Min forskning eftersträvar att svara på frågan om varför och hur matematikundervisningen kan bli sedd som en politisk fråga. Min doktorsavhandling förde samman olika frågeställningar kring reformprocesser i matematikundervisning i den struktur som är skolorganisationer. Mitt forskningsfokus var kopplingen mellan reform och möjligheter att bygga demokratiska relationer kring matematik i skolor. Inom ämnesområdet kritisk matematikdidaktik har min forskning visat på den dynamik som binder samman mikroprocesser inom undervisningen och lärandet i klassrum med de större sociala och politiska processer inom vilka elever, lärare och skolor deltar i.
 
Under de 14 år jag arbetade vid Aalborgs Universitet i Danmark fokuserade min forskning på matematikutbildningen som ett brett sociopolitiskt nätverk av praktiker, i ett försök att visa på hur de politiska aspekterna av matematik och matematikutbildningen är rotade i de sociala och kulturella värderingar som ges till matematik i dagens samhällen. Ett övergripande kulturellt och politiskt perspektiv utvecklades för att förstå förändringar i matematikämnets (och naturvetenskapsämnenas) didaktik i samarbete med doktorander och internationella samarbetspartners. Vi utforskade ämnen som naturvetenskaps- och matematiklärares professionella liv i skärningspunkten mellan ämnesfrågor och kontextuellt utformande av deras praktiker; elevers och lärares indentitetsuppbyggnadsprocesser inom matematik och naturvetenskap; neoliberala förändringar inom matematikämnets och naturvetenskapsämnenast didaktik; samt den ökade ekonomiska styrning av matematik- och naturvetenskapsundervisningen.
 
Den senaste tiden arbetar jag med att utveckla en ny typ av ämnesområde som kallas matematikutbildningens kulturella politik. Den fokuserar på hur matematikämnet (och i samspel med naturvetenskapsämnena) är centrala i skapandet av modern rationalitet, vilket är grunden i social, kulturell och ekonomisk utveckling i västvärlden. Som ämnen i läroplanen är matematikämnet och naturvetenskapsämnena inte bara viktiga kunskaper till de som lär (barn, ungdomar eller vuxna). Dessa ämnen är också centrala för hur skapandet av ett modernt medborgarskap är en del av människans självbild.
 
Min nuvarande forskning fokuserar på hur det politiska i matematik som del av läroplanen är en viktig komponent för att förstå subjektifiering i nutida samhällen. Denna typ av perspektiv har varit tydliga i en bred blandning av publikationer om hur matematikutbildningen genererar inklusion och exklusion i samhället relativt t.ex. nyanlända elever, ursprungsfolk, elever vars föräldrar har låg inkomst. Vissa av mina studier är av en mer historisk natur och utforskar skapandet av matematikutbildningen som ett ämne och den ökande vikten som ges till matematik i skolan sedan andra världskriget. Min forskning är interdiciplinär och ger en förståelse för matematik (och naturvetenskap) som skolämnen vid knytpunkten mellan didaktiska processer och samhället. Denna typ av grundforskning är av relevans för teoretisk men även praktisk konstruktion av lärarutbildning samt lagstiftning.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Diversity and teacher students' positioning in research

  2021. Kicki Skog, Paola Valero. Exploring new ways to connect, 927-936

  Konferens

  How to educate future mathematics teachers to deal with the challenges of diversity in mathematics classrooms continues to be a central concern for practice and research. Through researching the research on mathematics teacher education that addresses equity, justice and diversity in initial teacher education, three different positionings of teacher students were identified: the teacher student as unachieved, recipient and agentic. The nuances in how research positions teacher students are important in themselves, since they allow to challenge implicit assumptions about opportunities to develop a multifaceted sensibility towards diversity in teacher education. 

  Läs mer om Diversity and teacher students' positioning in research

• A la educación se le perdió la ética! Y.... por qué queremos reecontrársela

  2021. Paola Valero, Kenneth Mølbjerg Jørgensen. Ética: Entre Educación y Filosofía, 257-276

  Kapitel

  Ofrecemos una lectura y comentario a los capítulos de este libro resaltando tres asuntos temáticos que identificamos están presentes en ellos: primero, las nociones de ética; segundo, el vínculo entre ética, conocimiento y educación; y tercero, la expresión de la sensibilidad ética en acciones y actuaciones educativas. Estos tres asuntos nos permiten entrar en diálogo con las propuestas de los autores y traer a la discusión otras perspectivas teóricas de ética que no han sido abordadas: la visión de ética de Jacques Derrida asociada al discurso; la visión de ética, poder y ser como práctica de la libertad de Michel Foucault; y la visión de ética en conexión con la acción política de Hannah Arendt. Estas tres perspectivas nos permiten problematizar las ideas que se discuten en el libro al resaltar lo político como elemento constitutivo de la ética y su importancia en el esfuerzo de rescatar, resignificar y actualizar la inseparabilidad entre ética y educación.

  Läs mer om A la educación se le perdió la ética! Y.... por qué queremos reecontrársela

• Multilingual Students Working with Illustrated Mathematical Word Problems as Social Praxis

  2021. Laura Caligari, Eva Norén, Paola Valero. Multilingual Education Yearbook 2021, 175-194

  Kapitel

  Word problems in mathematics can present challenges for multilingual students. Previous research shows that the language and cultural contexts of word problems are major obstacles for many students. This study advances the research by considering the work with illustrated word problems as a social praxis. We specifically ask what social, cultural and linguistic experiences multilingual students mobilise and create when working with illustrated word problems. Data were collected from eight multilingual students in fourth grade. The students were given word problems to solve individually. The data were qualitatively analysed based on a four-fold structure of social praxis as a framework. Findings reveal that word problems will always mobilise exclusion. The study concludes that when working with illustrated word problems teachers need to recognise this condition and balance the ways of working with word problems. Policies need not only to promote linguistic and cultural diversity explicitly. They could open real possibilities for policy enactment where the linguistic and cultural differences embedded in illustrated mathematical word problems are discussed and negotiated. 

  Läs mer om Multilingual Students Working with Illustrated Mathematical Word Problems as Social Praxis

• Political Perspectives in Mathematics Education

  2020. Paola Valero. Encyclopedia of Mathematics Education

  Kapitel

  A political perspective in mathematics education is a way of looking at how mathematics, education, and society relate to power. It stands on the critical recognition that mathematics is not only important in society due to its exceptional, intrinsic characteristics as the purest and most powerful form of abstract thinking but also and foremost, because of its functionality in the constitution of the dominant cultural project of Modernity. Thus, it assumes that the teaching and learning of mathematics are not neutral practices but that they insert people – be it children, youth, teachers, and adults – in socially valued mathematical rationalities and forms of knowing. Such insertion is part of larger processes of selection of people that schooling operates in society. It results in differential positioning of inclusion or exclusion of learners in relation to access to socially privileged resources such as further education, labor market, and cultural goods.

  Läs mer om Political Perspectives in Mathematics Education

Visa alla publikationer av Paola Valero vid Stockholms universitet