Rozbeh började studera juristprogrammet i Lund direkt efter gymnasiet. Förväntan hemifrån på att skaffa en högre utbildning mot ett yrke med hög status var stark.

Efter juristprogrammet rullade arbetslivet igång.

— Jag fick min juristexamen, min morsa var nöjd men jag var halvt deprimerad. Jag gjorde rika människor rikare, mig själv mindre lycklig än någonsin och undrade vad jag höll på med. 

En ny riktning

Rozbeh funderade över hur han kunde gå vidare till en karriär som kändes mer tillfredsställande och rätt. När han började fundera på att byta bana tänkte han kring vad han gjort på sin fritid. Redan när han läste till jurist hade han vid sidan om utbildningen läst en årslång beteendevetenskaplig grundkurs i Lund. 

— Jag såg det då inte som en karriär, utan bara nåt kul. Nu tänkte jag att jag kan ju få betalt för det här! Tänk vilket liv!

— Jag insåg att det jag tyckte var mer roligt och intressant än bara ”business and law” är människor. Vad som får dem att vilja göra affärer, våga ta risker, hur ett team fungerar och sådana saker.

Rozbeh hade också en ICF-certifierad coachutbildning i bagaget. Från den hade han med sig hur coaching fungerar och hur man coachar andra. 

— Jag tänkte att coaching, det fungerar ju, men varför? Jag ville veta mer!

Han började med att läsa Psykologi I. Först hade han endast siktet på att läsa första kursen, men under terminen startade covidpandemin. Rozbeh bestämde sig för att fortsätta läsa även Psykologi II, medan han sökte nya jobb. Efter det var steget kort till att också ta Psykologi III och gå hela vägen till en kandidatexamen i psykologi.

Vad gör du idag? 

— Idag jobbar jag som Lean Agil Coach, på uppdrag som konsult. Jag jobbar mycket med olika teamutvecklingsinsatser. Jag får ofta uppdrag där det är konflikt i en grupp. Då tänker de ”Vi skickar Rozze för han är beteendevetare och tycker sånt är intressant. Han är inte bara en tech-person”. Och jag är ju inte det – jag kan ingen tech – men jag jobbar inom det området, men också mot offentlig sektor. 

— Jag har även skrivit en självhjälpsbok baserad på psykologisk teori och coaching som jag håller på med nu. Jag har också en startup men som i sig inte har med psykologi att göra, ett litet sidoprojekt.

På vilket sätt får du användning av studierna i psykologi i det du gör idag? 

— Som Lean Agil Coach är hela mitt jobb att motivera människor och att få dem att prestera bättre. Jag jobbar mycket med psykologisk trygghet och growth mindset från den positiva psykologin. Motivations- och emotionspsykologi och organisationspsykologi har spelat, och spelar, stor roll i praktiken för mig. 

Rozbeh ha märkt att efterfrågan på beteendevetare har börjat öka inom techbranschen. Särskilt i roller som scrum master eller agil coach är man allt oftare ute efter beteendevetarens kompetens att påverka team att prestera med högre kvalitet, effektivitet och motivation.

— Förut var det utvecklaren eller programmeraren, som var trött på att bara utveckla, som blev agil coach men det är inte så längre. Nu frågar de istället ”Har du ICF-certifikat? Har du beteendevetarbakgrund? Kan du någonting mer än att bara själv ha varit med i ett team?” Jag tror att utbildningen och kompetensen hos beteendevetare kommer efterfrågas allt mer.

Kandidatexamen i psykologi och coachutbildning – en bra kombination

Rozbeh berättar om hur hans tidigare coachutbildning och studierna i psykologi från universitetet kompletterar varandra. Coachutbildningen ger en praktisk grund i att coacha individer, medan studierna i psykologi till kandidatexamen ger den vetenskapligt underbyggda grunden till hur människor fungerar och varför.

Han berättar om ett så kallat chemistry call, där en coach och en klient utforskar om de är kompatibla, med en rektor inom Stockholms stad.

— Hon berättade för mig att hon, när hon sökte coach, hade kollat runt bland sina kollegor och de hade sagt ”ta en ICF-coach, men ta en med beteendevetarbakgrund, så de vet vad de pratar om”. 

— Inom coaching ska vi egentligen inte ge råd men, sedan några år tillbaka har ICF ändrat sina formuleringar så man kan arbeta med så kallad nudging. Och då blir det viktigt vad man nudgar mot: är det mot något evidensbaserat eller är det ett blogginlägg. Det blir mer relevant att fråga vad coachen egentligen kan.

Hur tänker du kring det du gjort – att komma tillbaka till universitetet för en andra examen?

— Jag ser det som en gåva, att man får och har möjligheten att göra det. Det kan låta självklart för många, men för mig var det inte det. Att få komma tillbaka och göra om, att få ha en ”second career”.

— Jag älskade vissa kurser och såg hur jag skulle kunna använda mig av dem i verkliga livet. Jag pluggade mer passionerat, inte så mycket för betyg och så.

Jag älskar det jag gör, och det märks!

Det finns också utmaningar med att gå tillbaka till universitetet, men Rozbeh berättar att resultatet var värt det.

— Det är några år utan riktig lön och utan pensionsavsättningar, men då får jag istället vara jättebra när jag är klar. Det går också jättebra just nu! Jag har bara haft någon enstaka missnöjd klient på de här tre åren, och det är för att jag älskar det jag gör, och det märks! Jag lägger gärna extra energi, extra tid och förbereder mig bättre. Det ger resultat. Jag tycker det är skitkul!

— Tänk också på det livslånga lärandet. Vi lever längre, pensionsåldern skjuts upp och det blir mer vanligt att gå tillbaka till universitetet. Man behöver också ständigt förkovra sig, om fem år kommer jag behöva gå tillbaka och ta någon kurs igen för att föryngra min kunskap.

Rozbeh tog sin kandidatexamen från Stockholms universitet våren 2021.

Rozbeh är gärna alumnkontakt för dig som funderar på att läsa psykologi, eller funderar på övergången från studier till arbetsliv. Ta kontakt med honom via Linkedin.