Generellt är intresset för EU-valet fortfarande lågt – i en undersökning genomförd av DN/IPSOS visste bara 44 procent av de tillfrågade att det är val i år, och bara en av sex kunde pricka in rätt månad. Givet hur viktigt EU-parlamentet är, inte bara när det gäller miljölagstiftningen utan även i många andra angelägna områden såsom regional utveckling, handelsfrågor och matproduktion, tycker vi på Östersjöcentrum att betydligt fler nyhetsinslag borde ha ett EU-perspektiv. 

EU-valet upplevs kanske mer än riksdagsvalet som ett val på en person, snarare än ett parti. Sannolikt eftersom få vet vad de partigrupper politikerna kommer att tillhöra i EU-parlamentet egentligen står för. Det låga intresset för EU-valet gör det dock svårt för de politiker som kandiderar att synas och höras, särskilt för de som redan sliter i Europaparlamentet. I Sverige är många av parlamentarikerna okända för gemene man, eller har i alla fall haft relativt liten politisk erfarenhet innan de blev EU-politiker. 

I en analys gjord av EU Matrix, som tittat på vilka EU-parlamentariker som har haft störst inflytande på EU:s politik finns inga svenskar med i topp 100. Det är också få svenska politiker som har framträdande platser i sina utskott. Några av skälen som analysföretaget lyfter fram är att få svenska EU-parlamentariker har haft tunga politiska poster i hemlandet, till exempel som minister, och då har man inte så stor möjlighet att få ansvarsfulla uppdrag i parlamentet. Dock placerar sig tre svenska kvinnliga parlamentariker högt inom migrationsområdet, miljöområdet, jordbruks- och livsmedelssektorn, socialpolitik samt på området hälsa. 

EU Matrix pekar också på att få svenska politiker har arbetat länge i parlamentet, vilket kan göra att de inte hunnit lärt sig driva frågor på ett framgångsrikt sätt. De svenska politikerna är dessutom utspridda på flera olika utskott, istället för att som finländarna vara koncentrerade till ett fåtal, vilket kan ge större inflytande. 

Grupptillhörigheten viktig

När valet är över formas de politiska grupperna i parlamentet. Ledamöter med likartade politiska åsikter går alltså samman i parlamentsgrupper. I den förra artikeln gick vi igenom grupperingarna i dagens parlament, vilka troligen kommer bestå. Kandidater eller partigrupper från vissa länder kan dock välja någon ny tillhörighet beroende på var man känner att både ens egets partis och ens egna idéer bäst hör hemma. 

Som enskild EU-parlamentariker är det inte möjligt att följa alla parlamentets frågor utan man arbetsfördelar på samma sätt som man gör i nationella parlament. Som parlamentariker bevakar man därför i praktiken bara vissa frågor och som gruppmedlem stödjer man oftast partigruppens förslag på hur man ska rösta i andra frågor. Det är därför oerhört viktigt vad gruppen vill åstadkomma. I partigruppernas valmanifest lägger man fast inriktningen för den kommande mandatperioden.  

Partigruppernas valmanifest hittar man på respektive grupps hemsida. EPP, the European People’s Party, som samlar höger/konservativa partier och är den största gruppen i parlamentet, har i sitt valmanifest bland annat velat se sig som lantbrukets förespråkare. De förespråkar till exempel att subventioner till lantbruket ska ha färre miljökrav kopplade till sig och att fisket ska få stöd till att minska sin klimatbelastning. Den näst största gruppen är S&D, Progressive Alliance of Socialists and Democrats, som framhåller vikten av fortsatta satsningar på den gröna given (the Green Deal) men utan att ge tydliga förslag på hur det ska gå till. De betonar också att alla måste vara med på omställningen för att den ska kunna genomföras.

Så arbetar en EU-parlamentariker

Vi har frågat två före detta EU-parlamentariker, Jytte Guteland (S) som arbetade i EP mellan 2014 och 2022 och Christofer Fjellner (M) som suttit i EP mellan 2004 och 2019 om deras arbetssätt. 

Hur påverkar man som EU-parlamentariker de frågor man tycker är viktiga? 

