I en vetenskaplig artikel som publiceras i Clinical Psychology in Europe i mars, har forskare analyserat data från 1 222 svenskar som vid tidpunkten för invasionen ingick i en stor undersökning av olika typer av psykologisk behandling vid ångest och depression. Upplägget med veckovisa mätningar av ångest- och depressionsnivåer hos deltagarna möjliggjorde analyser före, under, och efter den 24 februari 2022.

Ökade ångestnivåer bland svenskar när kriget startade i Ukraina

Per Carlbring

— Eftersom deltagarna genomgick behandling hade vi förväntat oss en förbättring av måendet varje vecka, men resultaten visade paradoxalt nog på en liten, men statistiskt säkerställd, ökning av ångest bland deltagarna i samband med invasionen. Detta understryker de vidsträckta psykologiska konsekvenserna av globala konflikter, säger professor Per Carlbring, forskningsledare och professor i psykologi vid Stockholms universitet. 

Exponering för ovisshet och globala konflikter förstärker känslor av maktlöshet och oförutsägbarhet

— Det är viktigt att uppmärksamma att osäkerhetsskapande händelser, även på befolkningar långt från konfliktzonen, kan förvärra den mentala hälsan. Exponering för ovisshet och globala konflikter, som i fallet med Rysslands invasion av Ukraina, förstärker känslor av maktlöshet och oförutsägbarhet, vilket leder till ökade ångestnivåer, säger professor Per Carlbring. 

Figur 1. Ångestnivåer före och efter Rysslands invasion den 24 februari 2022. Figuren visar trendlinjen för ångestnivåer före och efter invasionen. Den gröna linjen visar den förväntade utvecklingen, medan den blå visar den faktiskt uppmätta.

Att ha det gott ställt ger skydd mot ångest

Jón Ingi Hlynsson

Det är dock viktigt att betona att inte alla deltagare påverkades på samma sätt av Rysslands invasion av Ukraina. Resultaten visar att ökningen av ångestnivån delvis beror på en persons socioekonomiska status, det vill säga deras ekonomiska och sociala position i samhället baserad på faktorer som inkomst, utbildningsnivå och yrke. Personer med en högre socioekonomisk status påverkades inte lika mycket jämfört med de som har en lägre status.

— Vi kan se socioekonomisk status som en skyddande barriär mot psykologiska problem under turbulenta tider, förklarar Jón Ingi Hlynsson, blivande psykolog och studiens försteförfattare.

— En tolkning av dessa resultat är att personer med högre status har bättre tillgång till resurser och har större kontroll över sina liv, vilket minskar känslan av maktlöshet och sårbarheten för ångest. Men det betyder också att det är viktigt att ta hand om de individer som kanske har sämre socioekonomisk status och då försöka hitta lösningar inom hälso- och sjukvårdssystemet, säger Jón Ingi Hlynsson.
 

Figur 2. Ångestnivåer före och efter Rysslands invasion beroende på socioekonomisk status. Grafiken visar hur individer med olika socioekonomisk status påverkades av invasionen.

 

Uppdatering: Här är referensen till den publicerade artikeln:

Hlynsson, J. I., Gustafsson, O., & Carlbring, P. (2024). Uncertainty Breeds Anxiety and Depression: The Impact of the Russian Invasion in Ukraine on a Swedish Clinical Population Receiving Internet-Based Psychotherapy. Clinical Psychology in Europe, 6(1), 1-20. DOI: 10.32872/cpe.12083