När EU nu åter öppnar för att det gamla och utdaterade slamdirektivet från 1986 kan komma att revideras står återigen jordbruket och livsmedelsproduktionen i ensamt fokus.

I EU-kommissionens nyss avslutade konsultation om en färdplan för ett nytt slamdirektiv betonade Östersjöcentrum att det är angeläget att revidera slamdirektivet eftersom det saknar relevans för miljöskydd och cirkulär ekonomi. Samtidigt ifrågasattes fokuset på enbart jordbruk. Ett nytt direktiv måste fokusera inte bara på att förhindra negativa effekter på mark, växtlighet djur och människor utan även på dricksvatten, sötvatten och den marina miljön.

Vidare anser Östersjöcentrum att det nya direktivet inte bör inte utgå från att slamspridning på exempelvis åkermark är det enda sättet att använda avloppsslam. Man bör även möjliggöra nya tekniker för att extrahera bland annat fosfor – och samtidigt förhindra spridning av farliga ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och mikroplaster.

Ett reviderat slamdirektiv kan förvisso bidra till cirkulär ekonomi genom effektivt utnyttjande av den ändliga resursen fosfor. Men forskning från bland annat Östersjöcentrum visar att i Östersjöns avrinningsområde är mängden fosfor i stallgödsel mer än tre gånger så stor som i folkgödsel (slam från samhällets reningsverk). Med andra ord måste fosforarbetet främst fokuseras på att ta hand om och använda stallgödseln mer effektivt. Om stallgödseln användes mer effektivt skulle inköpen av mineralgödsel kunna minskas med 0,11 – 0,17 miljoner ton, jämfört med omkring 0,036 miljoner ton genom användning av avloppsslam. Att minska importen av mineralgödsel är en viktig del i att minska införseln av fosfor till jordbrukssystemen. Det skulle minska fosforöverskottet och risken för läckage till sjöar, vattendrag och Östersjön. Denna aspekt på slamfrågan tas dock sällan upp i diskussioner. När färdplanen för ett nytt direktiv ska utformas är det hög tid att ändra på det.

Läs hela Östersjöncentrums svar på EU-kommissionens konsultation här.

Text: Gun Rudquist.