Foto: Nicklas Wijkmark /Azote.

Som forskare sysselsatt med Östersjöns miljö får jag ofta frågan: Är ekologiskt jordbruk bättre för Östersjön än konventionellt?

"Svaret beror på vad man menar med bra"

Det i särklass största problemet för Östersjön miljö är övergödningen, och jordbruket står för en stor andel av de näringsämnen som övergöder havet. Så ur mitt perspektiv blir frågan stället:

Leder en större andel ekologiskt jordbruk till minskad övergödning i Östersjön?

Generellt sett har ekologiskt jordbruk i många länder ofta mindre miljöpåverkan per ytenhet (alltså per hektar jordbruksmark). Men räknar man miljöeffekt per produktenhet (t.ex. per kilo kött eller kilo spannmål) är miljöpåverkan från ekologiskt jordbruk ofta lika stor eller större jämfört med konventionellt jordbruk.

Detta beror framför allt på att skördarna ofta är mindre i det ekologiska jordbruket. För att producera ett kilo kött eller ett kilo spannmål måste det ekologiska jordbruket därför utnyttja mer jordbruksmark än det konventionella.

Baserat på resultaten från ett stort antal vetenskapliga studier från flera länder ser man att kväveläckaget ofta är lägre per ytenhet i ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt. Men om man mäter per produktenhet kan alltså det totala kväveläckaget ofta vara högre i ekologiskt jordbruk. För fosforläckage är skillnaderna mindre tydliga.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det finns regionala skillnader i hur både ekologiskt och konventionellt jordbruk bedrivs, samt stora skillnader i produktionen av olika typer av livsmedel och varor.

Svenskt ekologiskt lantbruk domineras i dag av mjölkproduktionen. Det är inte så stor skillnad i mjölkavkastningen per ko jämfört med konventionellt och de ekologiska mjölkgårdarna har ofta en större andel ”hemodlat” foder (till skillnad från foder som köps in till gården) vilket leder till ett lägre kväveöverskott, och det medför i sin tur en minskad risk för kväveläckage.

Så när vi ställer oss frågan om en större andel ekologiskt jordbruk i Östersjöns avrinningsområde skulle leda till minskad övergödning beror svaret på om vi med ekologiskt jordbruk menar t.ex mjölkproduktion, grisköttsproduktion eller växtodling, samt hur detta jordbruk bedrivs.

En annan viktig aspekt i resonemanget är om vi samtidigt tänker oss att ytan jordbruksmark i avrinningsområdet förblir konstant eller om den förändras, samt om den totala mängd mat vi producerar ska öka, minska eller förbli oförändrad.

För samhället i stort handlar frågan om ekologiskt och konventionellt jordbruks miljöpåverkan om mer än övergödning. Till exempel hävdar en del att vi bör producera mat intensivt på vissa marker - och samtidigt skydda andra ytor, som har höga naturvärden. Andra anser att vi bör producera ekologiskt över en större yta, och att fördelarna med de produktionsformerna ändå väger upp att skördarna är lägre.

Det finns dock inte ett enskilt ekologiskt eller konventionellt jordbrukssystem. Variationen är stor inom dessa två indelningar. Lantbrukarnas val av brukningsmetoder kan ha större påverkan på miljön än den ekologiska eller konventionella inriktningen.

Det är nog inte så att ett specifikt odlingssystem kan rädda världen eller Östersjön. Snarare krävs ett antal olika innovativa odlingssystem, som dessutom bör utvecklas kontinuerligt för att minimera de negativa miljöeffekterna.

En stor utmaning inom ekologisk odling är att öka skördarna utan att samtidigt öka miljöpåverkan. Inom konventionella odlingssystem finns det utmaningar i att t.ex. minska användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel, samt att skydda den biologiska mångfalden.

Att polarisera ekologiskt och konventionellt, och diskutera dem i termer 100% det ena eller andra, riskerar att låsa fast diskussionen i ett förenklat läge och hämma fortsatt utveckling. Det finns goda möjligheter överföra kunskap och metoder mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, så att bägge förbättras.

Text: Annika Svanbäck