Ett tydligt miljöengagemang präglar ledarskapsutbildningen "Rotary Youth Leadership Award (RYLA) Baltic Sea 2023". Med hjälp av Askölaboratoriets experter undersöker deltagarna sambanden och funderar över Östersjöns förutsättningar, utmaningar och lösningar för att ta god hand om vårt gemensamma hav.

Ellen Schagerström, forskare i marin botanik, går igenom några av de grundläggande miljöerna där flera av Östersjöns arter börjar sina liv. I undervattensdjunglerna, bland kransalger, sjögräs och blåstångskogar finns skydd och gott om mat och möjlighet för yngel och smådjur att frodas. Dessa små samhällen är en barnkammare för flera delar av näringsväven i Östersjön, men de är beroende av att det omgivande vattnet är klart och friskt.

– Bottenvegetationen påverkas av näringsbelastningen. När vattnet blir övergött ökar mängden växtplankton och påväxtalger, siktdjupet minskar och solljuset når inte lika djupt ner i vattent. Övergödningen har varit ett stort problem för blåstången, men vi har flera exempel på hur man har åtgärdat avlopp och rening och därefter kunnat se att tången återhämtar sig. Men det tar tid, säger Ellen Schagerström.

Deltagarna mäter syrehalten i olika vatten. Lena Kautsky förklarar hur nivåerna påverkas runt musslor, som ständigt arbetar med att filtrera vatten.

I kurslabbet har mängder av behållare, mikroskop och sensorer tagits fram. Här får deltagarna själva testa hur alger både producerar och tar upp syre i havet, och även demonstrationer av hur effektiva de små blåmusslorna är för att rena havsvatten.

– De är så små att det är svårt att förstå. Men hela Östersjöns vattenvolym filtreras på ett år av musslorna som finns i Östersjön, säger Lena Kautsky, professor emeritus, som leder lektionen.

Undersöker havet med nät och lupp

RYLA-besökarna tar sig an de praktiska övningarna noggrant och nyfiket. Från vattnet intill segelfartyget Briggen Tre Kronor, där de har sovit under natten, har de fått ta med sig vattenprover för att studera plankton i luppar. Lena Kautsky passar på att lyfta ett vanligt missförstånd när det gäller Östersjöns växtplankton och algblomningar.

– Jag tycker det är viktigt att nyansera diskussionen om algblomningar. Idag uppmärksammas de nästan uteslutande i negativa sammanhang – som den där sommarblomningen som förstör badsemestern. Men blomningar sker också under andra tider på året. Under våren är de faktiskt startskottet för livet i havet. Den blomningen är ett jätteviktigt vårtecken, säger hon.

Joakim Hansen förklarar hur man artbestämmer fångsten från provfisket.

Vidare ut mot bryggan till laboratoriets lilla dyk- och båthus där gruppen möts av Joakim Hansen, miljöanalytiker, som står redo med vadarstövlar, landvad och provfiskeprotokoll. Här skiftas fokus från hur viktiga kustmiljöerna är för Östersjöns fisk, till hur viktig fisken är för miljön. I hans forskning försöker man bland annat visa vilka samband som finns mellan mängden rovfisk i vatten och algblomningar.

– Vi vet att det finns flera samband mellan rovfiskar, växtplankton och näringstillgång. Men vilka delar är det som har störst betydelse för att reglera algblomningarna i Östersjön? Det är sådant vi undersöker just nu, berättar Joakim Hansen.

Att artbestämma fångsten från ett provfiske är inte det lättaste. Foto: Isabell Stenson

Deltagarna får bekanta sig med flera av de vanligaste fiskarna genom ett vetenskapligt provfiske. Här dyker abborrar, spiggar och en av Östersjöns senaste gäster – den svartmunnade smörbulten – upp. Joakim Hansen berättar hur bestånden av olika arter har skiftat.

– Vad händer om klimatförändringarna fortsätter och temperaturen ökar i Östersjön? undrar en av deltagarna.

­­– Det skulle faktiskt kunna gynna vissa arter, medan andra får det mycket tuffare. Klimatförändringarna ger flera olika effekter, dels en ökad temperatur, men också en förändrar salthalt, som skulle försvåra livet för torsken till exempel. Men en högre temperatur skulle också förvärra övergödningssituationen i Östersjön, förklarar Joakim Hansen.

En av abborrarna från provfisket mäts och vägs. Foto: Isabell Stenson

Med målet att rädda Östersjön

Att ”Rädda Östersjön” är temat för RYLA-initiativet, och en av målsättningarna är att deltagarna ska förstå Östersjöns utmaningar, men också hitta verktyg för att förmedla dem till andra och inspirera fler till ett bredare miljöengagemang hemma i sina distrikt. Under dagen på Askö får de se hur kedjorna i havsmiljön hänger ihop. Övergödningen stör blåstången, som är barnkammare för fisk. Och fisken har betydelse för hur omfattande algblomningar kan bli.

– Det är jätteintressant att få se de här sambanden. Nu är vår uppgift att tänka ut hur vi kan använda den här kunskapen och tillämpa det när vi vill få fler att förstå det här, säger Ella Andersson, som deltar i utbildningen.

Ella Andersson och Josef Rosenqvist testade att provfiska med den tunga landvaden i Silléns vik vid Askölaboratoriet.

För henne är det flera viktiga budskap som har kommit fram under dagen.

– Det var spännande att höra om hur mycket värre det såg ut med övergödningen under 1970- och 1980-talet och att det nu blir bättre. Man hör ju bara att Östersjön dör, så det är viktigt att också höra om de goda exemplen, säger Ella.

En annan aspekt hon lyfter är att riskerna med att miljöåtgärder tar tid och kräver uthållighet och tålamod. Det kan vara svårt att förena med politiska miljöbeslut, där man förväntar sig resultat på bara ett par års sikt.

– Miljöarbete borde kanske inte vara politik. Det är svårt att driva politiska beslut över en sådan lång tidshorisont som krävs för att åtgärda exempelvis havsmiljön, där du inte får äran för resultaten direkt.

Efter en intensiv dag på Askö bär det av tillbaka till Briggen, där RYLA:n ska segla vidare mot Utö och Stockholm, innan alla deltagare får åka hem och påbörja sina uppdrag som unga Östersjöambassadörer.

Rotary Young Leadership Award- Baltic Sea 2023.

Text & foto: Isabell Stenson