– Det känns bra att äntligen få våra farhågor bekräftade. Samtidigt är det en oerhört oroande situation vi nu ser, säger Gustaf Almqvist, marinekolog och projektledare på Länsstyrelsen i Stockholm.  

Under några sommarveckor i augusti i fjol genomförde han och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och Stockholms universitets Östersjöcentrum undersökningar med hydroakustik och provtrålning i skärgårdsområdena Himmerfjärden-Landsort och runt Askö. Resultaten visade att det tycks ha skett stora förändringar i fisksamhället.

– I Himmerfjärden-Landsort såg vi framför allt en drastisk nedgång av mängden årsyngel av strömming och en mycket kraftig ökning av mängden storspigg jämfört med hur det såg ut i samma område för ungefär 20 år sedan, säger Gustaf Almqvist.

”En genomgripande förändring”

I liknande provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre strömmingar (14%). Storspigg var vid det tidigare undersökningstillfället obefintlig.

I fjol såg det helt annorlunda ut. Av fångsterna som kom upp i forskarnas trålar var andelen strömmingsyngel endast 3 procent – medan andelen storspigg utgjorde hela 85 procent. Även andelen skarpsill och ettåriga eller äldre strömmingar var betydligt lägre (3 respektive 6 procent).

Fiskakustiker Olavi Kaljuste från SLU Aqua rullar ut provtrålen nattetid. Foto: Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.

– Det går inte att slå fast när, hur eller varför denna stora förändring har ägt rum eftersom det saknas övervakning med regelbundna undersökningar för perioden 2005-2020. Våra iakttagelser gjordes enbart under 2021 så egentligen kan vi bara säkert säga att det var så det såg ut i detta område just det året. Men mycket talar för att detta inte är en tillfällighet utan att det har skett en genomgripande förändring, säger Thomas Axenrot, fiskeforskare vid SLU och en av forskarna bakom rapporten.

Mängden spigg talar för ett regimskifte

Strömming på skarpsill. Foto: Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.

För Asköområdet fanns inga historiska data att jämföra med. Forskarna kunde dock konstatera att fisksamhället ser ut på ett liknande sätt även där. Fångsterna i provtrålningen dominerades av skarpsill (46 procent) och storspigg (36 procent). Andelen årsyngel och ettåriga eller äldre strömmingar var endast för 8 procent vardera.

– Om våra resultat speglar det rådande läget, det vill säga att det är så här fisksamhället ser ut numera i dessa inre vatten, då har vi fått ett regimskifte, säger Thomas Axenrot.  

Det som talar för att resultaten från fjolårets provtrålningar inte bara visar en tillfällig förändring är framför allt att bestånden av storspigg har vuxit sig så stort.

– Strömmingsleken kan misslyckas enstaka år, men att spiggbeståndet samtidigt skulle kunna öka så kraftigt från ett år till ett annat är inte lika sannolikt. En så pass kraftig ökning av beståndsstorleken tar längre tid att bygga upp, säger Thomas Axenrot.

Fisket kan ha skapat plats för storspiggen

Frågan är hur detta regimskifte i så fall har uppkommit. Kommer det in mindre mängder strömming från utsjön för att leka, vilket ger beståndet av storspigg större utrymme att växa? Eller har mängden storspigg ökat av någon annan okänd anledning och gradvis trängt bort strömmingen?

Strömming, skarpsill och storspigg konkurrerar om samma mat (djurplankton). Dessutom äter storspigg sannolikt gärna nykläckta strömmingsyngel. Enligt Gustaf Almqvist pekar mycket mot att det storskaliga trålfisket efter sill och skarpsill har bidragit starkt till förändringarna i fisksamhället.

– Att industrifisket påverkar följer ekologisk logik. Vi har tre arter som konkurrerar om samma föda. Om man fiskar väldigt hårt på två av dem gynnas den tredje, i det här fallet storspiggen, och kan ta större plats på bekostnad av de andra två, säger Gustaf Almqvist, och påpekar att även andra faktorer, som övergödning och ett varmare klimat, också kan spela in.

Forskningsfartyget U/F Asterix utrustad med ekolod och trålutrustning. Liten på utsidan men desto större på insidan. Foto: Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.

”Vi vet inte allt"

Provtrålning i Himmerfjärden. Foto: Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm.

Beståndet av sill/strömming i centrala Östersjön, dit hela Stockholms skärgård räknas, har sedan 1970-talet minskat med 80 procent. På senare år har framför allt lokala yrkesfiskare varnat för att det finns betydligt mindre sill/strömming än vanligt i många kustområden och skärgårdar, bland annat i Stockholms skärgård och sydvästra Bottenhavet. Samtidigt har en större andel av storskaliga pelagiska trålfisket efter sill/strömming och skarpsill flyttat närmare kusten längs med i princip hela ostkusten.

Sedan flera år har det kommit allt mer högljudda krav på att flytta ut trålgränsen eller införa fiskefria perioder i de kustnära områden där sillen ansamlas innan lek. Ett stort problem i diskussionerna har varit bristen på bevis. Ansvariga myndigheter och politiker har inte velat agera enbart utifrån larm från lokala fiskare utan har krävt mer robusta vetenskapliga fakta.

– Våra resultat från Himmerfjärden och Askö är inte heltäckande, men de bekräftar vad kustfiskarna har varnat för i flera år. Och med emfas dessutom. Vi vet inte allt. Därför är det viktigt att nu fortsätta med dessa undersökningar under flera år. Jag skulle gärna se att man gör den här typen av undersökningar till en del av miljöövervakningen och utökar den till flera viktiga kustområden längs hela ostkusten, säger Gustaf Almqvist.

Trålgränsen flyttas ut på prov

Nyligen redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sitt regeringsuppdrag om hur strömmingsbestånden ska skyddas. Mot bakgrund av detta valde regeringen bland annat att fokusera på utflyttning av trålgränsen på prov i området mellan södra Öland och upp till Örskär nära Öregrund.

– Då borde det bli extra viktigt med årliga undersökningar för att kunna följa eventuella resultat av denna åtgärd, säger Thomas Axenrot.

Text: Henrik Hamrén

Se filmen Spiggvågen sveper över kusten