Skydd och begränsat fiske

Sveriges satsningar på skydd av värdefull natur har ökat sedan 2014, från cirka 1,4 miljarder kronor till ca 2,3 miljarder 2016. Detta har inkluderat havsmiljön, och gör att Sverige numera når upp till målet om att 10 % av svenska havsområden ska skyddas. Samtidigt konstaterar regeringen att det finns det stora brister i hur skyddet är utformat och avsätter därför mer resurser för att förbättra förvaltningen av marina skyddade områden, exempelvis genom att införa begränsningar av fiske där det behövs.

– Jag håller helt med regeringens bedömning att det behövs en bättre förvaltning av Sveriges marina skyddade områden för att skydda havets ekosystem och hotade arter. Fiske är en av de mänskliga aktiviteter som har störst påverkan på marina ekosystem, och forskningen visar att fiskeförbud eller begränsningar av fiske i skyddade områden kan ge stora positiva effekter på både lokala fiskbestånd och andra arter som hotas av fisket, säger Sofia Wikström.

Samtidigt finns det också forskning som visar att fiskeförbud i ett begränsat område inte alltid har en positiv effekt på en större skala om fisket samtidigt blir mer intensivt i andra områden.

– Därför är det viktigt att kombinera fiskeregleringar i skyddade områden med ett hållbart och miljömässigt fiske utanför skyddade områden, säger Sofias Wikström

Mikroplast och attitydfrågor

Plastskräp i havet är fortsatt en prioriterad fråga för regeringen. Fram till år 2020 satsas drygt 100 miljoner kronor per år på att minska de negativa miljöeffekterna från plast som finns i hav och natur.

– Med sitt ökade fokus på plast och mikroplast hoppas jag att regeringen blir en stark röst för hav och natur när EU-kommissionen nu tar fram sin plaststrategi, säger Marie Löf.

Insatserna i årets budget fokuserar bland annat på att minska nedskräpning av plastprodukter, utökad städning av stränder och förebyggande åtgärder som information till allmänheten och utbildning till barn och unga samt innovation kring nya material.

– En stor del av plastskräpet i haven utgörs av förpackningar och plastkassar som kommer från land. Därför välkomnar jag de olika satsningarna som görs för att minska nedskräpningen, inklusive de förebyggande åtgärderna, säger Marie Löf.

Hon är också positiv till att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka hur plastens negativa miljöpåverkan kan minskas, samt att man gör plast till ett extra prioriterat område i den övergripande satsningen på cirkulär ekonomi där även innovation kring nya material kan vara en del av lösningen.

Genom att bland annat förstärka myndigheternas resurser och stötta pilotprojekt för att rena dagvatten vill regeringen minska spridning av mikroplast till haven och miljön.

– Det är bra att regeringen vill vidta åtgärder och vågar gå före, till exempel genom att satsa på rening av mikroplaster från dagvatten, som är en spridningsväg som kan samla mikroplast från flera källor. Men vi behöver samtidigt mer kunskaper om källor och spridningsvägar för att kunna sätta in åtgärder där de bäst behövs, säger Marie Löf.

Avancerad rening och gamla synder

Budgeten innehåller specifika satsningar på miljögifter i Östersjön, såsom sanering av förorenade sediment och miljöfarliga vrak.

– Det är bra att regeringens satsning på havet även inkluderar farliga ämnen, ett fokus som saknades på Havskonferensen i New York tidigare i somras, säger Emma Undeman.

Prioriteringen på lokala åtgärder mot ”gamla synder” kan enligt henne ha gynnsamma effekter.

– Sanering av förorenade sediment kan sänka halterna av föroreningar i stationär kustfisk, förutsatt att detta är den huvudsakliga källan. En sådan satsning väcker naturligtvis frågan om vad det är man vill uppnå och vilka som är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är till exempel inte vetenskapligt belagt att förhöjda dioxinhalter i Östersjöns strömming orsakas av just förorenade sediment, säger Emma Undeman.

Vidare avsätts pengar till kommuner som vill införa avancerad rening av avloppsvatten för att minska utsläppen av exempelvis läkemedel.

– Den åtgärden är bra eftersom det behövs mer erfarenhet av denna teknologi utifrån svenska förhållanden, säger Emma Undeman, och fortsätter:

– Ur ett Östersjöperspektiv och för att följa försiktighetsprincipen är det dock viktigt att det är de allra största och kustnära verken som förbättrar reningen. Så hur dessa bidrag fördelas spelar stor roll för vilken miljövinsten blir.

För en giftfri miljö satsar regeringen också på bland annat globalt kemikaliearbete och ett substitutionscentrum.

– Kontrollen över kemikalieflöden i Europa och globalt minskar när kemikalieproduktionen flyttar utanför EU och importen av varor ökar. Därför skulle det behövas ännu större satsningar på långsiktigt arbete med kemikaliehantering både på EU-nivå och globalt, säger Emma Undeman.

Internbelastning och miljöforskning

Bland åtgärderna för övergödning vill regeringen även kartlägga den så kallade internbelastningen av fosfor i bottensedimenten, alltså tidigare utsläpp, gamla synder, som läcker tillbaka till vattnet och omsätts i stor omfattning.

