Nu kan sillgrisslorna på Stora Karlsö följas igen – ur fler vinklar

Sommaren är här och med den livesändningen av sillgrisslorna som häckar på sillgrisslehyllan på Stora Karlsö. Nu går det att följa fågellivet på ön genom flera olika webbkameror och forskarna efterlyser allmänhetens hjälp med att rapportera intressanta iakttagelser.

Allmänheten kan följa sillgrisslorna på Stora Karlsö på WWFs hemsida och tipsa forskarna när man ser något intressant. Bild från livesändningen 13 juni 2023.

Stora Karlsö utanför Gotland är känd för sin koloni av sillgrisslor, som är den största i Östersjön. Omkring 25000 sillgrisslor häckar här, liksom omkring 1 000 par ejdrar och 12 000 par tordmular.

Sillgrisslehonan lägger sitt enda ägg på en smal klipphylla högt ovanför marken. När ungarna är cirka tre veckor gamla hoppar de från klipporna till sina pappor som väntar i havet. Fåglarna har studerats under många år och för att underlätta forskningen finns en byggd konstruktion, den så kallade sillgrisslehyllan, på berget. Sedan 2019 har aktiviteten på hyllan sommartid livestreamats på WWFs hemsida.

I år har antalet kameror på Stora Karlsö utökats till över 70 stycken, varav fyra i dagsläget går att följa på hemsidan. Med hjälp av artificiell intelligens analyserar forskarna fåglarnas beteende, men allmänheten kan också hjälpa till genom så kallad medborgarforskning, och rapportera intressanta iakttagelser från webbkamerorna. 

 – Vi vill lära oss mer om hur sillgrisslorna umgås, hanterar konflikter och påverkas av värmeböljor. Nu hoppas vi att allmänheten vill fortsätta följa allt spännande som händer fågelföräldrarna och deras ungar och samtidigt bidra till viktig forskning, säger Inger Näslund, senior havsexpert, WWF Sverige i ett pressmeddelande.

Nytt i år är att även ejdrarna, som rör sig nere vid stranden, filmas och inkluderas i medborgarforskningen.

Se livesändningarna här

Om projektet

Östersjöcentrum är huvudman för sillgrisslehyllan på Stora Karlsö. Den omfattande havsfågelforskningen på ön innefattar studier av flera arter och ingår i projektet Baltic Seabird Project som startade 1997. Forskningen leds av Stockholms resilienscentrum i samverkan med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och finansieras av WWF.

Läs mer om Baltic Seabird Project