Profiles

Toivo Burlin 2016.

Toivo Burlin

Biträdande lektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-16 19 15
E-post toivo.burlin@music.su.se
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Lektor i musikvetenskap.

 

Född 1972. Utbildning: Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet 1993–2001, EMS, Stockholm, Ljungskile folkhögskola, Sveriges Radio (Göteborg, Umeå). Fil. mag. 2002, forskarutbildning i musikvetenskap vid Göteborgs universitet 2004–2008, Fil. Dr., musikvetenskap, Göteborgs universitet 2008: Det imaginära rummet: Inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925–1983 (diss.). Kompletterande utbildningar vid Högskolan Dalarna och Stockholms universitet. 

Undervisning

Pedagogisk erfarenhet

 Tidigare och nuvarande undervisningsområden: Ljud- och musikproduktion, vetenskapsteori/vetenskapligt skrivande, 1900-talets konstmusik, 1900-talets populärmusik, folkmusik i Sverige och musiketnologi, musik, medier/medieteknologier. 

Timlärare Göteborgs universitet 2006–2010, universitetslektor i Ljud- och musikproduktion, Högskolan Dalarna 2009–2014, Lektor i Musik vid Högskolan i Skövde 2012 och 2014. Biträdande lektor i Musikvetenskap med inriktning mot produktion och konsumtion, Stockholms universitet, juli 2014–2019. Gästlärare (Erasmus) vid Universitetet i Oslo och Åbo Akademi 2013. Gästföreläsare och examinator vid flera svenska och utländska lärosäten 2004–.  

Vid musikvetenskap, Stockholms universitet: Huvudlärare Populärmusik efter 1900, 1900-talets jazz, rock och annan populärmusik, Musik och moderna medieteknologier, Populärmusik efter 1900 och inspelningsteknologi, Spelmusik, Musikvetenskap I HT 2019 (Musikteknologi, Musiketnologi, Musikhistoria, Populärmusik), Musikvetenskap II VT 2020 (M, M & M, 1900-talets konstmusik, Musikanalys). Ansvarig för vissa kurser inom Musikkommunikatörs-programmet: Teori och metod, Projektarbete, Musikvetenskap i praktiken. Handledare på kandidat-, master- och doktorandnivå. 

Administrativa uppdrag

 Göteborgs universitet: Ledamot av institutionsstyrelsen Inst. Kultur, estetik och medier, 2007–2008. Högskolan Dalarna 2011–2014: vice ordförande/ordförande Områdesnämnden teknik och naturvetenskap (ONTN), Programansvarig Audiovisuella studier, 2013. Kursansvar för ett stort antal kurser – inklusive projekt- och ljud- och musikproduktionsinriktade kurser samt distansutbildning. Högskolan i Skövde: strategisk utveckling, 2014. Stockholms universitet: kursansvarig flertal kurser. Sakkunnig och opponent, ett flertal olika uppdrag. 

 

Forskning

Forskningsområden: Ljud- och musikproduktion, musik, medier/medieteknologier och medialisering, musik och spatialitet, 1900-talets konstmusik, folkmusik och populärmusik – med tonvikt vid produktionsaspekter och svenska förhållanden.  

Pågående forskningsprojekt:

Saivos sång: musik, ljud och rum i föreställningar om naturväsendet vitras representationer. (pågående musiketnologiskt projekt med ”sound studies”-och produktionsperspektiv)

Musik och spatialitet i 2000-talets amatör- och semiprofessionella musikproduktion (påbörjat projekt)

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Toivo Burlin.

    Lång-Kalle’s and Edvin’s Songs: Orally Transmitted and Mediatised Proletarian Music Culture from Chapbooks and 78’s to Tape and Digitised Sound

    In this article, etic-emic problems in the study of early 20th century Swedish working class culture are examined through the analysis of two Swedish and Norwegian proletarian songs; the navvy song “Järnvägsvisa”, from the Ofoten railway project in northern Norway in 1898–1903, and the strike song “Hamnarbetarnes Strejkmarsch”, from 1907. The songs are studied as orally transmitted and mediated tradition as well as technologically mediatised cultural artefacts. My perspective in this study is double: the songs represent working class history and the early labour movement in Sweden, but they are also a part of my own family history. The song tradition stems from Karl-Wilhelm “Lång-Kalle” Larsson, who was a navvy in Norway in 1902. Lång-Kalle learned the “Järnvägsvisa” song there, maybe from the songwriter Edvard Unger, and eventually taught his daughter Ragnhild the song, which later was recorded on reel-to-reel tape recorder in a family environment in 1970. Lång-Kalle and his brother Edvin Larsson were both well-known dockers in the Örebro port in the early 20th century. In that context the Larsson brothers were key individuals in organising the first dockers’ trade union in the town, and the strike song, “Hamnarbetarnes Strejkmarsch”, is probably connected to a conflict with English blacklegs. The “Järnvägsvisa” song was digitised from tape in 2017, and “Hamnarbetarnes Strejkmarsch” was reinterpreted as a song in 2018.

