Bygren, M. (1995). Reliabiliteten i Levnadsnivåundersökningen 1991. Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.

Fritzell, J. och O. Lundberg (1993). Ett förlorat eller förlovat årtionde? Välfärdsutvecklingen mellan 1981 och 1991. Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.

Lennartsson, C. (1993). Fritid och social förankring. Om förändring och sociala skillnader under perioden 1981 till 1991. Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.

Thorslund, M. och O. Lundberg (1993). ”Levnadsnivåundersökningar av de äldsta”, Läkartidningen, 90:3555-3556.

Thorslund, M., O. Lundberg och M. Parker (1993). ”Klass och hälsa bland de allra äldsta”, Läkartidningen, 90:3547-3553.

Bernadotte af Wisborg, G., C. Claesson och M. Thorslund (1994). ”Hur klarar äldre att öppna förpackningar och läsa etiketter?”, Svensk Farmaceutisk Tidskrift, 98:1-4.

Erikson, R. (1994). ”Svensk levnadsnivåforskning”, i Engelstad, F. (red.), Levekår og fordelningsproblem, Institutt for Samfunnsforskning, Oslo.

Fritzell, J. (1994). Fördelningseffekter av offentliga tjänster. Report to the Expert Group on Public Finance (ESO), Ministry of Finance, Ds 1994: 86. Stockholm: Fritzes.

Fritzell, J. och O. Lundberg (1994). ”Kvinnor, män och välfärdens utveckling”, i Har vi råd att avvara välfärden? Stockholm: Försäkringskasseförbundet.

Gähler, M. (1994). ”Skilsmässans konsekvenser för det psykiska välbefinnandet”, i Hearing om skilsmässor och familjesplittring. Dokument 1994:1 från Kommittén för FN:s familjeår. Stockholm: Socialdepartementet.

Duvander, A-Z och Evertsson, M. 2007. Föräldraledighet och arbetslivskarriär. En studie av mammors olika vägar i arbetslivet. SCB, Demografiska rapporter 2007:3.

Fritzell, J. och O. Lundberg (1995). ”Hur står det till i välfärden, nu då?”, Forskning och Framsteg, 30:14-17.

Fritzell, J. och O. Lundberg (1995). ”Välfärden i Sverige - från 60- till 90-tal”, Social Forskning, 10:3-5.

Korpi, W. och I. Kåreholt (1995). Chapter 6–10 i Korpi, W (red.), Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige: en studie bland arbetslöshetskassornas medlemmar. Arbetsmarknadsdepartementet, EFA, Stockholm, report 35.

Korpi, W. och Stenberg, S.-Å. (1995). ”De arbetslösas ekonomiska förhållanden 1990-1992”, i Korpi, W. (red.), Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring i Sverige: en studie bland arbetslöshetskassornas medlemmar. Arbetsmarknadsdepartementet, EFA, Stockholm, report 35.

Lundberg, O. (1995). ”Kvinnors livsvillkor idag”, i Kvinn-o-hälsa. Läkardagarna i Örebro 1995. Svensk Medicin no. 46/1995, Stockholm: Svenska Läkaresällskapet och Spri.

Lundberg, O. och M. Thorslund (1995). “De allra äldstas levnadsförhållanden”, Social forskning, 3:10-11.

Nermo, M. (1995). ”Jämställdheten i det svenska samhället”, Social forskning, 1995:3.

Schröder, L. (1995). Ungdomars etablering på arbetsmarknaden - från femtiotal till nittiotal. EFA-report nr. 38.

Berglund, P.-G. (1996). Konsten att avskaffa arbetslösheten. Stockholm: Ordfronts Förlag och Demokratiakademin.

Hobson, B. och M. Takahashi (1996). “Genusperspektiv på det sociala medborgarskapet”, i Palme, J. och I. Wennemo (red.), Generell välfärd: Hot och möjligheter? Stockholm: Socialdepartementet.

Lundberg, O. (1996). "‘Sense of Coherence’ och befolkningens hälsa”, Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, 33:265-273.

Lundberg, O. och M. Thorslund (1996). “Inkomst som mått på vårdbehov - kan resurserna för vård av äldre fördelas bättre?”, Läkartidningen, 93:2606-2608.

