Fem frågor om spelförebyggande insatser på arbetsplatsen
Problem med spel om pengar är ett folkhälsoproblem som är förknippat med allvarliga följder både för den som spelar och människor i spelarens närhet. Spelproblem kan också leda till negativa konsekvenser för spelarens arbetsplats.
– Allvarliga spelproblem kan leda till stöld och förskingring på jobbet, men även minskad produktivitet och ökad frånvaro. Arbetsgivare har därför en hel del att vinna på minskade spelproblem.
Det menar forskaren Jonas Rafi, som den 31 mars disputerade på sin avhandling med titeln "A Workplace Prevention Program for Problem Gambling”. Hör Jonas berätta mer i videon ”Fem frågor om spelförebyggande insatser på arbetsplatsen".
Ett förebyggande arbete som behöver förankras
Under åren som doktorand har Jonas Rafi utvärderat effekterna av ett preventionsprogram mot spelproblem som innefattade policyutveckling och kompetensutvecklingsutbildning för chefer. Spel om pengar under arbetstid är vanligare än många tror och spelandet är i många fall känt bland kollegor.
– I en av studierna fann vi att en av 20 medarbetare vet någon som spelar om pengar under arbetstid.
I avhandlingen kom Jonas fram till att arbetsplatsen kan lämpa sig väl för preventiva insatser mot spelproblem, precis som vid andra beroendeproblem. En viktig slutsats är att den här typen av program kan leda till både ökad kunskap och ökade insatser från chefer, men att arbetet behöver förankras i organisationen.
– Det räcker inte med att ha en policy, utan den måste vara accepterad och känd av medarbetarna. Chefer måste också vara medvetna om att skadligt bruk är ett arbetsmiljöproblem som de behöver agera på.
Vad blir nästa steg i din forskning?
– Jag har fått ett forskningsanslag av Afa försäkring för att fortsätta hitta svar på frågan om hur vi skapar bättre förutsättningar för prevention. Jag ska, bland annat, undersöka hur förekomst och konsekvenser av att spela under arbetstid skiljer sig åt mellan olika speltyper och yrkesgrupper. Förhoppningen är att detta kommer kunna leda till att framtidens preventionsprogram kan bli ännu mer effektiva och sättas in där de behövs mest.
Spelproblem brukar mätas med någon skattningsskala, vanligtvis PGSI (Problem Gambling Severity Index) som går från 0 till 27 poäng. 0 poäng innebär inga spelproblem, 1–2 viss risk för spelproblem, 3–7 förhöjd risk för spelproblem och 8 poäng eller mer innebär spelproblem.
ARPG – At-Risk or Problem Gambler innebär en hopslagning av grupperna med högst skattad risk. Ibland definieras ARPG som alla personer med minst 3 poäng, det vill säga både gruppen med förhöjd risk och gruppen med spelproblem. I studien används en friare definition där alla med minst 1 poäng räknas som ARPG, det vill säga alla som inte får 0. ARPG innebär då att man har risk för spelproblem eller har spelproblem.
Senast uppdaterad: 4 maj 2023
Sidansvarig: Psykologiska institutionen