Från att ha arbetat på HVB-hem och en skola för ensamkommande flyktingbarn visste Elias att han hade ett intresse för att jobba med människor, men efter hans första universitetsutbildning kände han att han inte hade hamnat helt rätt. Han bestämde sig då för att läsa till en kandidatexamen i psykologi och nu arbetar han med att hjälpa människor ur kriminalitet.

— Jag hade redan en kandidatexamen i ledarskap och organisation från Malmö universitet men jag kände att det inte var rätt inriktning för mig och att jag inte var intresserad av den typen av arbeten som jag kunde få.

Elias vände istället tillbaka blicken mot psykologiämnet som han tidigare hade läst grundkursen i. Det var Elias sambo som föreslog att han skulle läsa till en filosofie kandidatexamen i psykologi.

— Jag visste först inte vad en fil.kand. innebar, men att jag kunde ta en i just psykologi tyckte jag lät intressant. Jag är ju nyfiken på människan, hur människan fungerar och jag ville jobba med människor.

Sagt och gjort, Elias bestämde sig för att gå tillbaka till skolbänken.

— Jag jobbade då som säljare, som egentligen inte var min grej, utan som jag bara hoppat på. Jag sa upp mig därifrån och började plugga psykologi igen.

En kortare väg till rätt jobb

Eftersom Elias hade sin tidigare utbildning med sig och dessutom redan läst Psykologi I på Stockholms universitet som valfri kurs gick det fort för honom att läsa till en kandidat i psykologi.

— Det behövdes bara Psykologi II och III, utöver det jag läst förut. Jag behövde alltså bara studera ett år till. Det i jämförelse med att istället börja om och studera till exempelvis socionom, som både hade varit svårare att komma in på och tagit mer tid, gjorde att jag bestämde mig. Och ofta kan man få snarlika jobb som en socionom, egentligen, inom socialtjänsten. Ibland har de krav att man ska vara socionom, men det finns också jättemånga möjligheter som beteendevetare.  

Från studier till jobb i kriminalvården

När Elias skrev sin kandidatuppsats i Psykologi III började han jobba extra som kriminalvårdare vid sidan av. Han sökte sig till Kriminalvården eftersom han gärna ville jobba inom detta fält.

— Jag hade en vän i Malmö som jobbade som frivårdsinspektör och det var mitt långsiktiga mål att arbeta som det.

Som frivårdsinspektör stödjer och följer du klienter i frivården med målet att minska återfall i brottslighet. Rollen innebär även att göra olika risk- och behovsbedömningar samt sätta upp planer för tiden i kriminalvården.

Frivårdsinspektörer kommer ofta från bakgrunder som beteendevetare, socionomer, jurister och liknande. Det är ofta tjänster med många sökande, så Elias ville samla på sig erfarenhet.

— Jag arbetade på timmar i ungefär ett halvår som kriminalvårdare på anstalt. Sedan dök det upp ett vikariat som frivårdsinspektör i Södertörn som jag sökte och fick. Då blev jag ju såklart jätteglad!

Det är vanligt att börja på vikariat inom frivården. Efter ungefär åtta månader blev det en tillsvidareanställning och Elias jobbade med det i ungefär tre år.

— Jag samlade på mig mycket erfarenhet och det var mycket lärorikt. Jag tycker att Kriminalvården är en väldigt bra skola. Man lär sig hur hela rättssystemet är uppbyggt och hur det är att jobba med den här specifika målgruppen. Jag tycker det är roligt att arbeta återfallsförebyggande, att förhindra fler brott. Jag gillar att ha samtal med klienterna. Att försöka hjälpa, stötta och vägleda dem till ett bättre liv och till att nå sina mål.

Från Kriminalvården till socialtjänsten

Efter arbetet i frivården började Elias som SIG-samordnare, samordnare för sociala insatsgrupper, i Stockholms stad. Ett jobb han hörde talas om under tiden som frivårdsinspektör.

— Det är ju samma klientel som inom frivården men en skillnad är att inom frivården har du en dubbel roll – både den här stödjande men också den kontrollerande delen, att klienter sköter sina åtaganden. Som SIG-samordnare är det mer förebyggande arbete, att stötta, och mer fokus på att samverka med andra aktörer inom socialtjänsten.

