Det var efter att ha jobbat två år som ekonom på Finanspolitiska rådet som han beslutade sig för att ge akademin en ny chans och sökte då till forskarutbildningen vid Uppsala universitet.

Problemlösning är drivkraften

Pär Nyman är lektor vid Statsvetenskapliga institutionen. Foto: privat.

– Jag älskar problemlösning, och det är mycket det som driver min forskning. När jag märker att det finns en olöst fråga eller att verkligheten inte stämmer överens med våra teorier och metoder – då vill jag undersöka det. 

Ett sådant exempel uppmärksammade Pär under sin tid på Finanspolitiska rådet.

– Inom forskningen råder det närmast konsensus om att demokratier tenderar att dra på sig för stora statsskulder därför att politiker belönas om de spenderar mer. Men under åren jag arbetade på Finanspolitiska rådet var det tvärtom så att politikerna var mer sparsamma än vad ekonomerna förordade, vilket visade att det saknas något i vår förståelse av hur det här går till och fungerar.

Sedan dess har Pär forskat mycket om förutsättningarna för politiskt beslutsfattande. I ett pågående forskningsprojekt studerar han och hans kollegor hur kommunpolitiker anpassar den ekonomiska politiken när de förväntar sig ett jämnt val.

– Det visar sig att när valutgången är osäker så rör sig alla partier mot mitten. Det innebär att i kommuner som har vänsterstyre blir skattesatsen lägre än vad den annars hade varit, och i kommuner med högerstyre blir skattesatsen högre än vad den hade varit om osäkerheten inte var så stor. Vi hittar däremot inget stöd för att politiken skulle bli mer kortsiktig.

Omgivningens betydelse för politiskt deltagande

En stor del av Pär Nymans forskning har handlat om den sociala omgivningens betydelse för individers politiska beteende. Om man på gymnasiet har en kompis vars förälder är politiker, får det någon effekt på ens politiska deltagande i vuxen ålder? I vilken utsträckning är det så att partitillhörighet går i arv? Ofta använder han sig av experiment i form av enkäter, SMS-utskick eller dörrknackning.

Inför valet 2014 undersökte han vilken effekt dörrknackningskampanjer har på valdeltagandet. Genom ett experiment där Pär valde ut vilka hushåll som socialdemokraterna i Sörmland skulle besöka, och därefter jämförde hur många av dem som röstade jämfört med gruppen som inte fick något besök, kunde han räkna ut om dörrknackning har någon effekt på valdeltagandet.

– Enligt våra skattningar ökade valdeltagandet med 3,6 procentenheter.

Individers betydelse för koalitionsbildning

I ett pågående forskningsprojekt studerar Pär individers betydelse för koalitionsbildning. Den tidigare forskningen kring koalitioner fokuserar på partierna och utgår från deras ideologi och storlek för att förklara vilka koalitioner som bildas.

– Vi vill istället titta på individens betydelse. Vad spelar det för roll att ett visst parti eller koalition har politiker som är intelligenta, har god social förmåga, lång politisk erfarenhet, är vid god hälsa, med mera. Vi tittar även på relationen mellan politikerna, som till exempel om de är släkt med varandra, grannar eller har gått i samma skola.

Projektet undersöker partier i svenska kommuner.