Profiles

Jonatan Pettersson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 34 68
E-post jonatan.pettersson@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 530
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Universitetslektor och forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet

Studierektor för svenska och nordiska språk med bemanningsansvar

OBS MIN PROFILSIDA ÄR UNDER UPPBYGGNAD (2020-03-10)

Jag disputerade 2009 vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet på en avhandling om översättningskulturen i 1200-talets Västnorden med utgånspunkt i Alexanders saga som är en fornvästnordisk översättning av det latinska hexametereposet Alexandreis.

Jag har sedan dess verkat som lärare och forskare, främst vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, sedemera Institutionen för svenska och flerspråkighet, men under korta tider även vid andra lärosäten. I både undervisning och forskning har jag haft en nordiskt engagemang. Vad gäller forskning särskilt i kontakter och samarbeten med norska forskare, och de stora forskningsprojekt jag varit inblandad i har varit nordiska samarbetsprojekt.

Under fem och ett halvt år (från sommaren 2014 till och med 2019) var jag bemanningsansvarig studierektor för enheten Nordiska språk. Från och med 2020 är jag huvudsakligen sysselsatt med forskning men även med viss undervisning och pedagogiska utvecklingsprojekt.

 

Forskningsintressen

Nordisk texthistoria, översättning i äldre tid, den medeltida handskriftskulturen, den tidigmoderna tryckkulturen, översättningsvetenskap, språkhistoria, historisk sociolingvistik.

Forskningsprojekt

För närvarande är jag aktiv i forskningsprogrammet Modes of Modification - Variance and Change in Medieval Manuscript Culture 2019-2026.

Jag arbetar vårterminen 2020 med de sista publikationerna från det NOS-HS-finansierade projektet Retracing the reformation. The dissemination of the Bible in Medieval Scandinavian Culture, där jag haft ett eget postdoktoralt stipendium från Åke Wibergs stiftelse.

Av och till arbetar jag med projektet Vad ska vi med språkhistoria till? Ämnesdidaktiska perspektiv på språkhistoria.

Inom kort räknar jag med att åter ta tag i vilande publikationer inom projektet Snorre Sturlassons Edda.

 

Retracing the reformation. The dissemination of the Bible in Medieval Scandinavian Culture

Bibeln översätts till de nordiska folkspråken i delar och som helhet under medeltiden och den tidigmoderna tiden. Översättningarna har i flera fall stor prestige och i historieskrivning och forskning knyts särskilt 1500-talets översättningar till den nationella historien. Samtidigt var de nordiska länderna en språk- och kulturgemenskap där idéer och impulser från Europa upptogs och spreds. I projektet studerar vi de nordiska bibelöversättningarna i ett jämförande nordiskt och europeiskt perspektiv.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan professor Karl G. Johansson i Oslo (projektledare), Elise Kleivane i Oslo (postdoktor), docent Svanhildur Óskarsdóttir Óskarsdóttir i Reykjavík och Jonatan Pettersson. Alla utom Jonatan är finansierade av NOS-HS NordCorp, medan Jonatan är finansierad av Åke Wibergs stiftelse. Därtill har även Louise Faymonville och Victor Frans varit anställda som forskningsassistenter i Stockholm och där skrivit självständiga uppsatser.

Publikationer (för länkar se nedan)

Pettersson, Jonatan. 2019a. The Swedish Bible Translations and the Transition form Old Swedish to Early Modern Swedish.

Pettersson, Jonatan. 2019b. De teologiska utredningarna i Medeltidens bibelarbeten 1.

Pettersson, Jonatan. 2017. Nordic Bible Translations in Medieval and Early Modern Europe.

 

Vad ska vi med språkhistoria till? Ämnesdidaktiska perspektiv på språkhistoria

Värdet med att läsa språkhistoria i barn- och ungdomsskolan har diskuterats mycket lite i den svenskämnesdidaktiska forskningen. Kanske beror detta på att den svenskämnesdidaktiska forskningen varit starkt orienterad mot ett färdighetstränande ämnesinnehåll, och i ett sådant sammanhang är det inte konstigt att språkhistoria glöms bort. Vem blir bättre skribent av att känna till urnordisk grammatik?

I det aktuella projektet undersöker jag hur en språkhistorisk didaktik kan byggas upp utifrån ämnets egna förutsättningar, och jag har i en första studie prövat att tillämpa historiedidaktikens begrepp och synsätt. Jag menar att man på detta sätt kan artikulera värdet med språkhistorisk kunskap och även andra ämneskunskaper, exempelvis grammatik och språkhistoria. Som en andra del av projektet har jag tänkt att dels resonera om sådana andra delar av svenskämnet som inte är färdighetsorienterade, dels utarbeta undervisningsmaterial för högskolan som även ska vara tillämpligt på barn- och ungdomsskolan.

