Bild: Unsplash

Barns tidiga språkliga förmåga påverkar en rad olika faktorer relaterade till det sociala samspelet.

I en ny studie, författad av Rasmus Riad, Mara Westling Allodi, Eva Siljehag från Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet tillsammans med Sven Bölte, Karolinska institutet (KIND), Region Stockholm och Curtin University, undersöks kopplingen mellan barnens språkliga förmåga och hur de själv skattar sitt välmående på förskolan.

Utgångspunkt är tidigare studier som visat att lägre språkförmåga kan ha negativ inverkan på bland annat. social status inom gruppen. Förutom kopplingen mellan koncepten Språklig förmåga och Självskattat välmående, undersöks också hur kön och barnens språkbakgrund relaterar till respektive koncept.

Studien – som tillämpade strukturell ekvationsmodellering – kunde inte påvisa några samband mellan den språkliga förmågan och barnens självskattade välmående.

– Däremot visade den hur språkbakgrund kan spela in. Det vill säga barn som kommer från ett hem där ingen vårdnadshavare talar svenska, hade lägre ordförråd än de som hade åtminstone en vårdnadshavare som talar svenska, berättar Rasmus Riad. 

Studien kan du läsa via Frontiers in Education:
Language skills and well-being in early childhood education and care: a cross-sectional exploration in a Swedish context