På 1970-talet blev det påtagligt för kustländerna runt Östersjön att tillståndet i havet kraftigt försämrats. De då sju länderna som gränsade till Östersjön enades om att underteckna ett avtal om att ta itu med de miljöutmaningar som industrialiseringen och andra mänskliga aktiviteter medförde och som påverkade den marina miljön. Konventionen blev utgångspunkten för bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom – som inrättades samma år.

År 2007 antog parterna i HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) – ett strategiskt program med åtgärder och insatser för att uppnå en god miljöstatus i havet, ursprungligen till år 2021. Vid tidpunkten för utarbetandet av BSAP hade det svenska projektet MARE, som leddes av Fredrik Wulff vid Stockholms universitet, de verktyg som krävdes för att stödja en sofistikerad utvärdering av den maximala tillförseln av näringsämnen som kunde tillåtas till Östersjön för att uppnå målen när det gällde övergödning. Konceptet och kvantifieringen av den

maximalt tillåtna tillförseln (Maximum Allowable Inputs, MAI), och de nödvändiga minskningarna av tillförseln som härrörde därifrån, införlivades i BSAP. Det framgångsrika arbetet ledde till att vetenskapliga beslutsstödet institutionaliserades som Baltic Nest Institute (BNI). BNI bistår fortfarande, efter 17 år, Helcom med oberoende vetenskapliga råd från sin bas vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

"Det var verkligen banbrytande genom BSAP 2007 att på vetenskaplig grund kvantifiera hur mycket tillförseln av näringsämnen behövde minska och hur mycket varje land bör bidra med minskningar", säger Bo Gustafsson, som har varit en del av den vetenskapliga processen från början och nu är ledare för BNI. "För att kunna göra det var vi tvungna att utveckla nya modeller och samla in data från alla länder med utgångspunkten att inkludera 'hela Östersjön och hela avrinningsområdet'." 

Processen under 2007 var dock mycket snabb och länderna kom överens om att en omfattande översyn av reduktionskraven skulle genomföras. Denna process pågick mellan 2010 och 2013, då länderna kom överens om nya siffror vid Helcoms ministermöte i Köpenhamn.

"Översynen var mycket omfattande och inkluderade analys av Östersjöns historiska tillstånd och tillförsel av näringsämnen för att kvantifiera målen för till exempel syrekoncentrationer och siktdjup, som definierar god status", säger Bo Gustafsson. "En ny modell användes för att kvantifiera den maximalt tillåtna tillförseln och de totala minskningarna för Östersjön, och en lång rad workshops och möten mellan forskare, förvaltare och regeringsrepresentanter krävdes för att hitta en acceptabel fördelning av minskningsbördan mellan länderna."

Uppdaterad BSAP krävde nya beräkningar

År 2018 blev det uppenbart att målen i Helcoms BSAP inte skulle nås till 2021 och en omfattande uppdatering av planen påbörjades, återigen med bland annat forskarna vid BNI inblandade.

"Övergödningsmålen förblev desamma och det fanns ingen politisk vilja att uppdatera de högsta tillåtna tillförselmängderna av näringsämnen", säger Bo Gustafsson. "Däremot byttes de tidigare nationsvisa reduktionerna ut mot tak för näringstillförsel för varje land, tak som summerat blir lika med den totala högsta tillåtna tillförseln. Dessa beräknades också med hjälp av den senaste informationen om näringstillförsel."

Den uppdaterade handlingsplanen för Östersjön undertecknades 2021, men BNI:s bidrag till Helcom-arbetet slutade inte där.

Bo Gustafsson, Baltic Nest Institute, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Foto: Björn Dalin

"Vi ger också Helcom kontinuerligt stöd, främst med uppföljningsbedömningar av näringstillförsel, och tekniskt stöd genom värdskap för databaser och mjukvaruutveckling", säger Bo Gustafsson.

Hur är det att som forskare arbeta nära Helcom och därmed de nationella beslutsfattarna?

"Det tar lång tid att bygga upp de här relationerna och lära sig hur man talar med beslutsfattare och förstå deras perspektiv", säger Bo Gustafsson. "Man måste vara beredd på att upprepade gånger förklara grunderna för sina modeller och göra specialberäkningar. Men det har varit mycket intressanta processer att delta i."

Hur viktigt skulle du säga att Helcom har varit för Östersjön, med tanke på att havet fortfarande inte är har god miljöstatus?

"Det har varit väldigt viktigt och jag tror att det är unikt i världen att flera länder kommer överens om en så offensiv plan som BSAP är. Även om havet i sig ännu inte har förbättrats nämnvärt har länderna kommit långt med att minska näringstillförseln, som för vissa avrinningsområden och länder nu är tillbaka på 1950-talets nivåer." 

På grund av det begränsade vattenutbytet med oceanerna och interna processer reagerar Östersjön långsamt på förändringar, konstaterar Bo Gustafsson, och det finns också stora variationer beroende på vädret. 

"Men det är viktigt att förstå att om näringstillförseln inte hade minskat, skulle Östersjön vara i ett mycket värre läge än idag, med betydligt högre koncentrationer av kväve och fosfor som det skulle ta ännu längre tid att bli av med. Nu ser vi vissa förbättringar längs kusterna, och jag tror att vi inom ett par årtionden kommer vi också att se förbättringar i öppna havet, med bättre syreförhållanden och färre stora algblomningar."

Nya perspektiv inkluderas

Under åren har både Östersjöforskningen och arbetet inom Helcom och samhället i stort gått mot ett mer ekosystembaserat synsätt, där olika miljöbelastningar som fiske, övergödning och klimatförändringar kopplas samman.

"Perspektiven har breddats, vilket skapar nya utmaningar även för beslutsstödsmodellerna", konstaterar Bo Gustafsson.

Förutom att stödja Helcoms arbete har de modeller som utvecklats av BNI alltid använts i olika forskningsprojekt. För närvarande är en stor del av arbetet inriktat på att förstå sambanden mellan graden av övergödning och utsläppen av växthusgaser från de marina miljöerna. Inom det vetenskapliga samarbetet CoastClim, mellan Stockholms universitet och Helsingfors universitet, arbetar forskare från olika discipliner tillsammans för att kartlägga kolinlagring och flöden av växthusgaser i Östersjön.

"Med övergödningsmodellerna som bas siktar vi på att utveckla ett ramverk för koldioxidredovisning i kustområden", förklarar Bo Gustafsson. "Detta kan möjliggöra uppskattningar av, inte bara hur havet påverkas av klimatet, vilket är något vi har studerat under ganska lång tid, utan också hur olika störningar i den marina miljön kan påverka klimatet, genom minskad kolinlagringskapacitet och ökade utsläpp. Dessa frågor är avgörande med tanke på den nuvarande klimat- och biodiversitetskris vi står inför."

Det officiella firandet av Helsingforskonventionens och Helcoms 50-årsjubileum anordnas av Lettland, som för närvarande innehar ordförandeskapet, den 25 april 2024 i Riga. Evenemanget föregås av ett ministermöte mellan de fördragsslutande parterna på morgonen samma dag. Läs mer om programmet och hur du kan delta digitalt på Helcoms webbsida (på engelska).

Text: Lisa Bergqvist