Engagemang för språkutveckling och välmående i förskolan

Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.

Barnböcker
Foto: Mostphotos

Rasmus Riad disputerar 7 maj med sin avhandling "Exploring language skills and well-being in inclusive preschools – The impact of a dialogic reading intervention". 

Dialogen är central för en typ av boksamtal där läsaren lägger särskild vikt vid att engagera barn i bokläsning. På svenska har metoden kallats för Högläsning med mer dialog.

– Barnens engagemang väcks genom att de vuxna ställer frågor kring vad som händer i boken och barnen får möjlighet att både få uttrycka sig själva och ta del av det rika språk som finns i boken, förklarar Rasmus Riad. 

Rasmus Riad

Samtalen fungerar som en språngbräda för att stärka språket genom att samtala om både händelserna i boken och kring specifika begrepp. 

 

Fint kvitto

– De viktigaste resultaten från forskningen är att barnens språkliga förmåga, främst gällande ordförråd, kunde stärkas med hjälp av den här läsmetoden. Eftersom resultaten är länkade i flera steg, där lärarna först fick lära sig läsmetoden och att barnen därefter erbjöds den här typen av bokläsning, är barnens språkutveckling ett fint kvitto på att en riktad insats kan göra skillnad.

Forskare och personer som verkar i och omkring förskolan kan dra nytta av resultaten –läsmetoden är genomförbar i svensk kontext. 

– Det borde göra metoden intressant för både pedagoger i förskolan eftersom Högläsning med mer dialog kan vara en del av ett språkutvecklande arbetssätt. I en bredare kontext är resultaten även intressanta för rektorer där avhandlingen visare att ett nytt arbetssätt kan introduceras, förutsatt att medarbetare får lämpligt stöd, genom exempelvis fortbildning och coaching.

Resultaten är sprungna ur ett tätt samarbete med specialpedagoger där de har understött introduktionen av bokläsningen med hjälp av coaching. Högläsning med mer dialog förenar tre av mina intresseområden: språkutvecklande arbete, intervention genom tidiga insatser och kopplingen mellan teori och praktik. 

 

Samarbete för förändring

Ett mätinstrument som är nytt för svenska förhållanden har utvärderats, "How I Feel About My School", HIFAMS. Barnen har själva fått skatta sitt välmående i förskolan med hänsyn till sociala aspekter, som exempelvis de andra barnen, pedagogen, men också mer övergripande intryck av närmiljön.

– Barns välmående i förskolan – ur deras eget perspektiv – är intressant eftersom det är ett förhållandevis okänt forskningsfält samtidigt som välmående kan ses som en förutsättning för lärande. 

Rasmus Riad överraskades av hur tålmodiga och angelägna pedagogerna var att genomföra studien. 

– Min avhandling visar vilken tillgång och resurs som specialpedagoger utgör i förskolan. Och att samarbete kan skapa förutsättningar för förändring. Huvudmän, rektorer, pedagoger, barnskötare, specialpedagoger och forskare har samsamarbetat för att kunna genomföra de ingående studierna i avhandlingen. Pedagogernas, specialpedagogerna och rektorers gemensamma ansträngning imponerade på mig vid flera tillfällen, säger Rasmus Riad.

Välkommen till Rasmus Riads disputation!

Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention