Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor - SCORE
Forskningsteman
Vid Score bedrivs forskning med inriktning på samhällets styrning och organisation på olika nivåer och inom olika verksamheter. För att beskriva och diskutera vår huvudsakliga forskning, och för att strukturera den kontinuerliga diskussionen om framtida forskningssatsningar, talar vi i termer av ”teman”. Scores teman är avsiktligt breda och heterogena till sin karaktär och tillåter olika teoretiska och metodmässiga infallsvinklar. Det är forskningsproblemen som är det viktiga gemensamma och genom vilka vi möts i mångvetenskaplig dialog. Våra teman inspirerar inom våra kluster av aktuell forskning.
Foto: Juliana Wiklund
Tema: Kunskapens organisering
Inom detta tema undersöker vi de processer där kunskap produceras, kategoriseras, värderas, legitimeras och används. Det övergripande målet är att öka vår förståelse av organiseringen av både kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i samhällslivet.
Vi forskar om processer där kunskaper legitimeras, kategoriseras, sprids och används i olika situationer, till exempel i beslutsfattande, rådgivning och strategiutveckling, i utvärderingar av resurser, prestationer och resultat. Vi är också intresserade av kunskapsproduktion inom såväl vetenskaplig som annan kontext, framförallt med avseende på olika kunskapspraktiker och kunskapskulturer. Gemensamt är att organisering i relation till kunskap står i fokus.
Vi ställer frågor som: Hur formaliseras och kodifieras kunskap på olika sätt: till regler, standarder, råd, strategier, rangordningar, kvantifieringar och beräkningar, redovisningssystem, osv? Vilka är eller blir de legitima experterna, och vilka disciplinära grunder vilar de på? Hur produceras kunskap i olika sammanhang, av vilka och med vilka syften?
Foto: Juliana Wiklund
Tema: Regelskapande och regelföljande
Inom temat undersöker vi hur lagar, regler och regelsystem skapas, sprids och tas emot av organisationer, grupper och individer. Det övergripande syftet är att förstå reglernas betydelse för samhällets organisering.
Vi försöker förstå olika regleringsprocesser som standardisering, certifiering, ackreditering, byråkratisering och normpåverkan. Vi studerar även juridifieringens drivkrafter och konsekvenser, bland annat hur domstolar och juridiska processer används för att uppnå olika politiska syften.
Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas regler och regelsystem och finns det konkurrens mellan dem? Hur uppnår regelsättare legitimitet och auktoritet? Vilken roll spelar reglering för tillitsmönster i samhället? Vem granskar att regler följs? Hur gör sig granskare trovärdiga som ”oberoende” och vem granskar granskarna? Vilka sanktionsmöjligheter finns och varför växer vissa regelsystem mer än andra? Vad kännetecknar reglering i situationer och kontexter som präglas av stor komplexitet och osäkerhet? Vilka uttryck och konsekvenser har den ’pragmatiska byråkratin’ med fokus på omdöme, undantag och anpassningar från regler och system? Vad betyder regler för utvecklingen mot likformighet respektive organisatorisk mångfald i samhället?
Foto: Juliana Wiklund
Tema: Marknaders organisering
Inom temat undersöker vi hur marknader används för att organisera centrala samhällsfunktioner samt hur sådana försök till organisering implementeras, utvecklas, konsumeras och motsätts. Det övergripande syftet är att förstå vad marknaders organisering innebär för samhället.
Vi forskar om hur idéer om marknad kommer in i beslutsprocesser om organisering av olika funktioner i samhället och utvecklar teori som kan förklara det. Vi forskar om vad organisatörerna bakom sådan utveckling gör, hur de gör det, och om hur konsumtionen påverkas inom de sammanhang där marknadslösningar används.
Många är inblandade i marknaders organisering. Några exempel är stater, företag, internationella organisationer, standardiseringsorganisationer, lobbyorganisationer, branschorganisationer, och frivilliga organisationer (inklusive konsumenter). Vi undersöker hur dessa organisationer bidrar till marknaders organisering, varför de gör det och vad det får för konsekvenser för hur marknader fungerar och för samhället i stort.
Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas och formas uppfattningar om köpare, konsumtion, säljare och produktion? Hur och av vilka formas regler och standarder för utbyten? Hur och vem formar och kvalificerar det som ska utbytas, till att exempelvis gälla som miljövänliga och socialt rättvisa? Hur och av vem kontrolleras marknader? Hur representeras marknader i media, debatt, statistik, tabeller, och hur används detta i beslutsfattande, politik och i kommunikation? Hur materialiseras sådant i olika typer av förklaringar och verktyg? Hur påverkar detta policybeslut och annat beslutsfattande om marknaders styrning?
Foto: Juliana Wiklund
Tema: Demokrati, legitimitet och makt
Inom temat undersöker vi hur politik och makt formas och legitimeras genom organisation och vad det får för demokratiska konsekvenser.
Många organisationer är med och formar och påverkar politik och politiska beslut. Förutom självklara aktörer som stater och internationella mellanstatliga organisationer arbetar lobbyorganisationer, branschorganisationer, think tanks, konsulter, ideella organisationer och företag medvetet med att påverka politik och politiska beslut lokalt och globalt. Vi försöker förstå de demokratiska följderna av ett samhälle präglat av ökad komplexitet där frågor om insyn, inflytande och ansvarstagande ständigt förändras, och kompliceras ytterligare av framväxten av ny teknik och en ökad betydelse av digitalisering och automatisering.
Vi ställer frågor som: Vem deltar, på vilka villkor och vilka frågor står i centrum? Hur kan individer och grupper få inflytande över politiska/policy beslut? Hur uppnår olika styrande organisationer legitimitet i omvärldens ögon? Hur får de auktoritet för sina beslut och på vad sätt kan de göras ansvariga för dem? Var uppstår friktion och motstånd?
I detta tema utvecklar vi teorier om vem eller vad som styr samt vem som har insyn i och tar ansvar för den offentliga sektorn, som ständigt formas och omformas i skärningspunkten mellan de offentliga, privata och civila sfärerna.
Foto: Juliana Wiklund
Aktuell forskning vid Score
Aktuell forskning: Sociomateriell byråkrati
Pågående forskning på Score berör på olika sätt frågor om sociomaterialitet kopplat till frågor om kunskapsproduktion och organisationsförändring inom offentlig sektor. Intresse för digitalisering och automatisering inom offentlig sektor förenar såväl flera projekt som forskning under utveckling.
Aktuell forskning: Organisering av klimatomställning
Pågående forskning på Score berör på olika sätt frågor om hur försök till klimatomställningar organiseras. Intresse för samverkan mellan organisationer inom och mellan branscher och sektorer, förenar såväl flera pågående projekt som forskning under utveckling.
Climate Change Governance – Nordic and Global projects (CCGOV/Nordic and Global) studerar hur framförallt det företagsfinansierade civilsamhället, inkluderande t ex medlemsorganisationer, think tanks och forskningsinstitut, är med och formar klimatpolitiken. Fossil Free Futures är ett nordiskt samarbete som samlar kompetens inom klimatforskning, teknik- och vetenskapsstudier samt ekonomisk sociologi vid flera lärosäten. Inom projektet studeras pensionskapitalets roll i omställningen till en fossilfri framtid, med särskilt fokus på aktörer, praktiker och verktyg. Muddy terrains of environmental expertise berör frågor om kunskap ifråga om stadsplanering och våtmarker, som potentiell koldioxidsänka och vattenhållare i tider av klimatrelaterade extremväder. Projektet Att samverka över organisationsgränser för effektivare klimatomställning? handlar om konsekvenser för omställning i praktiken av att organisationer deltar i samverkansinitiativet Klimatarena Stockholm.
Gästforskare (fellows) deltar också i diskussion och utveckling av denna forskning.
Aktuell forskning: Rationaliseringsprocesser – nya aktörer, drivkrafter och konsekvenser
Scores pågående forskning om rationaliseringsprocesser ställer frågor om vilka nya aktörer och drivkrafter för rationalisering som uppstått över tid och vilka konsekvenser detta har för socialt liv. Score-forskare har bland annat relaterat kombinerat forskning om managementsystem, standardisering, certifiering och ackreditering i utvecklingen av begreppet hyperrationalisering., vilket fångar rationalisering av rationalisering, t ex organisering som inte längre handlar om konkreta produkter utan om mer abstrakta managementsystemen.