– Det är bra att regeringen tar det här på allvar. Det är viktigt att sammanställa den kunskap vi har och identifiera var den brister. Att kartlägga internbelastningen är viktigt steg på vägen, samtidigt som vi behöver få en djupare förståelse för fosfordynamiken i bottnarna, säger Linda Kumblad.

Hon är positiv till att regeringen ökar anslagen till åtgärder för ett friskare hav.

– Det behövs verkligen om vi ska närma oss en god status i våra sjöar och hav och uppnå miljömålen. Just nu har vi ett åtgärdsunderskott och det är svårt att få ihop tillräcklig finansiering för åtgärder, säger Linda Kumblad.

Hon är dock kritisk till att anslaget för miljöforskningen förblir i stort sätt oförändrat.

– Det är synd. En stark miljöforskning behövs, inte minst för att säkerställa att miljöarbetet är vetenskapligt förankrat, så att de resurser som finns används på ett kostnadseffektivt sätt.

Miljömål och ekologisk odling

Regeringen lyfter fram landsbygdsprogrammet som centralt för bland andra miljökvalitetsmålen, och som ett centralt verktyg för att åtgärda övergödning.

– Ekologisk odling har bra förutsättningar att bidra till minskat läckage av växtnäring eftersom reglerna kräver bra balans mellan växtodling och djurhållning. Det innebär att det ska finnas tillräcklig åkermark för att sprida stallgödsel på ett korrekt sätt. Ekologisk odling har dessutom ofta lägre totala mängder växtnäring som cirkulerar i systemet, vilket minskar risken för läckage, säger Gun Rudquist.

Större torskar och fiskets roll

Det ekonomiska utrymmet för åtgärder inom fiskeriförvaltningen är satt genom Sveriges tilldelning av den europeiska havs- och fiskerifonden, samt nationell samfinansiering. Stödåtgärder för fiske och vattenbruk är satt till samma nivåer som tidigare år.

– Anslagen i Havs- och fiskeriprogrammet innebär totalt drygt en miljard kronor för perioden 2014 till 2020. Men eftersom man kom igång senare än beräknat med programmet vill man i nu utöka anslaget för 2018 och 2019 med 71 respektive 28 miljoner kronor. Det är bra och bör stödjas, säger Gustaf Almqvist.

 Han anser att den allmänna tillståndbeskrivningen om hur fisken mår längs våra kuster och hav i budgetpropositionen är tydlig och uppdaterad.

– Man framhåller exempelvis rovfiskens betydelse för att minska övergödningens negativa effekter längs våra kuster och problematiserar kring fiske inom marint skyddade områden och fiskefria områden, säger Gustaf Almqvist, och fortsätter:

– För torsken saknas en tydlig strategisk ambition för hur man ska få tillbaka stor torsk i Östersjön. Man beskriver visserligen problemet, avsaknaden av stora individer, men kopplar inte ihop det med exempelvis fiskets påverkan och går inte närmare in på vilka åtgärder som krävs.

Han är också skeptisk till delar av hur förvaltningen av vissa kommersiella fiskebestånd beskrivs.

– Man framhåller exempelvis hur fångstkvoterna för både det västra och det östra torskbeståndet minskades för 2016. Men samtidigt utelämnar man att Ministerrådet beslutade för klart högre uttag än vad vetenskapen förordade för de båda bestånden, säger Gustaf Almqvist.

Som ett led i åtgärderna mot övergödning tänker regeringen tillsätta en bred utredning som ska titta på åtgärder inom de sektorer som ger störst bidrag till övergödningen.

Det är positivt med en bred utredning som tittar på olika sektorer och hur man kan minska tillförsel av kväve och fosfor till kretsloppet och öka återcirkuleringen, säger Annika Svanbäck.

Vidare vill regeringen bland annat öka åtgärdstakten för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning - särskilt vad gäller minskad tillförsel av fosfor till vatten.

– Ett samlat och riktat åtgärdsarbete med utgångspunkt i avrinningsområden och i kustnära områden är en viktig del av arbetet, liksom det lokala engagemanget, säger Annika Svanbäck.

Hon är även positiv till satsningen på våtmarker.

– Våtmarker kan ge positiva effekter på såväl övergödning som biologisk mångfald och grundvattennivåer. Men utformningen av våtmarkerna är mycket viktig och kan variera beroende på vad som är deras primära syfte.

I Livsmedelsstrategin finns mål om ökad produktion, både konventionell och ekologisk, som ska svara mot konsumenternas efterfrågan. Enligt Annika Svanbäck är det glädjande att man i budgeten kommenterar att en effektivare hållbar resursanvändning behöver vara drivkraften bakom produktionsökningen.

­– Det är nödvändigt för att undvika ökat växtnäringsläckage och ökade utsläpp av ammoniak och växthusgaser. I praktiken kan det vara en utmaning att öka produktionen utan att öka miljöpåverkan. Det behövs styrmedel för att vi ska klara detta, säger hon.

 

Om budgeten på regeringen.se