Publikationer (för länkar se nedan)

Pettersson, Jonatan. 2017. Därför är språkhistoria viktigt.

Pettersson, Jonatan. 2014. Den språkhistoriska kunskapens värden. Språkhistoria i ett historiedidaktiskt perspektiv.

 

Skáldskaparmál och Snorre Sturlassons Edda

Snorre Sturlassons Edda och särskilt dess andra del Skáldskaparmál är en text som gäckat forskare genom sin märkliga form. En stor del av den tidigare diskussionen har gällt textens avsedda funktion och man har ofta menat att den är en ofullgången text, kanske en skiss eller ett lappverk. Här undersöker jag om man kan förstås textens struktur som meningsfull genom att betrakta den utifrån en historikers perspektiv på olika sätt. Jag planerar tre artiklar. Den första är i stort sett färdig och handlar om den övergripande strukturen i texten. Den andra berör bibliska paralleller i texten. Den tredje handlar om de olika handskriftsversionerna.

Projektet påbörjades som en del av det VR-finansierade projektet ”Originalversionen av Snorre Sturlassons Edda? Studier i Codex Upsaliensis.” Huvudansvarig: Henrik Williams. Start: 2007. Finansiär 2008-10: Vetenskapsrådet.

 

Vilande projekt

"Translation universals" och avskrivning under medeltiden

Medeltida översättningar innehåller ofta avvikelser från källtexten i olika hög grad. Vanligen har det hävdats att vi omöjligen kan avgöra om dessa förändringar härstammar från översättaren eller från traderingen. Inom översättingsvetenskapen har man dock iakttagit vissa förändringar vid just översättning som tycks vara oberoende av språk och kultur.Exempel på sådana förändringar är utlämnande av upprepning i källtexten, explicitering, förtydligande.

Avsikten med projektet är att pröva om de förändringar som knutits till själva översättningsprocessen också kan iakttas i avskrivning. Om inte, är det tänkbart att universalierna därmed skulle kunna vara ett verktyg för att skilja på vilka förändringar som översättaren stått för och vilka förändringar som uppkommit i traderingen. Universalierna kommer också att prövas i medeltida översättningar.

Presentationer av delundersökningar har genomförts på konferensen "Text beyond borders. Multilingualism and Textual Scholarship" november 2009 i Bryssel, på konferensen "Svenska språkets historia 11" våren 2010 vid Uppsala universitet samt på konferensen "In Principio Fuit Interpres. The Cardiff/International Conference on the Theory and Practice of Tranlaltion in the Middle Ages" juli 2010 i Padua, Italien.

 

Rösten från andra sidan. Om översättning av berättarrösten i fornvästnordiska texter

 

Delundersökningar i projektet har presenterats i: Föredraget ”Translators and narrators – the translation of subjectivity in Old Norse literature” på konferensen "Riddarasögur and the translation of court culture in 13th century Scandinavia" oktober 2008 i Oslo samt föredraget ”Narrators in systems. The Translation and Transmission of the Narrator’s Voice in Old Norse Chivalric Literature” på konferensen Riddarasögur Colloquium. Exploring French-Scandinavian Literary Relations in the Middle Ages, oktober 2010 i Madison, Wisconsin, USA.

Publikationer (för länk se nedan)

Pettersson, Jonatan. 2014. Riddarasögur in the North Atlantic literary polysystem of the thirteenth century. The value of a theory.

 

Avslutade projekt

Avhandlingsprojekt med arbetstiteln: Fri översättning i det medeltida Västnorden

Föredrag och konferenser

Föredrag jag hållit och konferenser jag anordnat och/eller deltagit i.

Föredrag

2019

2018

2017

2016

2015

"In Search of a Language. Biblical Texts on the Brink of a New Time." Presentation vid den internationella konferensen "Languages in the Lutheran Reformation", 25 oktober 2015 i Turku, Finland.

"Runstensgenrens utveckling i Uppland under 1000-talet utifrån de biografiska kommentarerna." Presentation vid ENES (Early North European Seminar), 2 december 2015, Uppsala universitet.

2014

"De nordiska bibelöversättningarna under medeltid och tidigmodern tid i ett europeiskt perspektiv." Presentation 26 februari 2014 vid Högre seminariet vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

"Hur ska texthistoria skrivas nuförtiden?" Presentation 2 april 2014 vid Högre seminariet, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

"Regionala och (proto-) nationella identiteter i fornsvenska texter och handskrifter." Presentation 10 april 2014 vid Kollokviet för historisk språkforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

"Retracing the Reformation. Forskargruppmöte 1. Rapport från Jonatan." Presentation vid forskargruppmöte 19 maj 2014 vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

"Vad ska man ha språkhistoria till? Och didaktik?" Presentation 3 november 2014 vid Högre seminariet, Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.

