Förslaget till nytt direktiv om rening av avloppsvatten – vad händer nu?

Både Europaparlamentet och EU-rådet har nu sagt sitt om kommissionens förslag till ett nytt direktiv om rening av avloppsvatten. Forskaren Bärbel Muller-Karulis och policyanalytikern Ellen Bruno har följt processen och analyserat resultatet så här långt.

Reningsverk för avloppsvatten i Wroclaw i Polen. Foto: Marius Szczygieł/Mostphotos

Bärbel Muller-Karulis, vad anser de andra EU-organen om kommissionens förslag när det gäller avskiljning av näringsämnen?

 – EU-parlamentet lämnade sina ändringsförslag den 5 oktober och EU-rådet den 16 oktober. Båda föreslog ett antal ändringar. Tyvärr röstade både parlamentet och rådet för att mildra de krav på avlägsnande av näringsämnen som kommissionen föreslagit. Båda föreslog att avloppsreningsverk även fortsättningsvis ska få förlita sig på naturlig kväveretention i floder och sjöar för att uppnå kraven på avlägsnande; permanent enligt parlamentet och under en period på 15 år enligt rådet. Detta är problematiskt eftersom retentionsnivån är mycket osäker och varierar enormt med bland annat vattendragens egenskaper och det lokala klimatet.

Bärbel Muller-Karulis.

– Både parlamentet och rådet valde också att helt kringgå kraven på kväverening under den kallare delen av året och föreslår att dagar med avloppsvattentemperaturer under 12 grader helt enkelt ska ignoreras i beräkningen av kväverening. Parlamentet och rådet följde inte heller kommissionens strikta (och ambitiösa) definition av "tätbebyggelse" och båda vill tillämpa direktivet i områden med högre befolkningstäthet än kommissionen, vilket skulle leda till att mer avloppsvatten i landsbygdsområden behandlas i mindre effektiva enskilda system.

Något positivt att notera?

 – Ja, parlamentet och rådet var fortfarande eniga med kommissionen om att skärpa kraven på rening av näringsämnen jämfört med det nuvarande direktivet, om än med lägre ambitioner för kväve (80 procents rening jämfört med kommissionens 85 procent). Rådet skulle också vilja se lägre krav på fosforavskiljning (87,5 procent jämfört med kommissionens 90 procent), medan EU-parlamentet till och med föreslog högre (93 procent) fosforavskiljning.

 – Parlamentet och rådet enades också om att skärpa reglerna för vilket näringsämne – kväve, fosfor eller båda – som ska avlägsnas vid tertiär rening. Båda föreslår att stora avloppsreningsverk (parlamentet: > 100 000 pe (befolkningsekvivalenter), rådet: > 150 000 pe) måste avlägsna både kväve och fosfor, medan mindre anläggningar kan fortsätta att anpassa sin strategi till den "lokala situationen".

Reningsverk i den del av Östersjöns avrinningsområde som ligger inom EU. Baserad på data rapporterad till EU Waterbase.

Vad kan de föreslagna förändringarna i propositionen betyda för Östersjön?

– Egentligen inte så mycket. Det finns sannolikt andra områden inom EU där det nya direktivet kan få större effekt. Som Östersjöcentrum redan konstaterade i ett faktablad som publicerades i våras, har kraven i kommissionens förslag – med undantag för kväverening i den norra delen av avrinningsområdet – redan i stor utsträckning överträffats av utvecklingen inom denna sektor i många av EU-länderna i Östersjöns avrinningsområde, där avloppsvattenrening är ganska avancerad i dag.

– För att uppnå minskningar av näringsbelastningen bör EU kräva tertiär rening för både kväve och fosfor i hela Östersjöns avrinningsområde i alla anläggningar större än 10 000 pe och ta bort kryphål som undantag för kallt väder och redovisning av naturlig kväveretention. I annat fall kommer kväverening inte att genomföras i den norra delen av avrinningsområdet.

Ellen Bruno, hur har det gått med kravet på avancerad behandling av kemikalier (ett fjärde reningssteg) som kommissionen föreslog?

– Kommissionens förslag innehöll för första gången krav på avancerad rening av mikroföroreningar i reningsverk, vilket var mycket välkommet för kemikalieforskarna vid Stockholms universitet. Både parlamentet och rådet har dock försvagat det

Ellen Bruno.

ursprungliga kravet på ett sådant fjärde reningssteg vid anläggningar över 100 000 pe till anläggningar över 150 000 pe respektive 200 000 pe. För de reningsverk som ligger över 10 000 pe (men under 150/200 000 pe) föreslås kravet på avancerad rening baseras på om områdena är identifierade som känsliga för föroreningar. Om parlamentets förslag går igenom kommer omkring 40 anläggningar i Östersjöns avrinningsområde inte automatiskt att vara skyldiga att införa avancerad avloppsvattenrening för mikroföroreningar, som hade varit det med kommissionens förslag. Dessa plus 15 anläggningar kommer eventuellt att uteslutas om förslaget följer rådets linje. Tidsfristen för att uppfylla kravet har tyvärr också skjutits fram från 2040 till 2045.

Vad händer nu?

– Eftersom kommissionen, parlamentet och rådet alla hade olika åsikter kommer direktivet att gå in i EU:s trepartsförfarande för att förhandla fram en kompromiss. Resultatet av trepartsmötet kommer också att avgöra hur det nya direktivet påverkar belastningen av näring och föroreningar på Östersjön.

Lisa Bergqvist

Läs mer

Fact sheet: Potential effects of the proposed UWWTD on nutrient inputs to the Baltic Sea

Response to the European Commission proposal for a recast Urban Waste Water Treatment Directive