Hur stöttningen ser ut är olika beroende på klientens situation, berättar Elias. Det är tillsammans med klienten som målen sätts upp som utgör vad man ska jobba med under den tiden man har SIG-insatsen.

Hur kan en arbetsdag se ut?

— Det är en del interna möten, och möten om olika ärenden. Jag träffar klienter varje vecka, både enskilt och tillsammans med exempelvis socialsekreterare. Jag följer till exempel med till beroendemottagning eller till möten hos jobbtorg, om vi arbetar på att klienten ska få en sysselsättning. Man försöker följa med på så mycket som möjligt. Både för att lära känna klienten och för att finnas där som ett stöd och trygghet i olika kontakter.

Hur har du användning av din utbildning i psykologi?

— Det jag främst tar med mig från utbildningen är att jag har fått en förståelse för hur människan fungerar. Och att jag inte dömer människor eftersom att jag förstår att det finns en bakgrund till alla våra beteenden. Det är nog det som har varit mest värdefullt.

Utvecklingspsykologi och rättspsykologi har för Elias del gett användbar kunskap för de områden han arbetar med idag.

— Från utvecklingspsykologin fick man insyn i de olika utvecklingsfaserna i livet, från barn till vuxen. Rättspsykologin var också jätteintressant. Man fick förklaringar till beteenden som kriminalitet, missbruk, varför det kan finnas vissa attityder hos människan och att den bakgrund man har spelar roll för hur det sen blir.

Förändringsarbete som tar tid

Studierna har gjort Elias ödmjuk inför sina arbetsuppgifter och kunskaperna i psykologi tar han med sig i mötet med sina klienter. Elias vet att saker kan sätta djupa sår i människan och att sådana saker tar tid att reparera och lägga bakom sig, när man ska försöka få ett normalt liv.

Jag har insett att jag ju inte kan vara den som gör all förändring men jag kan ju bidra på mitt sätt, eller kanske så ett frö som gör att personen blir redo att förändras senare i livet.

— Därför förstår jag också att det inte är något man kan ändra på i ett samtal, utan förändringen kan ta år. Men varje person som kan göra en liten förändring är ju viktig. Jag har insett att jag ju inte kan vara den som gör all förändring men jag kan ju bidra på mitt sätt, eller kanske så ett frö som gör att personen blir redo att förändras senare i livet.

Erfarenheter öppnar upp för fler möjligheter

Elias är idag glad att han tog steget att läsa mer psykologi och sökte nya vägar för att hitta ett jobb att trivas med. Spårbytet gjorde att han kom på rätt väg.

— Jag är verkligen jätteglad att jag beslutade mig för att säga upp mig från mitt säljjobb och läsa till min kandidat i psykologi, för det har gjort att jag har en massa valmöjligheter idag. Med min erfarenhet från Kriminalvården och socialtjänsten har jag fått ett bra CV och det är just nu jätteaktuellt att jobba med kriminalitet. Det är många som söker den kompetensen och det satsas mycket pengar på förbyggande verksamheter.

Elias ser i framtiden nya jobbmöjligheter inom både Kriminalvården och socialtjänsten. Han har upptäckt många nya roller genom de arbeten han haft.

— Kriminalvården har interna utbildningar som exempelvis till samtalsbehandlare och chefsprogram. Det går även att specialisera sig på att arbeta med olika klientgrupper eller olika sorters brottslighet. Det går också att välja hur klientnära man vill jobba, som att på anstalt vara med klienter hela dagarna eller att kombinera som jag gör nu att vara vid skrivbordet en del och träffa klienter en del.

— Jag hade ju ingen aning om vad en SIG-samordnare var när jag började plugga till kandidaten i psykologi. Nu när jag kommit in här som SIG-samordnare har det dykt upp en massa nya tjänster inom socialtjänsten som jag inte visste fanns, som jag också skulle kunna söka mig till. Man hittar nya saker längs vägen, avslutar Elias.

Elias tog sin kandidatexamen från Stockholms universitet våren 2020.