Vem studerar filosofi?

”Filosof” är kanske inget som förknippas med yrkestitlar utanför universitetet, men det innebär inte att den som studerar filosofi enbart är hänvisad till en akademisk karriär. Många välkända politiker och ledare i världen har läst filosofi på universitetet. Många framgångsrika journalister och författare har sin bakgrund i filosofi. Även i affärsvärlden kan filosofistudier räcka långt, som Peter Lynch, en av de mest framgångsrika aktiehandlarna i modern tid, berättar:

"As I look back on it now, it's obvious that studying history and philosophy was much better preparation for the stock market than, say, studying statistics. ... Logic is the subject that's helped me the most in picking stocks, if only because it taught me to identify the peculiar illogic of Wall Street."1

Vad är filosofi?

Filosofi är det systematiska och kritiska studiet av några av de mest fundamentala frågor man kan ställa. Detta är frågor som uppstår i vår vardag, i politiska resonemang, eller när vi i andra akademiska ämnen undersöker naturen och samhället. Några av dessa frågor berör verklighetens natur: Finns en värld oberoende av oss? Vad är relationen mellan det mentala och det fysiska? Existerar Gud? Andra frågor berör människans natur som rationell, meningssökande och social varelse: Har vi en fri vilja? Var kommer våra moraliska plikter från? Hur fördelar vi samhällets resurser rättvist? Vissa frågor berör kunskapens natur: Vad betyder det att veta något, till skillnad från att tro? Kommer all kunskap ursprungligen från sinnesintryck? Finns det någon gräns för vad vi kan veta? Ytterligare frågor berör grunderna för och betydelsen av vetenskapen och dess resultat: Vad är en bra vetenskaplig förklaring? Hur hänger ekonomisk effektivitet samman med välfärd? Vad innebär resultaten från kvantmekaniken för vår syn på relationen mellan objekt?

Syftet med filosofistudier är inte främst att känna till en mängd fakta om något särskilt ämne, utan snarare att kunna tänka klart och skarpt om vilket ämne som helst. Mycket fokus i dagens filosofi ligger på att  träna upp förmågan att kritiskt och systematiskt analysera och värdera argument. Dessa filosofins tankeverktyg är oumbärliga i studiet av de filosofiska frågorna, men de är även nycklar till att bli framgångsrik i vitt skilda ämnen som till exempel juridik, nationalekonomi, marknadsföring, medicin, journalistik och politik.

Värdet av filosofisk träning på arbetsmarknaden

Filosofistudier är utformade för att utveckla förmågan att:

• noggrant studera texter
• kritiskt analysera olika positioner
• blottlägga dolda premisser
• värdera och konstruera argument
• förklara och resonera klart och tydligt, även i komplexa frågor.

Dessa färdigheter är mycket användbara i flera ämnen och för många karriärvägar – förutom dem vi redan nämnt kan vi nämna yrken som systemutvecklare, skribent, analytiker, utredare, med mera. Förmågan att skriva väl, att snabbt kunna sätta sig in i komplexa frågor och att se problem ur nya vinklar (“thinking outside the box”) är eftertraktad bland arbetsgivare, i alla ämnen och samhällssektorer, överallt i världen. För intresserade och ambitiösa studenter är filosofisk träning därför en viktig tillgång, oavsett vad de väljer för framtida karriär.

 

 

Några artiklar/sidor om värdet av filosofiutbildning:

"Philosophy is to be studied, not for the sake of any definite answers to its questions ..., but rather for the sake of the questions themselves; because these questions enlarge our conception of what is possible, enrich our intellectual imagination and diminish the dogmatic assurance which closes the mind against speculation"
– Bertrand Russell, Chapter XV of The Problems of Philosophy (Filosofins problem)

1 Lynch, One Up On Wall Street, Penguine Books, New York, 1989