Förra året godkändes en uppdaterad version av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av alla länder runt Östersjön samt av EU. Målet med planen är att återställa det gemensamma havet till ett hälsosamt och motståndskraftigt tillstånd, och en förutsättning för detta är att näringstillförseln minskas avsevärt. Genom BSAP har alla länder kommit överens om att minska sina utsläpp av kväve och fosfor till havet under ett visst tak, vilket ska garantera att Östersjön återgår på sikt upphör att vara påverkat av övergödning.

Bo Gustafsson, forskare och chef för Baltic Nest Institute vid Östersjöcentrum.

Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har spelat en viktig roll i utvecklingen av modeller och beräkningar som ligger till grund för fastställandet av dessa tak, och i ett nyligen publicerat faktablad beskrivs den vetenskapliga grunden för överenskommelsen.

– Många aktörer kommer att arbeta med genomförandet av BSAP, men förmodligen är det få som har kunskap om hur målen sätts och hur beräkningarna görs, säger forskaren Bo Gustafsson, som är författare till faktabladet. 

Utvecklingen av systemet för minskningen av näringsämnen har varit ett samspel mellan beslutsfattare och forskare, där politikerna sätter målen och fattar de faktiska besluten och forskarna bistår med kunskap om vad som krävs för att målen ska nås.

– Kunskap om denna process, de principer som fastställts och de överväganden som gjorts, är inte bara viktig för att förstå målen som de är, utan kanske ännu viktigare för att främja en fortsatt utveckling av den komplexa hanteringen av övergödningen av Östersjön, menar Bo Gustafsson.

Läs faktabladet:

Understanding how eutrophication is quantified in the HELCOM BSAP (webbversion)

Understanding how eutrophication is quantified in the HELCOM BSAP (681 Kb)  (layoutad pdf)