2013

"Tracing literacies in translations." Föredrag hållet vid den internationella konferensen "The medieval translator. The theory and practice of translation in the Middle Ages", juli 2013 i Leuven, Belgien.

"The acceptability of Bible translation. The Swedish example." Presentation vid workshop i september 2013 i Universität Zürich, Schweiz.

2012

"Didaktiska perspektiv på språkhistoria. Vad ska vi med språkhistoria till?" Föredrag hållet vid konferensen "Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning", 18–19 oktober 2012 vid Stockholms universitet.

"Retracing the Reformation." Projektpresentation vid det nordiska nätverket Translatios workshop maj 2012 vid Universitetet i Oslo.

2011

”Gauthier de Châtillons Alexandreis i medeltidens översättningskultur med fokus på Alexanders saga”. Föredrag hållet 12 maj 2011 vid Medeltidskommitén vid humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.

”The art of free translation – Gauthier de Châtillon’s Alexandreis and the Old Norse translation in Alexanders saga”. Föredrag hålllet på symposiet ”Die Insel und die Weltliteratur”, 24–25 maj 2011 vid universiteten i Bonn och Köln.

2010

"Universalier i medeltida, fri översättning." Föredrag hållet på konferensen Svenska språkets historia 11, 23–24 april 2010 i Uppsala.

"Translation universals and manuscript copying." Föredrag hållet på konferensen In Principio Fuit Interpres. The Cardiff/International Conference on the Theory and Practice of Tranlaltion in the Middle Ages, 22–27 juli 2010 i Padua, Italien.

"En medeltida historia. Hur översatte man under medeltiden?" Föredrag hållet på Forskardagarna, 6–7 oktober 2010 vid Stockholms universitet.

"Narrators in systems. The Translation and Transmission of the Narrator’s Voice in Old Norse Chivalric Literature." Föredrag hållet på konferensen Riddarasögur Colloquium. Exploring French-Scandinavian Literary Relations in the Middle Ages, 14–15 oktober 2010 i Madison, Wisconsin, USA.

2009

"A translator's loyalty." Föredrag hållet på konferensen Medievalism Transformed, 20 juni 2009 vid Bangor University, Wales.

"The East as model for the West. Translation method and aims in Alexanders saga." Föredrag hållet vid “The 14th International Saga Conference: á austervega – Saga and East Scandinavia”, 9–15 augusti 2009 i Uppsala.

"Translation universals and manuscript transmission." Föredrag hållet på konferensen Texts beyond borders: Multilingualism and Textual Scholarship (6th international Conference of the European Society for Textual Scholarship) 17–19 november 2009 i Bryssel.

2008

"Translators and narrators – the translation of subjectivity in Old Norse literature." Inbjuden talare på konferensen Riddarasögur and the translation of court culture in 13th century Scandinavia, 17–18 oktober 2008 i Oslo.

 

Konferenser

2020

I organisationskommittén för den internationella konferensen Change in Medieval Textual Culture 25-26 september, organiserad i samarbete mellan RJ-programmet Modes of Modifications - Variance and Change in Medieval Manuscript Culture och Centrum för Medeltidsstudier vid Stockholms universitet.

2012

En av huvudorganisatörerna bakom den internationella konferensen The Eufemiavisor and courtly context, times, texts and cultural transfer, 11–13 oktober 2012, arrangerad vid Stockholms universitet. The Eufemiavisor [...]

 

2009

Deltog i arrangörsgruppen för konferensen Forum för textforskning (FoT) 4 på Södertörns högskola och Stockholms universitet, 8–9 juni 2009.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Jonatan Pettersson. Arkiv för nordisk filologi 134, 49-102

    The collection of texts that usually are called Medeltidens bibelarbeten 1 (Medieval Bible Works 1, MB 1) contains a commented translation of the Pentateuch and some supporting texts, all probably from the first half of the fourteenth century. Among the supporting texts are two collections of theological expositions in the Old Swedish vernacular, which appear before and after the Pentateuch translation in the manuscripts. The first deals with questions of the creation and the original sin, the other one with the Old Law, and they are mainly translations of excerpts from Thomas of Aquinas’ Summa theologiæ. The investigations show clear indications of that it was the same person who translated and created the theological expositions and the Pentateuch translation, something that has been previously assumed but never investigated closely. The theme of the second theological exposition relates closely to an important feature of the translation method in the Pentateuch and there are close connections between the expositions and the comments of the Bible translation. From an investigation of metatextual comments it is argued that the Pentateuch translation was carried out first and the expositions later. Altogether, the connection between the supplementary texts and the Pentateuch translation improves our opportunities to discuss MB 1 as a work, what kind of reader MB 1 was intended for, and its place in the Swedish and Nordic text history of the fourteenth century in general.

