Representanter från civilsamhällesorganisationer, staten och den privata sektorn deltog tillsammans med forskare från olika discipliner för att diskutera frågan ur olika perspektiv. Foto: privat.

De nya regleringarna innebär att europeiska företag som importerar varor från länder utanför Europa kan hållas ansvariga för hur produkterna har blivit producerade i ursprungslandet. Due diligence, som det kallas, eller tillbörlig aktsamhet, är en internationellt etablerad process för att hantera företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. De nya EU-reglerna är en del av en större global trend mot hållbar handel och produktion och flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har redan infört liknande lagar om obligatorisk due diligence.

Diskuterade de nya regleringarnas potential

Konferensen, som arrangerades av Maria-Therese Gustafsson, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Almut Schilling-Vacaflor, doktor i statsvetenskap vid Universität Osnabrück, hade temat ”Human Rights and Environmental Due Diligence: Towards Sustainable and Just Supply Chains?”.

– Det är en våg av nya regleringar kring hållbara leverantörskedjor och handel som vi nu ser. Syftet med konferensen var att belysa frågan från olika perspektiv och få en djupare förståelse för de nya regleringarnas potential – kan de leda till verkliga förändringar eller riskerar de att enbart bli en form av "greenwashing," där företag försöker framstå som mer miljövänliga än de egentligen är, säger Maria-Therese Gustafsson.

Representanter från civilsamhällesorganisationer, staten och den privata sektorn deltog tillsammans med forskare från olika discipliner för att diskutera frågan ur olika perspektiv. En representant från det tyska federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ) deltog och talade om hur den tyska lagen fungerar och hur den följs upp. Även flera representanter från civilsamhällesorganisationer både i Europa och produktionsländer i det globala syd var på plats och talade om hur de arbetar med frågorna. Dessa organisationer har en mycket viktig roll då de ofta har djupgående kunskap om produktionsprocesserna i tillverkningsländerna.

Ett redskap bland många

Det har länge funnits en obalans där företag haft mycket makt och kunnat tjäna stora pengar på att producera varor i det globala syd men inte behövt ta ansvar för de problem som finns i produktionsledet.

– Med dessa regleringar vill man öka företagens ansvar och på så vis skapa en mer hållbar handel, säger Maria-Therese Gustafsson. Det som framkom under våra diskussioner var att man ser regleringarna som ett redskap bland många. Det är kanske inte lösningen till allt men absolut ett redskap för att nå en mer hållbar handel och produktion.

Fått en fördjupad bild

– Vi hoppas att deltagarna efter den här konferensen har fått en fördjupad bild av vad de här regleringarna innebär, och att nätverk har skapats för framtida diskussioner och kunskapsutbyte kring frågorna.

Detta var slutkonferensen på ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Formas, ”Bringing the social dimension into deforestation-free supply chains: Lessons from Europé’s beef and soy imports from Brazil”. Du kan läsa mer om projektet här.