Forskning om barns mänskliga rättigheter är ett litet, men växande, internationellt forskningsfält. Parallellt med att allt fler akademiska discipliner har börjat ställa frågor omkring vad det kan tänkas innebära att uppfatta barn som fullvärdiga innehavare och utövare av mänskliga rättigheter, har också kritiska röster inom forskningsfältet börjat identifiera problem i barnrättsforskningen; exempelvis låg teoretiseringsgrad, svag disciplininplacering, positioneringen av barnrättskonventionen, få teman som dominerar forskningen.

Vid det här seminariet inledde Ann Quennerstedt med att ringa in och utveckla några av de utmaningar som forskningsfältet står inför, och presenterade hur hon själv har resonerat omkring dessa. Därefter fanns tid för gemensam reflektion och diskussion om barnrättsforskning och dess (möjliga?) behov av förändring och utveckling.

Kort biografi

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Under de senaste tio åren har hon forskat och skrivit om barns rättigheter, främst i relation till utbildning men även omkring generella aspekter av mänskliga rättigheter för barn och barnrättsforskningen.

Tips

Tips för läsning relaterad till Anns föreläsning:

• Quennerstedt, A. (2010). Children, But Not Really Humans? Critical Reflections on the Hampering Effect of the" 3 p's". The International Journal of Children's Rights, 18(4), 619-635.
• Quennersted, A. (2013). Children’s rights research moving into the future: Challenges on the way forward. The International Journal of Children's Rights, 2(2), 233-247.
• Quennerstedt, A., Robinson, C., & I’Anson, J. (2018). The UNCRC: The voice of global consensus on children’s rights? Nordic Journal of Human Rights, 36(1), 38-54.