Valet till Europaparlamentet närmar sig. Den nionde juni går drygt hälften av svenskarna med rösträtt till valurnorna, att döma av valdeltagandet 2019. Med andra ord tycker nästan hälften av de röstberättigade att det så kallade EU-valet inte är så viktigt. Hur kommer detta sig? Varför bryr sig inte fler? Är det för att man inte vet vilken roll Europaparlamentet, EP, spelar för ens hjärtefrågor? Skälen till det låga röstdeltagandet kan vi ju bara spekulera i. Statsvetare och andra forskare kan säkert svara bättre på den frågan. Men det som vi kan berätta om är vilken roll EP har, hur det går till och varför det är så viktigt för havet vem som tar plats i EP. Huvuddelen av miljöfrågorna, inklusive hav, styrs av EU-politik. Så med andra ord, bryr man sig om havet så måste man bry sig om vilken politiker som röstas in i EP. Detta ska vi försöka berätta mer om i en artikelserie fram till valet 9 juni.

Kort kan man säga att EP i stort funkar som nationella parlament. Ledamöterna i Europaparlamentet har valts genom direkta val i respektive land sedan 1979 och har successivt fått allt större befogenheter genom de olika fördrag som EU:s medlemsländer har slutit. Idag är det en stark spelare och utgör tillsammans med ministerrådet de beslutande organen om flertalet nya regler. Förutom att vara med och besluta om ny lagstiftning, granskar EP även EU-institutionerna och ska främja mänskliga rättigheter i och utanför EU. 
EP föregicks av en s k parlamentarisk kommitté som instiftades i samband med EU:s bildande 1951 och hade då främst en kontrollerande funktion. I takt med nya fördrag, alltså överenskommelser på högsta nivå om hur och vad EU ska göra, har EP fått allt mer makt. I och med Lissabonfördraget 2009 togs ett sista avgörande steg – EP fick likställd rätt med ministerrådet att bestämma om EU:s budget. Detta var avgörande för t ex jordbrukspolitiken, som då upptog hälften av EU:s budget. Fördraget gav också EP en nyckelroll när det gäller att utse vem som ska leda EU-kommissionen, ordföranden. Vi återkommer nedan till denna fråga. Dessutom fick EP 2009 beslutanderätt i centrala fiskefrågor vilket det inte hade innan, därmed blev också EP:s fiskeutskott mer intressant att sitta i för de politiker som värnar om havet.

Europaparlamentets organisation

EP är organiserat och arbetar i hög grad som ett nationellt parlament. EP leds av en talman som väljs för en halv mandatperiod, alltså två och ett halvt år. Förutom att se till att EP:s arbete löper på, representerar talmannen EP utåt, till exempel i kontakter med andra EU-institutioner. 

Det finns dock viktiga skillnader i arbetssätt mellan EP och ett nationellt parlament. EP är inte lika fast knutet till ”regering”. Därmed saknas den blockpolitik som vi har i Sverige och enskilda ledamöter har större möjligheter att driva frågor, t ex genom att bli ansvariga för ett lagförslag. 

Det finns 705 ledamöter som representerar EU:s 27 medlemsländer. De väljs för en femårsperiod. Hur många ledamöter som varje land får ha beror på befolkningsmängden i landet. Sverige har för närvarande 21 Europaparlamentariker. 

I EP grupperas ledamöterna i grupper utifrån sin politiska tillhörighet och inte utifrån vilket land man kommer från. Grupperna är:

• Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) – EPP – (svenska M och KD)
• Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet – S&D (svenska S)
• Renew Europe Group – RENEW (svenska C och L)
• Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen – the Greens/EFA (svenska MP)
• Gruppen Europeiska konservativa och reformister – ECR (svenska SD)
• Gruppen Identitet och demokrati - ID
• Vänstergruppen i Europaparlamentet - GUE/NGL (svenska V)
• Grupptillhörigheten är stark och parlamentariker röstar oftare med sin partigrupp än med sitt hemma-parti (som ibland inte tycker likadant som den europeiska partigruppen) eller med sitt lands regering.

EU-parlamentet. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Arbetet i utskotten

Ledamöternas arbete sker i 20 olika utskott som täcker alla olika ämnesområden som berör EU. Det är inte alla samhällsfrågor som har EU-gemensam politik. Vård och skola liksom försvaret, är t.ex. nationella frågor. Detta bör man komma ihåg när man tittar på vad EU:s budget används till och förklarar varför så stor del av budgeten går till jordbruket, som är en gemensam fråga. Även miljölagstiftningen är en EU-gemensam fråga och på miljöområdet kommer uppskattningsvis mellan 80 – 90% av Sveriges lagstiftning från EU:s lagstiftning. För havsfrågorna är några av styrande regelverken havsmiljödirektivet, gemensamma fiskeripolitiken, REACH, avloppsdirektivet och habitat- och fågeldirektiven.

