Rättegången som avgjordes i Attunda tingsrätt rörde frågan ifall brister i anpassning och särskilt stöd i förskolan kunde anses vara ett brott mot diskrimineringslagen.

– Domen som fastslog att kommunen fullgjort sina skyldigheter är givetvis en stor besvikelse för barnets föräldrar, säger Lise Pettersson Roll, Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms universitet. 

Lise Pettersson Rolls farhåga är att domstolens beslut kan leda till ett understödjande av strukturell diskriminering.

– Det är olyckligt att domstolen i beslutet inte vägde in vikten av att insatser för barn med autism ska vila på vetenskaplig grund och att kommunen har ett ansvar att samverkan med habiliteringen. 

Tidiga och evidensbaserade insatser

Forskare har visat att förskoleåldern är en avgörande period för utveckling eftersom hjärnan då är som mest plastisk och det finns ett ”fönster” där barn med autism som får rätt insatser kan göra stora framsteg.

Enligt skolans styrdokument ska allt arbete vila på vetenskapligt grund och forskningsanknytningen ingå i förskolans och skolans arbete. 

Kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm har tecknat en överenskommelse om samverkan kring BUS, Barn i behov av särskilt stöd. Det står: ”Alla barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. En del barn och unga behöver särskilt stöd. För att dessa barn ska få sina behov tillgodosedda behövs en god samverkan mellan verksamheter inom kommun och region”. Läs mer i länk nedan. 

– I det här fallet valde kommunen att använda en annan metod än den forskningsbaserade insatsen som psykologen vid regionens autismcenter rekommenderade, vilket torde strida mot skollagens krav på vetenskaplig grund.   

Bristen på samverkan ledde till avsaknad av en enhetlig alternativ kommunikationsform, i förskolan och hemmet, vilket är djupt olyckligt och naturligtvis kan ha negativa effekter med långsiktiga konsekvenser för pojkens utveckling. 

Nästa steg – att överbrygga glappet mellan forskning och praktik

En utmaning är att överbrygga glappet mellan forskning och praktik. Givetvis har attityder, kunskap och kompetens i alla led en stor betydande. 

Svensk forskning har beaktat de här aspekterna. Ulrika Långh har exempelvis studerat kvalitetssäkring med särskilt fokus på handledning av mångsidiga insatser. I ett samarbetsprojekt mellan professor Sven Bölte vid Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, vid Karolinska Institutet, och Lise Pettersson Roll genomfördes ett projekt av doktorand Hampus Bejnö med fokus på förskolans lärmiljö, kompetensutveckling, och samverkan mellan kommun och habilitering. 

Ett liknande projekt pågår, med fokus på förskoleklass och lågstadiet, där Klara Wenneborg är doktorand. 

– Ett viktigt nästa steg är att se till att lärdomen från dessa projekt implementeras i uppbyggnaden av en fungerande infrastruktur som säkerställer att evidensbaserade insatser når barn med autism, påpekar Lise Pettersson Roll.

Läs mer: 
”Domen om autistiska Josef förvånar experterna”

"Viktigt att vi vässar insatserna för barn med diagnosen autism"

BUS, Barn och unga i behov av särskilt stöd

Socialstyrelsens riktlinjer