  • 2019. Jonatan Pettersson. Languages in the Lutheran Reformation, 129-148
  • 2017. Jonatan Pettersson.
  • 2017. Jonatan Pettersson. Vernacular Bible and Religious Reform in the Middle Ages and Early Modern Era, 107-150
  • 2015. Olle Ferm (et al.). The Eufemiavisor and Courtly Culture, 7-9
  • 2015. Olle Ferm (et al.).
  • 2014. Jonatan Pettersson. Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring, 153-165
  • 2014. Jonatan Pettersson. Riddarasögur, 107-127
  • 2012. Jonatan Pettersson. Språk och stil 22 (1), 162-186

    Translations have often been treated as texts of less interest and importance within text research, more often considered a problem rather than a resource. This article discusses the potential of both the translation process and the translated texts for different kinds of text research. The role of translations and translation theory within text historical research is first discussed, with focus on the

    Swedish Sakprosa project. Secondly, conceptions of translation among text users are treated and connections are drawn to text ethnographic and genre oriented research. Thirdly, the focus is placed on to the text producer and the writing process, and the article turns to discussing how knowledge of the translation process might be helpful when investigating other kinds of writing processes. Translation is then discussed within a systemic-functional theoretical perspective and the article points out how a discussion of translation might be valuable for the theoretical description and understanding of different kinds of text processing. The article draws the conclusion that text research should not consider translation and translations a problem but rather as potential resources for deepening our knowledge of texts and writing in general.

  • 2010. Jonatan Pettersson. Scripta Islandica 61, 108-116
  • 2009. Jonatan Pettersson (et al.).

    In this thesis, medieval free translation is explored as a text-producing practice as it appears in Alexanders saga, a 13th century Old Norse translation of the medieval Latin epic Alexandreis. The practice is investigated through analyses of (1) the rendering of the source text and (2) the translator’s role in making the target text. The rendering is analyzed through a systematic comparison between source and target text using a method of analysis based on systemic functional linguistics (SFL). Contrary to what was assumed previously, the rendering pro­ves to be consistent in the text, but a surprising result is that the rendering in chapters 2–4 and in chapters 1 and 6–10 respectively represent two significantly dif­ferent patterns, the former being closer to the source text than the latter, pre­sumably due to two different translators. The investigation further confirms an observation in previous research on Old Norse free translation that the rendering of parts in direct speech are closer to the source than that of narrative and descriptive discourse. The rendering is closest where the translator indicates that he is quoting the author of the source text. These patterns are found in both groups of chapters, and as they are confirmed in other Old Norse translations, they might be interpreted as a translation norm. The conceptions of translation are further investigated by examining what kind of text-producing role the translator assumes. It is claimed that, despite the freedom in free ren­dering, the translator assumes the role of intermediary between the source text and the receivers of the target text rather than the role of independent text pro­ducer. From an analysis of the translator’s metatextual additions, it seems as though this is also what the translator assumes the receivers of the text expect him to do.

    The results indicate the presence of certain conceptions of how translation was to be carried out in West Nordic society. The ”free” translation strategies did not mean freedom from or obliviousness to translation norms, but rather re­late to a specific text-producing practice.

  • 2009. Jonatan Pettersson. Á austrvega. Saga and East Scandinavia. 2., 751-760
  • 2009. Jonatan Pettersson. Translation an the (Trans)formation of Identities., 1-17

    The medieval, indigenous narratives of Iceland and Norway, the sagas, are generally recognised for their objective style. However, in 13th century West Nordic texts, explicit subjectivity as a literary strategy appears, e.g. through the use of an active narrator in the story. The translation of courtly literature seems to have played an important role in the introduction of the subjective features, and the new strategies challenged the objectivity of the indigenous texts. In this paper, it is argued that different ways of handling subjectivity by translators in Norway and Iceland might be explained by the differences between the two societies, if we use the polysystem theory of Even-Zohar (1990) as a theoretical framework.

  • 2000. Jonatan Pettersson. En bok om Husbyar., 49-64
Visa alla publikationer av Jonatan Pettersson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 10 mars 2020

Bokmärk och dela Tipsa