Foto: Unsplash

Allt fler barn överlever en extremt för tidig födsel i Sverige idag. 

– Den medicinska utvecklingen inom nyföddhetsintensivvården har gått i raketfart de senaste åren, berättar Erika Baraldi. Men den psykologiska uppföljningen och de specialpedagogiska insatserna har inte alls utvecklats i samma takt. Glappet upptäckte jag när jag arbetade kliniskt som psykolog på ett barnsjukhus i Stockholm. Jag vill genom min forskning hjälpa de här barnen och deras föräldrar att få stöd också efter den första sjukhusvistelsen. 

Erika Baraldi, som 24 maj 2024 disputerar med sin avhandling ”An interaction-based early intervention during the first year of life targeting infants born extremely preterm and their parents", berättar om sin forskning som handlar om tidiga tvärprofessionella insatser ämnade för barn som fötts extremt mycket för tidigt och för deras föräldrar. 

Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI, är ett samspelsbaserat interventionsprogram som har tagits fram för att försöka hjälpa barnen och föräldrarna att utvecklas och att må bättre på sikt. 

Programmet visade inte någon samspelseffekt på gruppen i studien som helhet – men förmågan för för tidigt födda barn att engagera sin förälder i samspel, har ökat i de familjer som fått interventionen och där mammorna har varit deprimerade vid hemkomst från nyföddhetsavdelningen.

– Just att må psykiskt dåligt som förälder i samband med att du fått barn är inte ovanligt. Vi vet sedan tidigare att det är en riskfaktor för barnets tidiga utveckling. Att kunna hjälpa den här gruppen föräldrar och barn är oerhört viktigt. Den kvalitativa studien har också bidragit till en mer nyanserad bild av hur föräldrar i Sverige kan uppleva första året hemma med sitt barn efter en extremt för tidig förlossning.  

Olika utmaningar

Något som överraskade med studien var att förutsättningarna för de rekryterade familjerna såg så olika ut. 

– Även här i Sverige, med så pass generös föräldraförsäkring och avgiftsfri sjukvård för barn, var förutsättningarna olika. Alla familjer i studien behöver hantera de medicinska utmaningarna det innebär att få barn som är så pass tidigt födda. Men en betydande del av dem behöver utöver det också hantera utmaningar kopplade till den socioekonomisk situationen eller exempelvis egen psykisk ohälsa.

Specialpedagoger och personal i sjukvård och förskola som möter barn som fötts för tidigt är några av de som kommer att ha nytta av forskningsresultaten. 

– Och föräldrarna själva har berättat att de verkligen har uppskattat att få sin egen upplevelse av den här erfarenheten så tydligt speglad i intervjustudien, säger Erika Baraldi. 

Extremt för tidig födsel en riskfaktor

Under det första levnadsåret utvecklas barn väldigt mycket i social, kognitiv och motorisk mening. Att födas extremt för tidigt, innan graviditetsvecka 28, är en biologisk riskfaktor för framtida utmaningar och funktionsnedsättningar. Därför är det särskilt viktigt att de här barnen får tillgång till tidigt stöd efter att den högspecialiserade neonatala intensivvården har avslutats. 

I en randomiserad kontrollerad studie har 130 extremt för tidigt födda barn blivit lottade för att under det första året hemma antingen få ta del av det vanliga uppföljningsprogrammet, utökat med extra besök av fysioterapeut och psykolog, eller av ett särskilt utvecklat tidigt interventionsprogram kallat Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI. 

SPIBI utgörs av tio styrkebaserade hembesök med avsikten att stärka föräldrarnas lyhördhet för barnets tidiga kommunikation, berika deras inre bild av barnet och öka lekfullheten i relationen dem emellan.  

Välkommen till Erika Baraldis disputation