Schröder, L. (1996). “Patterns of Labour Market Entry and Their Significance for Labour Market Policy”, i Youth Unemployment in the North. Nordiska ministerrådet, TemaNord 1996:592.

Schröder, L. (1996). Programmes for Unemployed Youth. Analysis of Member State Actions in Favour of the Youthstart Target Group. EUROPS, European Office for Programme Support, Bryssel.

Gillström, P. (1997). Konsekvenser av ohälsa för sociala kontakter och ekonomiska resurser. Socialstyrelsen, EpC-report 1997:4.

Brattberg, G., M.G. Parker och I. Kåreholt (1997). ”Smärta i den äldsta befolkningen”, Smärta, 1:12-14.

Gerdtham, U. och G. Sundberg (1997). “Sjukvårdens rättvisa fördelning”, Ekonomisk Debatt, 25:415-422.

Sundberg, G. (1997). ”Varning för vidgade hälsoklyftor”, Ekonomisk Debatt, 25:105-113.

Granqvist, L. (1998). “The Role of Fringe Benefits in a Changing Labor Market”, Ekonomiska Samfundets Tidskrift, 51:258-261.

Granqvist, L. och H. Persson (1998). Career Mobility in the Private Service Sector - Are Women Trapped in "Bad" Jobs? Meddelande 1/1998, Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.

Levin, H. (1998). ”Arbetslöshet, tillfälliga jobb och välfärd”, i Palme, J. och S.-Å. Stenberg (red.), Arbetslöshet och välfärd. Stockholm, Socialdepartementet, skriftserien kunskap/idé/enskilda röster.

LO (1998). Utbildning för arbetare lönar sig – men mindre för kvinnor. Delrapport från LO-projektet Ökad sysselsättning, Stockholm: LO.

Lundberg, O. (1998). ”Känsla av sammanhang ur ett befolkningsperspektiv”, i Kumlin, T. (red.), Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik. Rapport 98:9. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Petersson, O., J. Hermansson, M. Micheletti, J. Teorell och A. Westholm (1998). Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag.

Ström, S. (1998). ”Föräldrars arbetslöshet och barns olycksrisk”, i Palme, J. och S.-Å. Stenberg (red.), Arbetslöshet och välfärd. Stockholm, Socialdepartementet, skriftserien kunskap/idé/enskilda röster.

Gähler, M. (1999). “Life After Divorce. Economic, Social and Psychological Well-being among Swedish Adults and Children Following Family Dissolution”, Scandinavian Journal of Sexology, 2:61-64.

Nilsson, A. (1999). Fångars levnadsförhållanden. Resultat från en levnadsnivåundersökning. Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen.

Gähler, M. (2000). “Divorce and Self-Reported Psychological Well-Being among Adults and Children”, i Family and Health, a Multidisciplinary Conference on Family Mechanisms, Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Lundberg, O., K. Manderbacka och P. Martikainen (2000). ”Health Measures in a Comparative Perspective”, i Nilsson, P. och K. Orth-Gomér (red.), Self-rated Health in a European Perspective. Report no 2. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.

Gähler, M. och J.O. Jonsson (2001). “Efter skilsmässan”, Forskning och Framsteg 1:17-21.

Björklund, A. (red.) (2002). Jubileumsskrift – SOFI 1972-2002. Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.

Palme, J., Å. Bergmark, O. Bäckman, F. Estrada, J. Fritzell, O. Lundberg, O. Sjöberg, L. Sommestad och M. Szebehely (2002). Welfare in Sweden: The Balance Sheet for the 1990s. Reports from the Government, (Ds) 2002:32. Stockholm: Fritzes.

Edling, C. och P. Hedström (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, J.O. och V. Östberg (2003). The Swedish Child-LNU: A Survey for Studying Young People’s Welfare, Stockholm University: The Swedish Institute for Social Research.

Lundberg, O. (2003). ”Ojämlikhet i hälsa: Definitioner, mått, mekanismer och policyimplikationer”, Socialmedicinsk tidskrift, 80:200-208.

