Foto: News Oresund /Flickr

EU-kommissionen presenterade nyligen en så kallad kommunikation kring den framtida inriktningen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). En kommunikation är det första officiella dokumentet, som pekar ut Kommissionens ambitioner och mål. Det formella lagförslaget kommer under sommaren 2018.

CAP ska bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle

Synpunkter på kommunikationen har redan levererats från såväl lantbrukets organisationer som civilsamhället. De flesta är försiktigt positiva, men många reser samtidigt frågetecken kring hur det ska gå att förena större frihet för medlemsländerna med en öppen och gemensam marknad där konkurrensen inte får snedvridas. Redan idag diskuteras att vissa länder har lägre miljö-, djurskydds- och kvalitetskrav, vilket påverkar företagens spelplan.

Kommissionen slår fast att CAP i högre grad bör bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle, där EU-medborgarna kan få bra, säker, nyttig och prisvärd mat utan att ekosystemen äventyras. I skrivningarna erkänner kommissionen att dagens jordbruk har problem som t ex utarmning av biologisk mångfald, föroreningar i produkter och mljö och negativ påverkan på klimatat.

Direktstöden är en av stötestenarna för ny CAP

Kommissionen anser också att CAP skulle kunna leverera mer för de cirka 40 procent av den totala EU-budgeten som går till jordbruket i form av bland annat olika bidrag. Samtidigt pekar Kommissionen på att CAPs olika bidrag fyller en viktig funktion för lantbrukets ekonomi och landsbygdsutveckling. Kommissionen är samtidigt positiv till  de så kallade direktstöden och lyfter fram att de behövs för att bibehålla stabiliteten i ekonomin. Kommissionen bemöter inte den välkända kritiken mot direktstöden, som går ut på att de driver såväl markpriser som miljöbelastande produktionsformer.

Direktstödens framtid kommer att bli en av stötestenarna i processen för att få fram en ny CAP. Sverige har varit en högljudd, men ganska ensam, förespråkare för att ta bort direktstöden och har backats upp av Storbritannien, som i och med Brexit nu försvinner som vapendragare.

Ökat medbestämmande till medlemsländerna

Hittills har huvuddelen av EU:s jordbrukspolitik (däribland direktstöden) styrts från Bryssel. Grundtanken har varit att spelreglerna och kontrollsystemen ska vara desamma för alla. Detta har dock skapat problem på olika sätt; till exempel går det inte att stödja grekiskt jordbruk på samma sätt som svenskt. Dessutom har tanken lett till tung byråkrati och stor administration.

Kommissionen väljer nu en annan väg genom att öppna för ökad subsidiaritet, vilket innebär att medlemsländerna får en ökad grad av medbestämmande. Tanken är att CAP ska utgå från en gemensam strategi med rambestämmelser, som länderna sedan får fylla själva. Detta system finns redan i den del av CAP som kallas landsbygdsprogrammet, och som i dag utgör cirka 25 procent av den totala pott av CAP-pengar som går till de 27 medlemsländerna.

Att utvidga det systemet till att gälla hela kakan av EU-pengar till jordbruket är en stor utmaning. Å ena sidan är det en logisk tanke eftersom de enskilda länderna själva är bäst insatta i sina nationella förutsättningar och därför vet hur man gynnar såväl lantbruket som miljön bäst. Å andra sidan är nationellt självbestämmande alltid en svår balansgång eftersom medlemsländerna har olika syn på allt från miljöhänsyn till hur regler efterlevs och man agerar på en gemensam, öppen marknad.

Ny utformning av miljökrav

Just miljöhänsynen är en central del av diskussionerna om hur jordbruksstöden ska utformas efter 2020. Kommissionen är tydlig med att den så kallade förgröningen (greening), som består av en rad miljökrav som måste uppfyllas om man vill ha hela direktstödet, måste bort. Förgröningen har bara funnits sedan 2014 men är redan häcklad av alla och älskad av ingen. Kommissionen har länge påstått att 30 procent  av CAP numera är ”grön”, trots att flera forskarrapporter visar att förgröningens positiva effekter på miljön är noll.

Men samtidigt som Kommissionen föreslår att förgröningen av direktstöden ska bort, vill man i den nya CAP ställa grundläggande miljökrav på framtida stöd. Exakt hur det skiljer sig från förgröningen och hur det ska gå till i praktiken är dock ännu oklart.

CAP ska gynna migranters chans till jobb

För första gången nämns migration tydligt i samband med CAP. Kommissionen vill se att CAP bidrar till att utveckla jobbmöjligheter som gynnar migranterna. I kommunikationen lyfts också frågan om risk. Många medlemsländer har länge efterfrågat att CAP ska vara en försäkring mot olika risker, allt från prisfluktuationer på marknaden till naturkatastrofer. Andra länder har hållit emot och hävdat att riskförsäkringar ska hanteras av den privata marknaden. Nu öppnar alltså Kommissionen upp för en mer EU-gemensam riskhantering.

Krav på plan för hantering av växtnäring

Havs- och vattenfrågor nämns inte särskilt i kommunikationen annat än i samband med FN:s hållbarhetsmål, där ju hav, sjöar och vatten ingår. Hela Kommunikationen är allmänt hållen och pratar mest om mål och ambitioner. Därför förvånar det att Kommissionen plötsligt blir mycket konkret och tar upp krav på obligatoriska växtnäringsplaner. Självklart välkommet,  eftersom bättre hantering av växtnäringen är central för att komma til rättta med övergödning.

Något annat som betonas är forskningens och innovationens roll för att klara alla utmaningar. Man pekar på vikten av att föra ut forskningsresultat och att kontakten mellan praktik och forskning måste öka. Här spelar rådgivningen en central roll.

Krympt budget i och med Brexit

Diskussionen om EU-kommissionens tankar kommer att intensifieras under vintern och våren. När väl lagförslaget kommer vidtar förhandlingar i såväl Europaparlamentet som i ministerråden; allt medan EU:s budget förhandlas parallellt. Det kommer att bli många turer och en utmaning att få fram en ny CAP till 2020.

På det hela taget kan man konstatera att Kommissionen nu signalerar att CAP ska bli en mer mångsidig lagstiftning efter 2020 och ta hand om fler saker än tidigare utan att man lika tydligt skär bort delar. Detta kan tyckas som lite märkligt eftersom den totala CAP-budgeten med stor sannolikhet kommer att krympa i och med Brexit, som sätter betydande press på EU:s budget.

Text: Gun Rudquist