EU-kommissionen: Stoppa sillfisket i centrala Östersjön och Bottniska viken

EU-kommissionen föreslår att allt riktat fiske efter sill/strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken stoppas nästa år. "Förslaget att stoppa sillfisket i så gott som hela Östersjön är både historiskt och tragiskt – men tyvärr också nödvändigt", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.

Den 23-24 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma kvoterna för nästa års fiske i Östersjön. I år lär förhandlingarna bli ovanligt dystra. Sedan tidigare råder fiskestopp på all torsk i Östersjön samt på den västra vårlekande sillen. Och på måndagen aviserade EU-kommissionen förslag om att allt riktat sillfiske i centrala Östersjön och Bottniska viken ska stoppas under nästa år.

 – Det innebär en nedstängning av hela fisket i hela Östersjön. Torskfisket är redan stoppat, liksom sillfisket i västra Östersjön. Nu aviseras en stängning av resterande sillfiske, med undantag för sillfisket i Rigabukten, säger Henrik Svedäng. 

 

Från lovande till katastrof

Kommissionen baserar sitt förslag på ICES vetenskapliga uppskattningar, som visar att de båda sillbestånden är allt för små och i dåligt skick. I centrala Östersjön har

Henrik Svedäng utanför EU-parlamentet. Foto: Lisa Bergqvistoutside the Parliament. Foto: Lisa Bergqvist

beståndets lekbiomassa under de senaste 30 åren legat strax över eller strax under den kritiska nivån, Blim, som markerar gränsen för när beståndet löper stor risk att krascha. Beståndet i Bottniska viken lider beståndet brist på storvuxna, äldre individer. Lekbiomassan har halverats sedan mitten av 1990-talet och ligger nu nära Blim.

 – På mindre än tio år har förvaltningen gått från godkänt eller i alla fall lovande för många bestånd, till katastrof, säger Henrik Svedäng. 

Enligt honom spelar den föränderliga och känsliga miljön i Östersjön roll för det marina ekosystemet och fiskpopulationerna.

 – Men de vetenskapliga prognoserna har också varit allt för optimistiska. Det har visat sig svårare än man anat att bedriva ett omfattande industrifiske i Östersjön, säger han.  

 

Ansvaret är hos ministrarna

I våras rekommenderade ICES fångstkvoter på upp till 63 049 ton för strömmingen i Bottniska viken och upp till 52 459 ton för sillen i centrala Östersjön under nästa år. Samtidigt varnade man för att ett så pass högt fisketryck innebär stora risker för båda bestånden.

För strömmingen i Bottniska viken skulle det ge en 26 procents sannolikhet för att lekbiomassan hamnar under Blim till år 2025. För sillbeståndet i centrala Östersjön skulle sannolikheten vara 29 procent. Även om det inte skulle fiskas någon sill alls i Bottniska viken och centrala Östersjön under nästa år skulle sannolikheten för att hamna under Blim ändå överstiga 5 procent – för båda bestånden.

ICES hänvisade även till den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön som säger att fångstkvoter ska ”fastställas på ett sätt som säkerställer att sannolikheten är mindre än 5 procent för att lekbeståndet understiger Blim”.

 – Det är bra att kommissionens förslag följer den plan som har beslutats av ministerrådet och parlamentet. Nu får vi hoppas att också ministrarna följer det regelverk de har varit med om att besluta om, säger Charles Berkow, policyanalytiker på Stockholms universitets Östersjöcentrum.

FAKTA: EU-kommissionens förslag för nästa års fiske  (beslutad kvot för 2023 inom parentes)

Hittills har EU-kommissionen bara givit specificerade kvotförslag för tre av totalt tio kommersiella fiskbestånd i Östersjön. Övriga förslag om kvot och bifångstkvot kommer senare i höst: 

  • Västra torskbeståndet: bifångstkvot, förslag kommer i höst (489 ton)
  • Östra torskbeståndet: bifångstkvot, förslag kommer i höst (595 ton)
  • Västra sillbeståndet: bifångstkvot, förslag kommer i höst (788 ton)
  • Sill i Bottniska viken: bifångstkvot, förslag kommer i höst (80 074 ton)
  • Sill i centrala Östersjön: bifångstkvot, förslag kommer i höst (61 051 ton)
  • Sill i Rigabukten: 36 514 ton (45 643 ton)
  • Skarpsill: fångstkvot, förslag kommer i höst (201 554 ton)
  • Rödspätta: fångstkvot, förslag kommer i höst (11 313 ton)
  • Lax i södra och egentliga Östersjön: 53 967 ton (63 811 ton)
  • Lax i Finska viken: 10 144 ton (9 455 ton)
 

Bifångstkvoter kan bli trojansk häst

EU-kommissionen valde i år att basera sitt förslag på vetenskapen – och framför allt på flerårsplanen. Förutom stopp för riktat fiske på sill/strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken föreslår kommissionen att de nuvarande fiskestoppen för torsk (både västra och östra beståndet) och den västra vårlekande sillen fortsätter även nästa år. 

Eftersom det pelagiska trålfisket efter sill och skarpsill i praktiken är ett blandfiske, och eftersom torsk är en vanlig bifångst när man bottentrålar efter rödspätta, kommer kommissionen att återkomma med sina förslag på exakta kvoter och bifångstkvoter för samtliga inblandade arter (sill, skarpsill, torsk och rödspätta) senare i höst, efter att ha konsulterat ICES.

Om bifångstkvoterna sätts för högt riskerar de att bli en ”trojansk häst” som försvagar bestånden ytterligare, menar Henrik Svedäng. 

 – Frågan är till exempel hur omfattade skarpsillsfiske som går att bedriva i Östersjön om sillbestånden samtidigt behöver skyddas, säger han.

Och även om bifångstkvoterna för torsk och sill i slutänden sätts på tillräckligt låga nivåer måste förvaltningen försäkra sig om att de också efterlevs.  

 – Resonemanget om bifångster kompliceras av de felrapporteringar som förekommit inom framför allt det storskaliga foderfisket, säger Charles Berkow.   

 

Sänkt sillkvot i Rigabukten

EU-kommissionens förslag speglar hur allvarligt läget är för fiskbestånden i Östersjön. Om EU-ministrarna i oktober väljer att följa kommissionens förslag kommer det att innebära att nästa års kommersiella fiske i Östersjön bara kommer att riktas mot skarpsill, plattfisk och lax – samt mot det relativt lilla sillbeståndet i Rigabukten, där kommissionen föreslår att kvoten sänks med 20 procent (till 36 514 ton) nästa år.

Text: Henrik Hamrén

Läs mer

EU-kommissionens pressmeddelande

DN Debatt: ”Så kan Sverige agera för att rädda strömmingen nu”