Utskottens sammansättning ska spegla EP:s totala politiska fördelning. För havets del är det särskilt viktigt vad som sker i miljöutskottet (ENVI), jordbruksutskottet (AGRI) och fiskeutskottet (PECH) men förstås berörs haven av vad som sker i budget-, transport-, regional utvecklingsutskottet och många fler. 

Om man blir vald till EP-ledamot kan man önska sig ett visst utskott men det är inte självklart att man får en plats. Väl invald så kan man ta på sig ansvar för att driva en fråga och man kan, på uppdrag av sitt utskott, bli så kallad rapportör för ett pågående lagförslag, t ex revideringen av avloppsdirektivet. Då är man ansvarig för att leda utskottets diskussioner om ett nytt förslag, ofta ta fram en rapport om frågan, föreslå ändringar och förankra dessa i både det egna och andra utskott. Övriga utskott tillsätter var sin ”skuggrapportör”, som ansvarar för utskottets arbete med frågan. När utskottet väl har röstat går förslaget vidare till hela EP som röstar i plenum. Först då har EP en officiell position i frågan. 

Om man som vi på Östersjöcentrum vill framföra vetenskaplig kunskap rörande en viss fråga, är det alltså viktigt att tidigt träffa rapportören och dennes assistenter för att berätta vad forskningen vet just nu. Ju tidigare men kan delge kunskapen i processen desto bättre förstås.

Ledamöternas inflytande

Som enskild ledamot kan man väcka frågor genom att ta upp dem i sitt utskott, ordna seminarier och så vidare, men man kan inte formellt föreslå ny lagstiftning. Den rätten har bara EU-kommissionen. EP kan dock uppmana kommissionen att ta upp en fråga.

Frågor som är på bordet kan förstås hamna i långbänk. Man kommer kanske inte överens i utskottet som har huvudansvaret, eller ett annat utskott som har rätt att yttra sig tycker annorlunda. I praktiken handlar därför mycket av arbetet i parlamentet om att förankra sin fråga och sin position i de olika politiska grupperna, få med sig starka förespråkare från flera grupper, hitta kompromisser och sist men inte minst vara uthållig. Det tar lång tid att få igenom en fråga. Kriser riskerar också att sätta käppar i hjulen. De senaste två åren har kriget i EU:s närmiljö, samt höga energi- och matpriser påverkat vilka politikområden som går att förändra. Dessförinnan var det COVID-pandemin. Den ekonomiska krisen som började 2007 har också bromsat.

Den 9 juni väljs alltså de svenska ledamöterna, vissa är omval, andra är nya. I andra medlemsländer hålls valet vid lite andra datum i maj och juni. Förarbetena i EP kommer igång tämligen omgående, men i praktiken kommer ledamöterna vara på plats och EP sätta igång på allvar att jobba efter sommaruppehållet. Det nya EP börjar inte med ett tomt vitt papper framför sig utan tar i praktiken vid där det gamla slutade. Massor av processer är ju på rull och ska avslutas. Men vilken politisk gruppering som är stor och stark påverkar i hög grad vad EP så småningom bestämmer sig för att tycka. Därför är det viktigt att få ledamöter som vill driva havsfrågor i alla politiska grupperingar. 

Kommissionen byts ut

EP har också ett annat viktigt uppdrag, vilket nämndes inledningsvis. EP måste godkänna den nya EU-kommissionen. Den sittande kommissionen ska alltså bytas ut i höst. Vem som kommer leda kommissionens arbete avgör i hög grad vilka frågor som blir på agendan, liksom de löftena som denne och andra kommissionärer ger till parlamentet för att få sina mandat godkända. Idag är Ursula von der Leyen ordförande och hon kandiderar för en ny mandatperiod, fem år till. De flesta är överens om att sittande kommission är den mest miljöinriktade som EU har haft. För havets skull vore det förstås bra med starka havskrafter både i EP och i nästa kommission. 

Vill du läsa mer om valet finns bra information här: EU-valet 2024: allt du behöver veta (europa.eu)
 

Text: Gun Rudquist, Ellen Bruno och Charles Berkow