Jytte Guteland (S). Foto; Sveriges riksdag

Jytte: Det viktigaste i början är att bli invald i rätt utskott i förhållande till de frågor man vill driva. Sen gäller det att visa att man vill prioritera vissa frågor i det utskottet och bli den som handhar frågorna i sin politiska grupp. Det gäller att vara lite envis och fokuserad.

Christofer: Den stora skillnaden mellan EU-parlamentariker och riksdagsledamöter är att riksdagsparlamentariker i princip röstar för eller emot redan lagda förslag, medan EU-parlamentariker påverkar hur lagstiftningen ska se ut genom att skriva konkreta förslag på lagändringar. Sakkunskap är därför viktig och premieras verkligen i EU-parlamentet. Det är viktigt att arbeta långsiktigt med en fråga under många år och skapa trovärdighet bland kollegorna. 

Hur får man med sig andra inom EP på sina frågor och åsikter?

Jytte: Lyssna på andra, var villig att kompromissa men håll fast och upprepa det viktigaste som en papegoja. Först när du drivit frågan länge hör folk vad just du säger.

Christofer: Det är viktigt att bygga koalitioner för de frågor man själv vill driva. I EU-parlamentet finns inga färdiga block-konstellationer utan i varje fråga kan man hitta nya vänner. Ledamöterna är heller inte lika lojala med sina partigrupper som man är i den nationella politiken.

Har du något exempel på när en arbetsmetod du använt gav bra resultat?

Jytte: Jag var väldigt tydlig att jag prioriterade klimat och kemikalier och jag blev talesperson för båda genom mitt gruppledaskap i miljöutskottet. Jag tror att just envisheten att hålla i frågorna länge som gav mig den rollen. Sedan blev jag huvudförhandlare för EU:s klimatlag vilket gav mig de bästa möjligheterna att påverka klimatet under den mandatperioden. 

Christofer Fjellner (M). Foto: Liselotte van der Meijs

Christofer: Fiskepolitiken är ett bra exempel på när jag kunde påverka lagstiftningen. Jag hade ett intresse och kunskap i frågan och höll i princip med den gröna gruppen medan många i min egen partigrupp var kritiska. Jag kunde tack vare min trovärdighet i fiskefrågan övertyga över en tredjedel av min egen partigrupp att rösta med gröna gruppen vilket var helt avgörande för att den nya fiskepolitiken skulle gå igenom. 

Vad har du för tips till nya EU-parlamentariker?

Jytte: Var lite envis med de viktigaste frågorna, hoppa inte runt mellan utskott eller frågor för länge. Försök att bilda nätverk i ditt utskott både i din grupp och med andra. Lycka till med en av de roligaste och politiskt mest inflytelserika uppdragen man kan tänka sig!

Christofer: Läs på. Alla har åsikter men kunskap är det som gör skillnad. Och stanna länge. Första mandatperioden lär man sig, andra mandatperioden tror man att man förstår, den tredje gör man verkligen skillnad.   

Informera dig om både person och EU-grupp

De svenska EU-parlamentarikerna förväntas driva samma linje som de svenska hemma-partierna. Generellt viner nog ändå den nationella partipiskan mindre i Bryssel än på hemmaplan; i Bryssel har ju ledamöterna både det nationella partiet och den europeiska partigruppen att förhålla sig till. Friheten att driva på i enskilda frågor är också större som så kallad MEP (Member of Parliament) än som riksdagsledamot. 

Om du vill vara en påläst väljare behöver du läsa på om enskilda kandidater på de svenska partiernas hemsidor – vilka frågor tänker de driva och hur. Men du behöver också ha koll på vilka EU-partigrupper de svenska kandidaterna tillhör och läsa dessa gruppers valmanifest. Det är troligare att den kandidat du väljer kommer att rösta med sin grupp i EU-parlamentet än att hålla den svenska partilinjen, om dessa visar sig skilja sig åt. När alla partigruppernas valmanifest finns att tillgå återkommer vi på Östersjöcentrum med en analys av hur havsfrågorna behandlas i dem.

Text: Gun Rudquist, Ellen Bruno och Charles Berkow

Tidigare artiklar i serien:

Valet till Europaparlamentet spelar roll för havet (2024-02-23)