Torbjörn Engelkes är samverkansdoktorand från Försvarshögskolan och har haft Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som sin akademiska bas under arbetet med avhandlingen.

Torbjörn Engelkes. Foto: Privat.

— Det var till viss del en rent praktisk lösning då Försvarshögskolan inte hade examinationsrätt på forskarnivå inom området Ledarskap och ledning när jag började doktorera. Men det har de faktiskt fått nu precis i dagarna!

— Dessutom är kursutbudet på Psykologiska institutionen stort, av mycket hög kvalitet och omfattar mer av samhället än det som rör försvars- och säkerhetsfrågor. Den bredden bidrar med perspektiv som vi på Försvarshögskolan kan ha stor nytta av. Förhoppningsvis har kanske även jag bidragit med nya perspektiv från min värld till den Psykologiska institutionens medarbetare.

Bakgrund i det militära

Torbjörn Engelkes har varit yrkesofficer i nära 30 år och har i den rollen arbetat med insatser både internationellt och nationellt samt med utbildning och utvecklingsarbete inom både Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Han har också arbetat en hel del med att samordna insatser och verksamheter mellan Försvarsmakten och andra myndigheter.

Lojalitet kan ses som en garant att man kan motivera sig att kämpa för det man är satt att göra, trots enorma risker och ibland obehagliga uppgifter.

Torbjörn Engelkes valde att gå forskarutbildningen för att kunna bidra till utvecklingen inom den forskning Försvarsmakten behöver, och för sitt intresse att fördjupa sig i de psykologiska aspekterna inom ämnet ledarskap och ledning. I sin forskning har Torbjörn Engelkes undersökt hur lojalitet avspeglas i det militära och vad ledarskapet betyder för att bygga upp lojalitet. 

— Min akademiska bakgrund är en magisterexamen i Krigsvetenskap med inriktning mot ledarskap, något som jag kompletterade med en del grundkurser i psykologi innan jag påbörjade forskarutbildningen.

Lojalitet och lojalitetsobjekt

Torbjörn Engelkes avhandling: Loyal until death (?) The nature, measurement and predictors of loyalty in a military context. 

I arbetet med avhandlingen har Torbjörn Engelkes försökt ta reda på och skildra vad människor lägger för innebörd i begreppet lojalitet – vad de tycker att det innebär att vara lojal. 

— Begreppet lojalitet är ju rätt så flitigt använt i många sammanhang, men få verkar egentligen kunna beskriva vad det innebär att vara lojal, eller vad som förväntas av en om någon kräver lojalitet, säger Torbjörn Engelkes.

Torbjörn Engelkes har också undersökt hur lojalitet kan mätas och tagit fram en mätskala för att kunna göra just det. Mätskalan som presenteras i avhandlingen förkortas SMiLS (Swedish military loyalty scale). Med den är det också möjligt att undersöka vad som påverkar hur en individ blir lojal och mot vad individen riktar sin lojalitet – så kallade lojalitetsobjekt.

Vad utmärker lojalitet inom militären? Vilken roll spelar den för arbetet?

— I den militära kontexten framhävs lojaliteten mot uppgiften och mot kamraterna som särskilt viktig. Lojalitet kan ses som en garant att man kan motivera sig att kämpa för det man är satt att göra, trots enorma risker och ibland obehagliga uppgifter. Sen är det ju så att vi människor har flera lojaliteter, till exempel gentemot våra familjer, vänner eller mot vissa värderingar. Eftersom vi har flera lojalitetsobjekt så måste vi som individer kunna balansera dessa för att kunna må bra och för att kunna fatta relevanta beslut, särskilt i utmanande situationer där vi måste prioritera ett visst lojalitetsobjekt.

Finns det något man kan göra för att skapa eller öka lojaliteten inom militären?

— I våra studier ser vi att identifikation och ledarskap spelar en stor roll. Ju närmare man identifierar sig med ett visst lojalitetsobjekt desto mer är man också beredd att offra för det objektet. I det militära sammanhanget innebär det till exempel att man måste skapa en närhet till de uppdrag man är satt att lösa, som att skydda det egna landet, men också en närhet till sitt förband och till Försvarsmakten som helhet. När det gäller ledarskap så verkar det påverka både vad man är beredd att offra och vad man är beredd att göra. Det ledarskap som skapar en känsla av delaktighet, tillit och personlig omtanke verkar också skapa högre nivåer av lojalitet.

Går det att bli för lojal i sammanhanget?

— Det är en intressant fråga. Risken med att vara för lojal mot något är att man glömmer bort att ifrågasätta vad man egentligen är lojal mot, och varför. Det kan leda till att man oreflekterat eller blint bara utför saker som kan vara moraliskt förkastliga. Det finns kanske också en risk att man glömmer bort sig själv om man är för lojal mot andra människor eller grupper, och därmed gör våld på egna behov eller på egna värderingar.

— Det viktigaste är nog att kunna reflektera över varför man är lojal mot någon eller något och att man bär med sig att det är lojalt att ifrågasätta sina lojalitetsobjekt. Att skydda någon eller något innebär ju faktiskt ibland att man måste tala om när de gör fel eller när något går i fel riktning.

Läs mer om avhandlingen

Läs mer om Torbjörn Engelkes 

Fotnot: Att vara samverkansdoktorand innebär att man tillhör ett annat lärosäte, eller en annan organisation, än den där man genomför sin doktorandutbildning. Forskningen görs i ett samarbete mellan de två olika organisationerna.