För Hanna var psykologi det självklara valet

Hanna har läst till både en kandidatexamen och en masterexamen i psykologi vid Stockholms universitet. Nu jobbar hon som copywriter och content-strateg på en digital marknadsföringsbyrå där hon har stor nytta av sin utbildning i psykologi.

Hanna har alltid varit väldigt intresserad av psykologi och när det var dags att börja studera var valet av ämne självklart. Den stora frågan var om hon skulle gå Psykologprogrammet eller välja att läsa en kandidat och master för att senare gå vidare till forskarutbildningen.

Foto på Hanna, tidigare student vid Psykologiska institutionen
Hanna lät plats i livet, intressen och framtidsplaner styra valet av studieinriktning. Foto: Privat

På Psykologiska institutionen ges färdiga kurspaket för att bygga en kandidat. Kurserna söks terminsvis (förutsatt att man har rätt behörighet), vilket innebär att man som student inte är bunden mer än en termin i taget. Det ger goda möjligheter till studiepauser för den som till exempel vill jobba ett halvår eller kanske ta en termin utomlands. Det här upplägget passade Hanna bra och hon bestämde sig därför för att börja studera till en kandidatexamen med psykologi som huvudämne.

— Det var viktigt för mig att kunna välja själv hur jag skulle lägga upp min utbildning. När jag började plugga var jag bara lite över 20 år och hade ingen aning om vad jag ville bli eller ens var jag skulle bo. Men jag visste att jag ville läsa psykologi! Att då kunna ta mig an en utbildning som jag verkligen ville gå, men en termin i taget, var ovärderligt. Det gav mig frihet på ett helt annat sätt än om jag hade läst ett program.

Psykologi kombinerat med litteraturvetenskap

Till sin kandidatexamen lade Hanna till kurser i litteraturvetenskap och i projektledning. Anledningen till att det blev litteraturvetenskap som fick komplettera psykologin var att hon alltid tyckt om att läsa och skriva.

— Även om jag inte visste exakt vad jag ville jobba med efter utbildningen så visste jag att jag ville arbeta med text på något sätt och det gör jag ju nu!

Steget från kandidat till master

Redan när Hanna började läsa kandidaten hade hon bestämt sig för att fortsätta med en master och fördjupa sig i psykologi. När kandidaten var klar började Hanna på det relativt nystartade internationella masterprogrammet i psykologi.

— Jag tycker om att avsluta saker jag påbörjar! Dessutom finns det verkligen alltid mer att lära sig och just psykologi är ett extremt intressant ämne. Det går att applicera på så många aspekter av ens eget personliga liv, yrkesliv och samhället i stort.

Att mastern var internationell såg Hanna bara som något positivt, att det öppnar upp för fler möjligheter världen över.

— Psykologi är ju allmänmänskligt och går att jobba med i stort sett var som helst i världen. Det kändes också spännande att få lära känna kurskamrater från andra länder och såklart, öva på min engelska!

Hur var det att läsa på engelska?

– Toppen faktiskt! Mycket forskning är ju på engelska och de flesta begrepp som används inom fältet är också på engelska, så det är inga konstigheter. Mycket kurslitteratur under kandidaten var ändå på engelska så det var ingen större skillnad. Det kändes dessutom bra att få bli mer bekväm med att både prata och skriva på engelska, det kommer alltid vara en tillgång.

Hanna tycker att det var tydligt att nivån på studierna höjdes på mastern och att det krävdes mer av henne som student. Samtidigt kände hon att hon hade med sig mycket kunskap från kandidaten, och att det på ett sätt nästan var svårare att läsa första grundkurserna som helt ny student.

— Den största skillnaden när man kommer upp på mer avancerad nivå är att alla dina kurskamrater är intresserade av ämnet på ett helt annat sätt. Det skapar diskussioner och kunskapsdelning som är väldigt roligt att vara en del av. 

Det blir någonting speciellt med att läsa just psykologi, det är ett mjukare ämne på något sätt och jag tror man kommer varandra närmre då.

Vad var det bästa med att vara student? 

