Foto: Bobby Nguyen, Pexels.

Trots att många unga mår dåligt, erbjuder en ny behandlingsform hopp. Det är nu dags för den tredje behandlingsstudien som ska utvärdera en internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för tonårsdepression. Ungdomar från hela landet i åldern 15–19 kan ansöka om att få ta del av den internetbaserade behandlingen som är speciellt framtagen för ungdomar som mår dåligt. Behandlingen är kostnadsfri och alla moment görs online med en kontinuerlig kontakt med en behandlare.

— De första studierna på IPDT för deprimerade ungdomar visade att behandlingen fungerade bra och att den var lika effektiv som KBT över nätet, vilket är väldigt viktigt eftersom det ger ungdomar fler behandlingsalternativ, säger Karin Lindqvist, psykolog, och en av de ansvariga forskarna.

Den nya behandlingsstudien är en del av ett forskningsprojekt ERiCA vid Stockholms universitet som sker i samarbete med Linköpings universitet. Anmälan är öppen här till mitten av mars och öppnar sedan igen i augusti.

Att delta i en behandlingsstudie är en chans att både bidra och få hjälp

En behandlingsstudie innebär att man deltar i en vetenskaplig undersökning där man testar hur effektiv en behandling är på en specifik problematik, i det här fallet depression hos unga personer. Studien är noggrant planerad och följer ett fastställt protokoll för att säkerställa att resultaten blir tillförlitliga.

— Vi går in i den här studien med betydligt mer kunskap om behandlingen. Vi vet att den fungerar och vi vet en del kring hur den fungerar, så nu kan vi gå vidare med andra spännande forskningsfrågor, som exempelvis berör hur vi kan göra behandlingen ännu mer effektiv, berättar Karin Lindqvist.

Att delta i en behandlingsstudie är inte bara en möjlighet att få hjälp med sitt eget mående utan också en viktig chans att bidra till forskningen för att hjälpa andra som mår dåligt. Genom att delta gör man en insats för att vi ska kunna förstå och behandla psykisk ohälsa på ett bättre sätt.

— När man är med i en behandlingsstudie som denna så hjälper man ju också forskningen att hjälpa fler som mår dåligt. Så utöver att man kan få hjälp med sitt eget mående så gör man en insats för andra i samma sits. Det kan vara bra att komma ihåg. Vi blir jätteglada för alla som ansöker om att vara med och vill att så många som möjligt gör det.

Kontakt med känslor ger ett bättre mående

Det främsta målet med behandlingen är att deltagarna ska må bättre i sin depression och att de ska känna att symptomen minskat. En viktig del i att må bättre är att få bättre kontakt med sina känslor. I behandlingen får ungdomarna därför lära känna sina känslor bättre och öva på sin förmåga att uppleva och utgå från sina känslor. Många som genomgått behandlingen beskriver till exempel att de förstår sig själva bättre och också kan stanna mer i sina känslor, berättar Karin Lindqvist. 

Bild från ERiCA.nu.

Behandlingen handlar med andra ord till stor del om känsloreglering – hur man hanterar känslor. 

— Vi har ju sett att känsloreglering är en så kallad verksam faktor, att behandlingen för många leder till känsloreglering som i sin tur leder till minskade depressionssymptom.

Relationen till behandlaren skapar trygghet – även online

Innan de första studierna var klara undrade forskarna mycket över hur relationen mellan behandlare och klient skulle se ut i internetbaserad PDT. Den eventuella oron var obefogad. I intervjuer med tidigare deltagare har det framkommit att många ungdomar verkligen upplever att det är en nära och viktig relation som utvecklas till behandlaren och att de känner sig trygga att till exempel dela saker de inte delat med någon annan vuxen. 

Karin Lindqvist. Foto: Henrik Dunér.

— Sånt är såklart väldigt fint att höra. Våra studier har visat att den terapeutiska relationen och alliansen är viktig också online, säger Karin Lindqvist.

Kan internetbehandlingar ersätta terapi ansikte mot ansikte? 

— Jag tror inte att internetbehandlingar kan ersätta face to face-behandlingar på så sätt att vi skulle sluta erbjuda behandlingar med personligt möte. Jag tror att det är viktigt för många att få träffa någon. Men jag tror att för vissa individer kan internetbehandling vara ett likvärdigt, eller kanske till och med bättre, alternativ till sedvanlig terapi. Vi har många personer i våra studier som beskriver att de föredrar internetformatet.

Är ungdomar mer benägna att söka, och tillgodose sig, hjälp digitalt?

— Det där är en jättespännande fråga! Det ligger ju nära till hands att tänka så, men jag är egentligen inte säker på att det stämmer. På flera sätt kan man tänka sig att behandling över nätet passar bättre för ungdomar då det är mer tillgängligt och kan passa bättre in i en tonårings vardag. Men med det sagt så är även många vuxna idag uppvuxna med internet och väldigt bekväma med digital kommunikation. När vi erbjuder digital behandling för vuxna är det också många som söker!

Slutligen, hur vet jag om den här behandlingsstudien passar för mig eller någon jag känner?

— Om man känner sig nedstämd eller deppig större delen av tiden, eller inte tycker att saker man brukade tycka om känns roliga längre. Om man upplever att man känt så ett tag, minst ett par veckor, och skulle vilja få hjälp att må bättre, kan man ansöka om att få vara med. Många ungdomar funderar på om de verkligen ”mår tillräckligt dåligt” eller om andra behöver platsen bättre. Så tycker inte vi att man ska tänka. När man anmäler sig gör vi en bedömning om vi tror att man kan bli hjälpt av den här behandlingen, så man behöver inte fundera så mycket själv, säger Karin Lindqvist.

— Vi fick ett meddelande från en före detta deltagare häromdagen, som tackade för att vi fanns där när ingen annan gjorde det. Det känns otroligt fint att få den typen av meddelanden så här tre år efteråt, det var fint att se att behandlingen betytt så mycket för någon.