  • 2019. Toivo Burlin. Proceedings of the12th Art of Record Production Conference Mono: Stereo: Multi, 37-53
  • 2019. Toivo Burlin. Musikens medialisering och musikaliseringen av medier och vardagsliv i Sverige, 71-104
  • 2018. Toivo Burlin. STM-SJM 100
  • Artikel Minnesord
    2018. Toivo Burlin. Östersunds-Posten (18 maj)
  • 2018. Toivo Burlin. Nerikes Allehanda (11 maj)
  • 2017. Hållbus Totte Mattsson, Daniel Fredriksson, Toivo Burlin.
  • 2017. Toivo Burlin.
  • 2017. Toivo Burlin.

    When the founding fathers of progressive rock, British (-American) group King Crimson, produced their groundbreaking LP In the Court of the Crimson king in 1969, they established an eclectic yet recognizable style, with a strong musical and production virtuosity. Continuing for four decades, they became the only band of its generation to continually developing and expanding it’s style and techniques. Their music is not easily categorized: from the advanced rock music inspired by modern jazz and art music on the first four LP albums – and a lot of changes in the band personnel and set up of instruments – the music developed in the mid 1970’s to a dynamic, experimental hard rock with an art music attitude, containing sound worlds of percussion, violins and softer melodic elements blended with heavy, rhythmically complex, asymmetrical guitar riffs: The albums Larks tongues in aspic (1973), Starless and bible black (1974) and Red (1974) was highly influential. When the band was reformed with partly new musicians in 1981, they arrived with a different, of New wave and minimalism, influenced style. In a short span of three years, 1981–1984, they released albums Discipline, Beat and Three of a perfect pair, and reformed once more in 1994 to release the CD Thrak.   

    Importantly, in the same period they managed to take total creative and commercial control of all their recorded output, and it put them in a uniquely strong independent artistic position, connected to their loyal followers. Guitarist Robert Fripp, together with producer David Singleton, started up the company Discipline Global Mobile (DGM), and took care of all the recorded material of King Crimson and their spin off projects. As a consequence, they were able to release a lot of older recordings, partly through their ”Collector’s Club”.

    From 2010 and onwards all of their back catalogue was systematically re-released, some of their albums was also re-packaged in deluxe box sets: In the court of the crimson king, Larks tongues in aspic: Complete recordings, Starless, The Road to Red, On (and off) the Road and Thrak Box: Live and Studio Recordings 1994–1997. They all covering both studio recordings and live recordings that was produced in and around the period of the original recording sessions, in a various set of mixes, alternate takes and sound codec’s. In this presentation the focus is on sketching out an analysis of the mixing strategies on the surround mixes in DTS-HD Master Audio and LPCM 5.1 Surround of the studio recordings and live recordings, as it can be heard, using models for analysis of recordings, the Representation Model and the Room Model (Burlin 2008, 2012, 2015), showing how emerging conventions for surround mixing of experimental rock music is connected to recording ideals of documentarism and hyper realism.

  • 2016. Toivo Burlin.

    Gustaf Albert Löfgren (f. Andersson Gren) föddes 21 september 1872 i Hasslösa, Västergötland, och dog i närliggande Eggby 4 januari 1930. Han var musiker, dirigent, tonsättare och arrangör. På klarinett var den mångsidige instrumentalisten Löfgren en av sin tids mest framstående solister. Han skolades inom militärmusiken, medan kompositionerna utgick från folkmusiken. Rapsodierna SlåttergilleSvensk fantasi och Forna dar fick ett brett erkännande i samtiden.

  • 2016. Toivo Burlin. Musikliv i snabb förändring – hur förändras forskningen?, 10-10
  • 2016. Toivo Burlin.

    Erik Gunnar Malmström, född i Uppsala 25 mars 1892 och död i Stockholm 4 februari 1961, var tonsättare, arrangör, kapellmästare, musikdirektör och pianist. Hans viktigaste musikaliska insatser gjordes inom filmmusikens område, först inom stumfilm och sedan ljudfilm, både som arrangör och tonsättare. Han var en varm anhängare av konsekvent tillämpad wagneriansk ledmotivteknik i filmmusiken. Som tonsättare av konstmusik skapade han också flera kammarmusikverk och melodramer.