— Att jag har lärt känna de absolut bästa personerna på den här utbildningen. Det blir någonting speciellt med att läsa just psykologi, det är ett mjukare ämne på något sätt och jag tror man kommer varandra närmre då. Dessutom tror jag att det är en specifik typ av person som väljer att läsa psykologi och då blir man ju god vän med de andra som också läser det, eftersom att de är som dig.

— Mitt finaste minne från studietiden är den allra första föreläsningen på kandidaten. Det var en kurs i socialpsykologi och vi satt i en stor sal som rymde över 100 studenter. Jag sätter mig av en slump bredvid en tjej som jag efter halva föreläsningen märker ser himla bekant ut men jag kan inte sätta fingret på var jag sett henne innan. När föreläsningen är över så vänder hon sig till mig och frågar ”Förlåt men, visst heter du Hanna?”. Då visar det sig att det var en tjej jag gick på lågstadiet tillsammans med men som flyttade till Malmö när vi var små. Jag hade inte sett henne på över 10 år och nu satt vi plötsligt bredvid varandra i en sal med över 100 andra. Hon är fortfarande en av mina bästa vänner!

Kunskaper att ta med in i arbetslivet

På vilket sätt har du nytta av dina kunskaper inom psykologi i jobbet som copywriter och content-strateg på en digital marknadsföringsbyrå?

— Det är mycket psykologi inom marknadsföring! Det handlar om att fånga människors uppmärksamhet och om att bygga långsiktiga relationer och partnerskap. Då hjälper det att ha studerat det mänskliga psyket i 5 år.

Även om Hanna inte fortsatt in på en forskarutbildning – i alla fall inte än – så berättar hon att hon använder sig mycket av forskning i sitt dagliga arbete. Genom utbildningen har hon lärt sig hur man hittar och läser en forskningsartikel och vilken information som är viktigast.

— Det finns mycket forskning om marknadsföring och den kan jag använda mig av. Både för att själv få insikter i hur jag bäst ska jobba för att hjälpa mina kunder att nå sina önskade resultat, men också som ett sätt att bygga förtroende för de marknadsinsatser som jag bidrar med.

Det Hanna tycker att hon har mest nytta av från utbildningen är framför allt att hon har fått en vana att skriva.

— Jag måste ha skrivit tusentals sidor text till inlämningar, tentor och uppsatser under utbildningen. Man tvingas lära sig skriva helt enkelt och det ska inte underskattas hur mycket nytta man har av att kunna uttrycka sig i text.

Uppsats nyckel till examen

För att ta ut en examen behöver man slutföra ett självständigt arbete – en akademisk uppsats. Hanna skrev sin kandidatuppsats inom perception och psykofysik på temat om hur personer uppfattar ljud, och masteruppsatsen inom biologisk psykologi där hon undersökte kopplingen mellan matvanor och hjärnhälsa. Masteruppsatsen är ett större projekt och ger en större valmöjlighet som man ska tillvara på, menar Hanna.

Hannas bästa tips för att välja uppsatsämne:

  1. Du måste tycka det är intressant! Alla säger det men det tål att upprepas. Du kommer sitta med din uppsats tills du knappt vet vad du heter längre, är du inte det minsta intresserad av det du skriver om kommer processen bli mycket kämpigare än den hade behövt vara. Den är nog kämpig som den är.
  2. Ha någon koppling till det du vill jobba med. Det går såklart inte att styra helt men försök välja ett ämne som åtminstone har någon koppling till den bransch du vill in i. Det kommer kännas mer värdefullt för dig och dessutom ge dig någonting intressant att prata om på din arbetsintervju!
  3. Gör det inte för avancerat. När man kommer på sin forskningsfråga är man ofta väldigt exalterad och har massa idéer. De idéerna ska man såklart ta tillvara på men glöm inte att masteruppsatsen, och framför allt kandidatuppsatsen, faktiskt bara ska skrivas under en kort period. Det finns ofta möjlighet att utveckla frågeställningen om man väljer att doktorera sen.

Hanna tog sin masterexamen från Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, våren 2023.

På denna sida