Jonsson, J.O. och V. Östberg (2004). “Resurser och levnadsförhållanden bland ekonomiskt utsatta 10-18-åringar: Analys av Barn-LNU och Barn-ULF”, i Ekonomiskt utsatta barn (DS 2004:41), Stockholm: Socialdepartementet.

Thorslund, M., C. Lennartsson, M.G. Parker och O. Lundberg (2004). ”De allra äldstas hälsa har blivit sämre”, Läkartidningen, 101:1494-1499.

Thorslund, M. och M.G. Parker (2005). ”Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa”, Läkartidningen, 43:3119-3124.Tåhlin, M. (1996). “Psychosocial Factors”, i Järvholm, B. (red.), Working Life and Health: A Swedish Survey. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning.

Korpi, T., K. Nelson och S-Å. Stenberg (2006). ”Välfärdsproblem i befolkningen”, i SoS Social Rapport 2006. Socialstyrelsen.

Mackenbach, J.P. (2006). ”Health Inequalities: Europe in Profile”, An independent, expert report commissioned by the UK, Presidency of the EU.

Lennartsson, C. (2007). ”Olika livssituation för äldre kvinnor och män”, Välfärd, 2:12-13.

Östberg, V. (2007). “Välfärd för barn och ungdomar”, i Det handlar om barns välfärd – Ett bokslut över Rädda Barnens barnrättsindex och nya perspektiv på fortsatt arbete, Rädda Barnen.

Bygren, M. och M. Gähler (2008). ”Kvinnors underrepresentation på chefspositioner – en familjeangelägenhet?”, Ekonomisk Debatt, 36:33-46.

OECD (2008). “Are all jobs good for your health? The impact of work status and working conditions on mental health”, i OECD Employment Outlook 2008, OECD Publishing.

Östberg, V. (2008). ”De ojämlika barnaåren – med fokus på välfärdsforskning, barnperspektiv och familjeekonomi”, i Socialförsäkringsrapport 2008.

Björklund, A., P. Fredriksson, J.-E. Gustafsson och B. Öckert (2010). Den svenska utbildningpolitikens arbetsmarknadseffekter: Vad säger forskningen?, Institutet För Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU).

Lundborg, P.,P Nysted och D.-O. Rooth (2011). "Unga feta mäns magra inkomster− vad vet vi om orsakerna?" Ekonomisk debatt, 39:44-54.

Sundström, M. (2011). "Hur påverkar giftermål kvinnors och mäns inkomster?", Sokelys pa arbeidslivet, 28:265-281.

Tåhlin, M. (2011). "Arbetslivskarriärer bland kvinnor och män i Sverige 1974-2010", Statens Offentliga Utredningar 2011:05.

Evertsson, M. och K. Boye (2013). "Jämställdhet i hemmet – så fördelar unga vuxna hushålls- och omsorgsarbetet", i Fokus 13 Unga och jämställdhet, Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4.

le Grand, C., R. Szulkin, A. Tibajev och  M. Tåhlin (2013). "Vid arbetslivets gränser: Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010", Statens Offentliga Utredningar 2010:04.

Mood, C. och J. O.  Jonsson (2013). "Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968-2010. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013", Socialstyrelsen.

Boye, K. (2014). "Hushållsarbetets tid och fördelning", i Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser, Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2014:28.

Duvander, A.-Z. och I. Viklund (2014). "Kvinnors och mäns föräldraledighet", i Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser, Statens Offentliga Utredningar 2014:28.

Kjellsson, S., C. Magnusson och M. Tåhlin (2014). "Arbete, hälsa och genus: betydelsen av yrkets könssammansättning för kvinnors och mäns villkor i arbetslivet", i Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet, Statens Offentliga Utredningar 2014:30.

Magnusson, C. och M. Nermo (2014). "Familjeansvar och könslöneskillnader" i Lönsamt arbete - familjeansvarets fördelning och konsekvenser, Statens Offentliga Utredningar 2014:28.

Gähler, M., J. Härkönen och E.-L. Palmtag (2014). "Cohort trends in effects of family dynamics on children’s life chances", FamiliesAndSocieties Deliverable Report D5.2.