  • 2016. Toivo Burlin. Svenskt biografiskt lexikon, H. 168, De Suremain-Svedelid
  • 2016. Toivo Burlin.

    Sven Josua Sköld föddes på Lidingö, Stockholm, 20 juli 1899, och avled på samma ort 23 oktober 1956. Han var cellist, dirigent och tonsättare. Sina mest betydande musikaliska insatser gjorde han som tonsättare, arrangör och kapellmästare vid Radiotjänst och som kompositör av musik till svensk ljudfilm. I båda medierna tillhör han de mest produktiva och inflytelserika musikskaparna i Sverige under 1940- och 1950-talen.

  • 2015. Tobias Pettersson, Toivo Burlin.
  • 2015. Toivo Burlin.

    Björn Albert Schildknecht, född 7 juni 1905 i Stockholm och avliden där 10 juli 1946, var tonsättare, arrangör och kapellmästare. Hans kompositionsverksamhet utvecklades huvudsakligen inom film- och teatermusik, men han komponerade även symfonisk orkestermusik, piano- och kammarmusik, schlager, sånger och visor. Hans symfoni tillhör de mer experimentella symfoniska verk som skrevs i Sverige under 1930-talet. Operan Giorgione väntar fortfarande på sitt uruppförande.

  • 2015. Toivo Burlin. Danish musicology online, 7-27

    The article discusses how musicological research on recorded music and “Music Production Studies” perspectives, respectively, together can help shape a media and production-centered research paradigm in musicology. It begins with an overview of how the production of music has been studied as a scientific object. A proposal is presented on how the interdisciplinary field of research – studying production of music and the mediatization of recorded music – can be developed into a broader media paradigm in musicology as a discipline. “The production perspective”, which includes production as a method, is then introduced. It is exemplified by a case study. 

  • 2015. Toivo Burlin.

    Karl Helmer Alexandersson, born on 16 November 1886 and died in Stockholm on 24 December 1927, was a composer and violinist. During his life he gained considerable success both with his second symphony and his film music, although without achieving true recognition. Within film music he was one of the most important Swedish pioneers. However, he died early, at the age of 41 in extreme poverty.

  • 2015. Toivo Burlin.

    Carl Hjalmar Meissner was born 1 March 1865 in Helsinki, Finland and died 28 May 1940 in Stockholm. He was a Finnish-Swedish pianist, conductor, arranger, composer and author. As a conductor, he worked mainly as a bandleader for military music and theatre ensembles, but also as an opera and symphony orchestra conductor. His profession as a composer arose mostly from his work as pianist and conductor. He was married to operetta singer Emma Meissner in 1899.

  • 2015. Toivo Burlin. Musikk, folk og landskap, 201-236

    Denne boken belyser ulike musikkpraksiser i nordområdene. Bidragene i artikkelsamlingen kommer fra norske og svenske forskere innen musikkvitenskap og spenner fra forskning på nyere samisk musikk, rock, rap, reggae til folkemusikk.

    • Når kom egentlig The Beatles til Korgen?
    • Er Nord-Norge og Nord-Sverige preget av mer musikalsk kreativitet enn sentrale strøk?
    • Hva betyr verdensmusikksjangeren for sørsamisk identitet?
    • Kan man spille samisk musikk, uten å være same?
    • Hvorfor blir rap og reggae ofte knyttet til Bodø?
    • Hva er sammenhengen mellom følelser av vemod og nordsvensk populærmusikk?

    Alle disse spørsmålene berøres og diskuteres i denne boken, i tillegg til andre tema. Det gis ingen entydige svar, men sammenhenger mellom musikk og geografi er sentralt for mange av tekstene.

  • 2015. Toivo Burlin. Konferensbidrag: Vidgade vyer över musiken, 8-9
  • 2014. Toivo Burlin. STM-SJM 96:1 (1), 1-3
  • 2014. Toivo Burlin.

    Per Jonas Fredrik Vilhelm Svedbom, född 8 mars 1843 i Stockholm, död 25 december 1904 i Stockholm, var litteraturhistoriker, pianist, tonsättare, musikpedagog (konservatorielärare) och musikadministratör. Hans kompositionsverksamhet utgick väsentligen från de miljöer vari han utbildades och hade sin yrkesverksamhet; akademin i vid mening. Hans kompositioner omfattar i huvudsak pianoverk, solosånger för piano samt körsånger. Svedboms hustru var pianisten Hilma Svedbom, född Lindberg (1856–1921); de gifte sig 1884.

Visa alla publikationer av Toivo Burlin vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 12 mars 2020

Bokmärk och dela Tipsa