Den nya Lektionsbanken om Östersjön ska göra det lätt för lärarna att undervisa om hav och hållbar utveckling, med Östersjön som konkret exempel på ett ekosystem som vi människor är beroende av, och behöver ta hand om. Materialet är framtaget av forskare och vetenskapskommunikatörer vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, i samarbete med pedagoger vid Baltic Sea Science Center på Skansen och med stöd av en referensgrupp av gymnasie- och högstadielärare, som testat materialet.

– Det är aktuellt och engagerande för eleverna att lära sig om ekologi i Östersjösammanhang, snarare än ett obestämt, stereotypt modellekosystem på land, tycker en av de biologilärare som prövat materialet på sina elever.

– Jag sjunker gärna in ett par timmar i de här materialen. Det är fint, och bra kommunicerat direkt till lärare, och innehåller samtidigt bilder och material som kan köras direkt ut till eleverna i klassrummet. Jag skulle önska att mer läromedel var så här, säger en annan.

Tre delar

Lektionsbanken är uppdelad i tre delar. Den första handlar om Östersjöns geografi och historiska utveckling, den andra om havets ekologi och biologiska mångfald. Beskrivningarna börjar ute i världshavet och zoomar sedan in på vårt eget unika innanhav.

Den tredje delen fokuserar på det som fortfarande är Östersjöns värsta miljöproblem: övergödningen.

Vad är det som gör att vattenmassor i Östersjön skiktar sig? I ett av Lektionsbankens enkla försök kan du och dina elever undersöka fenomenet. Foto: Maria Lewander, Havsmiljöinstitutet.

Fakta, bilder och övningar

Materialet består av faktaunderlag, för att lärarna själva ska kunna läsa in sig, och ett rikt, aktuellt bildmaterial, som kan användas vid genomgångar och diskussioner. Det innehåller också flera övningar – en del digitala, en del praktiska fältövningar, och flera labbar som man kan göra i klassrummet. Det finns också ett escape room-inspirerat spel, där eleverna själva får rädda en skärgårdsvik från övergödning.

– Man ska ha roligt, både när man undervisar och när man lär sig, tycker Michaela Lundell, vetenskapskommunikatör på Östersjöcentrum och projektledare för det nya undervisningsmaterialet.

Få "torskäggen" att sväva i vattnet. Ett spännande försök som kan bli startpunkt för diskussioner om Östersjöns miljöförhållanden. Foto: Tina Johansen Lilja, Havsmiljöinstitutet.

– De övningar vi har tagit fram är enkla att göra samtidigt som de kan användas för diskussioner ur flera olika ämnesperspektiv. Har man till exempel bara vatten, salt, karamellfärg och lite fiskrom, kan man sedan diskutera densitet, flytkraft och osmos, och förklara Östersjöns särskilda miljöförhållanden med bräckt vatten, skiktning och syrebrist. Man kan också prata om evolution och om torskens och andra arters anpassning till Östersjöns speciella miljö. Och så kan man diskutera konsekvenserna av överfiske och övergödning, och vilka fiskar eller andra havsorganismer som är mest hållbara att äta.

Hållbar utveckling i praktiken

Lärare från olika ämnen kan ha glädje av materialet, även om det finns en tyngdpunkt i biologi, geografi och naturkunskap, och det lämpar sig väl för ämnesövergripande temaarbeten.

Läroplanerna är fulla av skrivningar om hållbar utveckling, som det inte alltid är så lätt för skolorna att omsätta i praktiken. Med Lektionsbanken om Östersjön går det lätt att få in hållbarhetsperspektiv i undervisningen och ge eleverna kunskaper för att kunna ta ställning till samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund.

– Det här materialet är en del av den kunskapsbrygga som Stockholms universitets Östersjöcentrum är mellan forskningen och övriga samhället, med målet om en bättre Östersjömiljö för alla, säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum.

– Vi är väldigt glada och stolta att nu kunna presentera den här undervisningsresursen, som verkligen är grundad i både forskningen och målgruppens behov.

Lektionsbanken om Östersjön är framtagen med finansiering av stiftelsen BalticSea2020.

Du hittar materialet här.