinationen och synen på rättsvetenskapen som något helt annat än statiskt, svart eller vitt, något skrivet i sten som en del kanske uppfattar det som:
”Rätten är en amöbalik varelse. Den glider undan och delar upp sig, metamorferas och metastaseras. En fantastisk sak. Men svårfångad.”
Intervjun är gjord av Eva Jarlsdotter. Denna intervju är en del av en intervjuserie med alumni (Månadens alumn) och anställda vid Filosofiska institutionen på Stockholms universitet (Månadens Stockholmsfilosof).
